fbpx

Kuddar och nackproblem

Från och till frågar patienter som har nackproblem om det är något de ska tänka på med kuddar. Ur ett vetenskapligt perspektiv har vi så mycket stöd för vilken kudde kan fungera bättre. Överlag kan man dock tänka på om man vaknar på natten eller morgonen på grund av smärtor eller stelhet i nacken så kan kudden ha betydelse. Problemet är det finns patienter som provet en rad olika kuddar utan att märka någon skillnad. Det är inte heller så att en dyrare kudde alltid är bättre men det är viktigt att tänka på att kuddar slits och behöver bytas ut med jämna mellanrum.

Personligen uppskattar jag kuddar som är tryckavlastande som exempelvis tempur eller med tempurliknade material. Dock ogillar jag de som är formanpassade utan jag föredrar en vanlig kuddform. Det behöver inte vara fel att variera mellan två olika kuddar.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Arbetsplatsorganisationens betydelse för hälsan

En bra artikel att läsa om arbetsorganisation. Positivt att man tar upp problem som förekommer och leder till ohälsosam stress för individen. Viktigt anser jag att ledarskap är prestigelös och reflekterande. Jag har tidigare skrivit om den SBU-rapporten som berör ämnet.

Jag har hört från andra ergonomer som blivit anlitade av företag för att analysera de anställdas arbetssituation att det har lett till rekommendation att det primära problemet inte har legat på individnivå hos de anställda utan det har varit rent organisatoriska problem.

Själv har jag varit anställd primärt inom den privata sektorn eller haft uppdrag som konsult åt privata företag där det i en del fall har varit exemplariskt skött vad gäller psykosociala faktorer medan det i andra företag har det funnits mer att önska under vissa perioder. Idag arbetar jag utöver min egen klinik på deltid inom hemsjukvården i Malmö Stad som är en stor organisation. Jag trivs mycket bra med kollegor, närmaste chef och patientkontakten men det finns organisatoriska problem i Malmö Stad vad gäller ledning som ansvarar för en mängd riktlinjer som medför att arbetet blir ineffektivt. Men mest beklämmande är att rutiner och system som finns inom Malmö Stad inte är till patientens bästa även om det säkert finns en god intention från ledningen.

Malmö

David Aston
Ergonom

“Haveri” av försäkringsmedicinska utredningar

I Läkartidningen kan man läsa en artikel om hur försäkringsmedicinska utredningar mer eller mindre stoppats i hela landet sedan mars månad i år. Jag har under några år arbetat i team med arbetsterapeut, läkare och psykolog i de två varianter försäkringsmedicinska utredningar som heter teambaserad medicinsk utredning (TMU) och aktivitetsförmågeutredning (AFU).

I artikeln man läsa om hur dessa oberoende medicinska utredningar har stoppats sedan mars i år och vilka risker detta medför. Sverige blir en av få länder i Europa som kommer sakna oberoende medicinska utredningar om inte utredningarna kommer igång igen vilket det finns en risk inte kommer ske förrän till nästa år. Utöver kompetens som kan försvinna och så finns det en överhängande risk att de försäkringsmedicinska team som finns i privat eller landstingsdriven regi inte kommer vilja fortsätta med dessa utredningar efter att ha vunnit en offentlig upphandling eller har fått uppdrag på ett antal år för att sedan helt abrupt upphör beställningar av ärenden. Blir svårt för verksamheter att planera vad gäller personal och lokaler.

Till saken hör att det handlar om cirka 4 procent av alla sjukskrivna som skickas till antingen AFU eller TMU i syfte att klargöra samband mellan diagnoser, nedsättningar och medicinska förutsättningar för arbete. Oftast sker dessa utredningar i de fall där patienten har en komplex besvärsbild.

Majoriteten av sjukskrivningar sker av den patientansvariga läkaren på exempelvis vårdcentral, specialistklinik eller sjukhus. Tyvärr finns ett stort problem som tagits upp i media tidigare att en hel del läkare måste komplettera sina intyg eller får patienten inte sjukskrivningen godkänd av Försäkringskassan. Meningen skulle i en del  fall då vara att FMU skulle kunna användas där mer tid finns för utredning och bedömning än i synnerhet vad som oftast kan finnas för en läkare på en vårdcentral. Som det ser ut nu finns inte denna möjlighet heller då Försäkringskassan budgetering inte gick ihop.

Återigen blir det patienten som bli lidande.

Malmö den 23 maj 2017

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Arbetsmiljöns inverkan på artros i höft och knä.

Arbetsmiljöns betydelse för negativa konsekvenser av fysisk och psykisk hälsa har diskuterats sedan begreppet ergonomi myntades strax efter andra världskriget.

Den oberoende institutet Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har under 2000-talet granskat vetenskapliga medicinska studier där orsakssamband mellan arbetsmiljö och olika diagnoser och besvär.

Nu senaste har en rapport från SBU där deras systematiska litteraturöversikt har genomförts i enlighet med den internationella utarbetade systemet GRADE tittat på artros som i folkmun fortfarande kallas för förslitning.  Artros är den vanligaste ledsjukdomen där tillståndet i höft och knä drabbar ungefär en av fyra individer över 45 år. Symtomen är smärtor och stelhet i den drabbade leden.

Slutsatserna i rapporten på över 400 sidor är att det finns ingen skillnad mellan män eller kvinnor vad beträffar att utveckla artros i höft eller knä.

Individer som i sitt arbete har mycket knästående eller även stående arbete drabbas i större omfattning av artros i knäleden.

Arbetsställningar som individen behöver har rotation eller böjningar leder till större omfattning av höftledsartros.

Arbetsmoment som med att bära och lyfta, trappgång eller att klättra i stege leder i större omfattning av artros i höft och knäna. Även de individer som har ett fysiskt ansträngande arbete finns ett ökat samband med att utveckla artros i höftlederna och knälederna.

SBU:s informativa videoklipp om deras rapport.

Förhoppningsvis kommer arbetsgivare och de som arbetar med någon ovanstående risker bli mer medvetna om dem Samtidigt finns det fortfarande yrken inom i Sverige där individen har en stor exponering av många momenten som ökar risken för att få artros i nedre extremitets största leder.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast

Fler sjukskrivna förlorar ersättning


I fredags upplaga av Sydsvenskan kan man läsa att Försäkringskassan drar in ersättning till fler sjukskrivna.

Den statliga Försäkringskassan Sverige har idag denna logotype.
Den statliga Försäkringskassan i Sverige har idag denna logotype.

Jag har i två omgångar arbetat för två olika företag som har agerat som underleverantörer åt Försäkringskassan. Jag har som ergonom/sjukgymnast då varit i team med andra legitimerad vårdgivare som läkare, arbetsterapeut och psykolog där vi har gjort vad som idag kallas för oberoende medicinska utredningar. Detta är en nischad inriktning inom försäkringsmedicin som kartlägger patienter oftast med mer komplexa besvär vad gäller förmågor fysiskt och psykiskt för att även se samband mellan diagnoser, nedsättningar som finns och hur en eventuell prognos ser ut. Underlaget eller intyget som Försäkringskassan får är det sedan upp till myndighetens handläggare att avgöra om ersättningen bevilljas eller ej.

I de flesta fallen är Försäkringskassan nöjd med de sjukintyg som läkare från vårdcentralen eller specialistsjukvården har skrivit. Men om patienten besvärsbild är mer komplicerad eller oklarheter finns om hur patientens förutsättningar för att klara någon form av arbete anlitas företag (via offentlig upphandling) som jag har arbetat på där mer resurser finns för att få en bättre helhetsbild om patienten. Detta system är betydligt bättre än när Försäkringskassans egna läkare gjorde sin bedömningar utan att ha träffat patienten.

I åtanke ska man däremot ha att diagnostik och prognos även om ett team av olika vårdgivare träffar patienten är inte en hundra procentig vetenskap. Jag hoppas således innerligen att besluten som Försäkringskassan fattar är korrekta. Teamen som arbetar med oberoende medicinska utredningar får inte direkt uttala sig om arbetsförmåga eller sjukskrivningsgrad. Teamen får inte heller någon återkoppling om hur deras intyg tolkas av Försäkringskassans handläggare. Situationen kan vara annorlunda när oberoende medicinska utredningsteam har en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag som uppdragsgivare där önskemål mer konkret finns om patientens arbetsförmåga.

För den enskilde patienten kan det naturligtvis bli förödande om ersättningar dras in och det är extremt tragiskt om det sker på felaktiga grunder vilket inte går att utesluta.

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast 

Arbetsskador hos massörer

Att arbeta på heltid eller närmare heltid som massör eller massageterapeuter är ett fysiskt krävande vilket tyvärr sällan skolor som utbildar massörer eller massageterapeuter lyfter fram. Det finns massörer som har haft fullt upp med att massera men efter några år kommer överbelastningsskadorna. Däremot inte sagt att man behöver arbeta på heltid utan du kan som massör eller (medicinsk) massageterapeuter komplettera med att arbeta med något annat. Det kan vara ett arbete utanför hälsosektorn men även inom andra segment inom hälsosektorn med föredrag, rådgivning med mera. En del uppdragsgivare ser hellre också att massören eller massageterapeuten behöver ha andra kompetenser än endast kunna ge massage. Det kan till och med vara så att man föredrar en exempelvis en personlig tränare eller hudterapeut som har gått en kortare massageutbildning än en renodlad medicinsk massageterapeut.

skador_vid_massage
Händerna kan i del grepp inom klassisk massage utsättas för större påfrestning.

Evidensläget om arbetsrelaterade skador hos manuella terapeuter

Tre studier om frekvens av skador om manuella terapeuter som fysioterapeuter och massörer.

I en studie från Taiwan av Jang et al framkom det att massörer hade en hög risk att drabbas av arbetsrelaterad besvär från muskler och leder. Cirka 71 % av massörerna i studien hade inom en tolvmånadersperiod minst ett besvär från rörelseapparaten. Över 50 % av massörerna fick besvär med tummar och fingrar, 31,7 % av massörer fick skulder besvär, 28,6 % fick besvär från handleder, 23,6 % fick besvär med armarna medan 25,5% fick nackbesvär. Den lägsta prevalensen hos massörerna var 19,3 % och det gällde ryggbesvär.

risk_med_massage
Fingrarna är utsatta vid en del grepptekniker inom svensk massage som friktioner.

McMahon’s enkätundersökning bland 961 fysioterapeuter i Australien visade att oddskvoten för att drabbas av tumbesvär var 2.3 – 3.4 vid användandet av manuell terapi, beroende på hur stor del av tiden som var hands on-aktivitet (alltså behandling med händerna), och oddskvoten vid massage var 2.1. Prevalensen enligt enkätundersökningen för att en fysioterapeut under sin karriär skall drabbas av besvär från tummen var 65 %.

Wajon et al konstaterade att det fanns en korrelation mellan hur sjukgymnaster utförde pressur och ledpositionen i metacarpophalangealleden och interphalangealleden i tummen i förhållande till besvär. De sjukgymnaster som kunde behålla extension i tumlederna var mindre benägna att få besvär.

Besvär hos svenska massörer

I utdrag från rapporten som Branschrådet Svensk Massage beställt år 2013 kan man läsa följande anledningar till att massör och massageterapeuter i Sverige slutar:

Värk i mina leder, p.g.a detta slutade jag.

  • Fick besvär med vatteneksem på händerna.
  • Fick smärta i tummarna.
  • Flera anledningar, allt från att kroppen sa ifrån till att marknaden är tuff.
  • För tungt fysiskt och slitsamt, gav för lite pengar.
  • Min kropp orkade inte mer!
  • Ont i handleder och för fysiskt krävande.
  • Vågade inte fortsätta, har fortfarande ont i min hand.
  • Mina handleder och händer höll inte.
  • Ont i lederna.
  • Överansträngda handleder gjorde att jag slutade.

Sammantaget får man nog anse att arbetsskador förekommer hos kroppsterapeuter som arbetar manuellt med bland annat massage i betydligt större omfattning än vad många utbildningsanordnare nämner innan en potentiell elev söker sig till deras kurser eller program.

Referenser

McMahon M, Stiller K, Trott P. The prevalence of thumb problems in Australian physiotherapists is high: an observational study. Aust J Physiother. 2006; 52: 287-292.

Wajona A, Adaa L, Refshaugea K. Work-related thumb pain in physiotherapists is associated with thumb alignment during performance of PA pressures. Man Ther 2007; 12: 12–16.

Yuh Jang, Chia-Fen Chi, Jau-Yih Tsauo, Jung-Der Wang. Prevalence and Risk Factors of Work-Related Musculoskeletal Disorders in Massage Practitioners. J Occup Rehabil 2006; 16: 425–438.

 

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast

 

Myter om ryggbesvär

Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:

Disken har hoppat ur sin position

Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.

Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård.
Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård. Läs mer om missuppfattning kring felställningar av kotor här.

Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen

Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.

stabilit_bäcken
Bäckenet med ryggraden. Bäckenet består av två höftben som är leddad mot korsbenet vilket ryggradens näst nedersta del.

I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.

Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär

Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.

Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn.
Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn. Bollen har ibland blivit synonymt med stabilitetsträning.

Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.

Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen

Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.

En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär

Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.

Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet och muskler.
Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet i sig och musklerna.

En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.

Hälsningar

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast

Visdom i psykosocial arbetsmiljö

Jag har genom åren haft arbetsgivare och uppdragsgivare som har varit föredömliga men även några arbetsgivare som vid närmare eftertanke nog inte ens skulle ha haft ett arbetsgivaransvar. Någon enstaka arbetsgivare jag har haft har nog även haft starka psykopatiska drag.

Här är fyra mycket bra citatet från den engelska entreprenören Richard Branson som tyvärr en del arbetsgivare inte har förstått. Citaten är grön textfärg och mina reflektioner i svart text.

“Kunder kommer inte först. Anställda kommer först. Tar du hand om dina anställda så tar de hand om kunderna.” Visst har man hört att kunderna kommer först och jag har haft arbetsgivare som inte ens kunnat bjuda på julbord eller betalat ut löner/ersättning även om företaget har gått med miljoner kronor i vinst.

“Utbilda de anställda bra nog att de kan lämna företaget. Behandla dem väl nog så att de inte vill lämna”. Jag har arbetat inom hälsovård sedan början 1990-talet och det är i allra högsta grad företag där kunskap är en av viktigaste sakerna men internutbildning och vidareutbildningar som arbetsgivaren står för har oftast anmärkningsvärt lyst med sin frånvaro. Jag har nästan uteslutande vidareutbildat mig och bekostat inköp av facklitteratur själv.

“Du ska inte blint acceptera råd från ledare. Du behöver ibland ifrågasätta ledarna.” Inte alltid så populärt hos arbetsgivaren men ändå nödvändigt ibland.  Kan tyvärr finnas mycket prestige och konservatism hos arbetsgivare/ledare som gör det svårt att ifrågasätta. 

“Omkring 80 % av ditt liv spenderas i arbete. Du vill ha roligt hemma; varför ska du inte ha roligt på arbetet”. Det visar inställning som kan finnas på en arbetsplats. Är det bara allvar eller har man roligt på arbetsplatsen. En del fall kan utbytet med kunder och/eller kollegor vara det som gör arbetsplatsen bra. Men arbetsgivaren ansvarar också i synnerhet på en mindre företag att stämningen är god. På mindre företag med på sin höjd 10 anställda som jag har arbetat på har chefen och ägaren varit en och samma person som har varit på arbetsplatsen kontinuerligt. Jag kan delvis förstå om det är större företag eller organisationer där arbetsgivare måste ha olika mellanchefer i verksamheten och den övergripande ansvarige är inte närheten av själva verksamheten.

Egentligen ganska enkla saker att ta hänsyn till och rapporten från SBU som kom tidigare i år missar kanske lite av dessa mjukare faktorerna. Men håll med om att en arbetsgivare hade kommit långt bara med följa ovanstående citat. Men det handlar nog grund och botten om inställning och människosyn.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast