Kategori: Ergonomi

Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.

Publicerat

Panel om beprövad erfarenhet vid omhändertagande av personer med migrän.

Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.

De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.

Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.

Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.

I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:

  • avslappningsövningar
  • kroppskännedomsövningar
  • anpassad fysisk aktivitet
  • manuell terapi
  • nålbehandling
  • patientutbildning och beteendestöd

Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.

Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.

Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:

  • patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
  • interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
  • patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik

Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.

Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.

Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt

Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Dålig hållning

När jag gick min grundutbildning till sjukgymnast i slutet av 1990-talet ingick det att göra en hållningsanalys men redan på den tiden lyfte lärarna upp vi skulle inte bara i vår undersökning skulle leta fel utan även se vilka resurser patienten har. Fortfarande ibland kommer patienter in eller föräldrar till sina barn in som visar oro för en ”dålig hållning”. Fullt förståeligt då även vi sjukgymnasater/fysioterapeuter lagt mycket betoning på detta åtminstone förr.



Men forskningen stödjer inte att en “dålig hållning” är stort hälsoproblem.
Däremot finns forskning som visar att vissa typer av långvarig belastning eller statiska arbetsställningar kan öka risken för smärta och muskel- och ledproblem. Samtidigt finns studier som inte hittar någon tydlig koppling mellan hållning och smärta. I vetenskapen är det blandad och mer nyanserad perspektiv än vad vissa aktörer och sociala medier säger.

Generellt sätt är det flera faktorer som bidrar till ett problem eller smärttillstånd uppstår. Men hållningen är inte ett stort hälsoproblem. De största globala hälsoproblemen enligt epidemiologiska studier är hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes med deras riskfaktorer. Även psykisk ohälsa är stort hälsoproblem.

En avvikande hållning kan bidra till lokala belastningsproblem i exempelvis rygg eller nacke men även här är orsakssamband oftast svagt.. Långvarigt stillasittande och brist på rörelse eller fysisk aktivitet verkar vara viktigare riskfaktorer för ohälsa.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Referenser

Här är några vetenskapliga referenser som ofta används i forskning om hållning, nack- och ryggsmärta:
1. Salsali, M., Sheikhhoseini, R., Sayyadi, P., Hides, J. A., Dadfar, M., & Piri, H. (2023).
Association between physical activity and body posture: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 23, 1670.
Resultat: visade svag eller ingen signifikant koppling mellan fysisk aktivitet och kroppshållning, vilket tyder på att hållning påverkas av många faktorer.

2. Meng, Y., Xue, Y., Yang, S., Wu, F., & Dong, Y. (2025).
The associations between sedentary behavior and neck pain: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 25, 453.
Resultat: långvarigt stillasittande är kopplat till ökad risk för nacksmärta, särskilt vid mycket mobil- eller datoranvändning.

Studier om arbetsställningar och smärta:
3. Lohne, F. K. (2024). Association between musculoskeletal pain and exposures to awkward postures during work: A compositional analysis approach.
Annals of Work Exposures and Health, 68(5), 522–534.
Resultat: obekväma arbetsställningar (t.ex. böjd rygg eller armar uppåt) kan öka risken för nack- och ryggsmärta.

Studier som inte hittar tydligt samband:
4. Association of self-reported posture habits and vision problems with chronic neck pain: A case-control study. Journal of Bodywork and Movement Therapies (2025).
Resultat: studien fann ingen association mellan hållning och kronisk nacksmärta.




Publicerat

Dåligt ledarskap i sjukvården som inte ger möjlighet till fysioterapeuters fortbildning.

Jag har en vän som också är fysioterapeut och han är anställd på en vårdcentral i annan region. Min vän som är ambitiös och engagerad har en sista delkurs kvar att gå på sin vidareutbildning i Mekanisk Diagnostik Terapi, MDT (även kallad McKenzie). MDT är en är evidensbaserad metod för att hjälpa patienter med smärtproblematik och rörelsebesvär främst från rygg och nacke. Min väns verksamhetschef nekar dock min vän att gå kursen vilken kräver tre dagars ledigheten. Chefens motivering är att det inte går för vårdcentralens vårdproduktion. Kursen är redan betald av en tidigare arbetsgivare.

Vad är då vårdproduktion? Vårdproduktion syftar på den process där sjukvården organiserar och genomför tjänster inom hälsovård för patienter. Det kan beröra om hur resurser som personal, utrustning och lokaler används för att leverera vård på ett effektivt sätt. På en vårdcentral innebär det primärt antalet patientbesök på vårdcentralen. Målet med vårdproduktion är att maximera tillgänglig och kvalitativ vård inom givna resurser.


Med en chef som den min vän har och där chefen har den inställningen till fysioterapeuter så dödar hen motivation hos den anställda och vårdkvaliteten blir även lidande i slutändan. Som kuriosa ger samma region sjuksköterskor rätt till vidareutbildning till distriktssjuksköterska på 75 hp.  Jag hade haft förståelse för om en verksamhetschef inte kan låta en anställd vara ledig på halvtid för att gå en vidareutbildning i en termin eller mer men för 3 dagars ledighet är det bara rent ut sagt att vara fubbick på skånska eller för att vara mer poliskt korrekt mindre begåvad i sitt ledarskap.


Jag förstår att det även finns verksamhetschefer i hälsovården som förstår vikten av fortbildning för alla vårdgivare och att inte särbehandla personal. Men fallet med min väns chef där finns det betydligt mycket mer att önska. Det är inte speciellt imponerade att använda tomma ord och fraser som vårdproduktion som om sjukvården vore en processindustri men glömma vad innebörden av god arbetsmiljö och kvalitet innebär.

Jag har en annan fysioterapeut som precis som jag är egenföretagare där vi träffas var 6:e vecka på en helg några timmar för diskussion om patientfall, kliniskt resonemang, förbättring kring journalföring, gå igenom rehabövningar, undersökning och behandlingstekniker vilket får anses vara vårdkvalitetshöjande arbete. Denna fysioterapeut säger att det är en livsstil att vara fysioterapeut med hänsyn till intresset och engagemanget i att utvecklas i sitt yrke.

Här är den stora fördelen med att vara privatpraktiserande fysioterapeut där jag är min egen arbetsgivare och verksamhetschef. Jag väljer själv vilka kurser och vidareutbildningar jag ska gå och kan investera i facklitteratur som jag anser är nödvändigt.  Syftet är att jag kontinuerligt utvecklas i min roll som fysioterapeut vilket förhoppningsvis även kommer till gagn till patienter som besöker mig.

Personligen känner jag mig som en professionell tennisspelare som får betalt för att kunna göra det jag vill göra. Hade jag ekonomiskt inte behövt arbete så hade jag ändå valt att träffa patienter i någon utsträckning för att kunna hjälpa dem och att hålla i gång med undersökning, bedömning, kliniskt resonemang och fysioterapeutiska åtgärder.

Malmö den 19 februari 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Företagshälsovård för vem?

Företagshälsovård har många gånger en viktig uppgift för att bidra till en god arbetsmiljö såväl fysiskt och psykiskt på en arbetsplats. Etiska riktlinjer finns framtagna av Sveriges Företagshälsor som är branschorganisation för företagshälsovård och deras riktlinjer kan läsas här.

Det finns en hel del omfattande studier om hur arbetsmiljön
påverkar individen.

En del riktlinjer med att behandla alla på ett likvärdigt sätt är självklarheter och även vad som krävs om man har legitimation som vårdgivare. Dilemmat är dock riktlinjer som:

Det betydelsefulla i att företagshälsan samarbetar med uppdragsgivare med likartade grundvärderingar när det gäller arbetsmiljö och personal.
Problemet här att uppdragsgivare är oftast arbetsgivaren och kan i en del situationer vara en del av arbetsmiljöproblematiken ur olika aspekter med lågt intresse till göra ändringar i fysisk arbetsmiljö eller ha insikt hur ett gott ledarskap ska vara för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö. Hur kommer företagshälsovården som är anlitad göra om de anser att ledning/uppdragsgivaren inte har samma värderingar? Kommer företagshälsovården att säga upp sitt avtal och förlora en ”kund”?

Företagshälsovården har den kompetens att genomföra uppdrag som överenskommit med uppdragsgivaren samt att de har kompetens att hänvisa till annan profession när så behövs.
Detta förutsätter god insikt i personalen och företagshälsovården har kompetens att inkalla om andra områden behövs. Det är inte säkert så är fallet. Jag har berättelser att arbetsplatser med dålig organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö låter en företagssköterska eller företagssjukgymnast ansvara för hela biten när det egentligen hade även behövs organisationspsykolog för få en optimal analys och råd. Det kan handla om företagshälsovården saknar kompetens i verksamheten eller att de i sitt avtal med uppdragsgivaren inte räknat med denna extra kostnad det skulle innebära att ta in en psykolog.

Företagshälsovården använder metoder som grundar sig på objektivitet, vetenskap och beprövad erfarenhet
Flertalet av de individer som arbetar inom företagshälsovården är legitimerade inom sina respektive vårdgivarprofession. Det kan gälla läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer. Detta innebär som legitimerad vårdgivare måste man arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag har dock hört av några patienter som kommit till min klinik där den anlitade företagshälsovården haft vårdgivare som givit rådgivning som inte baserats på vetenskap och även om råden anses kunna finnas inom beprövad erfarenhet inom alternativmedicin så ska inte legitimerad vårdpersonal ge denna information.

Många gånger kan det vara enklare att bedöma en fysisk arbetsmiljö än
den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Företagshälsovård behöver som alla annan verksamhet rannsaka sig själva och inte köra samma spår som att exempelvis erbjuda föreläsning om stress och lära anställda avslappningsövningar när man har uppmärksamt att det finns problem med sjukfrånvaro eller trivsel med relation till stress. Den seriösa företagshälsovården behöver analysera vad är orsaken och även om det är obekvämt för dem konfrontera arbetsgivare/ledning om problem finns här. Ty annars blir det väldigt symtomatisk inriktade åtgärder som företagshälsovården erbjuder.

Malmö den 23 december 2024

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Kuddar och nackproblem

Från och till frågar patienter som har nackproblem om det är något de ska tänka på med kuddar. Ur ett vetenskapligt perspektiv har vi så mycket stöd för vilken kudde kan fungera bättre. Överlag kan man dock tänka på om man vaknar på natten eller morgonen på grund av smärtor eller stelhet i nacken så kan kudden ha betydelse. Problemet är det finns patienter som provet en rad olika kuddar utan att märka någon skillnad. Det är inte heller så att en dyrare kudde alltid är bättre men det är viktigt att tänka på att kuddar slits och behöver bytas ut med jämna mellanrum.

Personligen uppskattar jag kuddar som är tryckavlastande som exempelvis tempur eller med tempurliknade material. Dock ogillar jag de som är formanpassade utan jag föredrar en vanlig kuddform. Det behöver inte vara fel att variera mellan två olika kuddar.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Arbetsplatsorganisationens betydelse för hälsan

En bra artikel att läsa om arbetsorganisation. Positivt att man tar upp problem som förekommer och leder till ohälsosam stress för individen. Viktigt anser jag att ledarskap är prestigelös och reflekterande. Jag har tidigare skrivit om SBU-rapporten som berör ämnet.

Jag har hört från andra ergonomer som blivit anlitade av företag för att analysera de anställdas arbetssituation att det har lett till rekommendation att det primära problemet inte har legat på individnivå hos de anställda utan det har varit rent organisatoriska problem.

Själv har jag varit anställd primärt inom den privata sektorn eller haft uppdrag som konsult åt privata företag där det i en del fall har varit exemplariskt skött vad gäller psykosociala faktorer medan det i andra företag har det funnits mer att önska under vissa perioder. Idag arbetar jag utöver min egen klinik på deltid inom hemsjukvården i Malmö Stad som är en stor organisation. Jag trivs mycket bra med kollegor, närmaste chef och patientkontakten men det finns organisatoriska problem i Malmö Stad vad gäller ledning som ansvarar för en mängd riktlinjer som medför att arbetet blir ineffektivt. Men mest beklämmande är att rutiner och system som finns inom Malmö Stad inte är till patientens bästa även om det säkert finns en god intention från ledningen.

Malmö

David Aston
Ergonom

Publicerat

”Haveri” av försäkringsmedicinska utredningar

I Läkartidningen kan man läsa en artikel om hur försäkringsmedicinska utredningar mer eller mindre stoppats i hela landet sedan mars månad i år. Jag har under några år arbetat i team med arbetsterapeut, läkare och psykolog i de två varianter försäkringsmedicinska utredningar som heter teambaserad medicinsk utredning (TMU) och aktivitetsförmågeutredning (AFU).

I artikeln man läsa om hur dessa oberoende medicinska utredningar har stoppats sedan mars i år och vilka risker detta medför. Sverige blir en av få länder i Europa som kommer sakna oberoende medicinska utredningar om inte utredningarna kommer igång igen vilket det finns en risk inte kommer ske förrän till nästa år. Utöver kompetens som kan försvinna och så finns det en överhängande risk att de försäkringsmedicinska team som finns i privat eller landstingsdriven regi inte kommer vilja fortsätta med dessa utredningar efter att ha vunnit en offentlig upphandling eller har fått uppdrag på ett antal år för att sedan helt abrupt upphör beställningar av ärenden. Blir svårt för verksamheter att planera vad gäller personal och lokaler.

Till saken hör att det handlar om cirka 4 procent av alla sjukskrivna som skickas till antingen AFU eller TMU i syfte att klargöra samband mellan diagnoser, nedsättningar och medicinska förutsättningar för arbete. Oftast sker dessa utredningar i de fall där patienten har en komplex besvärsbild.

Majoriteten av sjukskrivningar sker av den patientansvariga läkaren på exempelvis vårdcentral, specialistklinik eller sjukhus. Tyvärr finns ett stort problem som tagits upp i media tidigare att en hel del läkare måste komplettera sina intyg eller får patienten inte sjukskrivningen godkänd av Försäkringskassan. Meningen skulle i en del  fall då vara att FMU skulle kunna användas där mer tid finns för utredning och bedömning än i synnerhet vad som oftast kan finnas för en läkare på en vårdcentral. Som det ser ut nu finns inte denna möjlighet heller då Försäkringskassan budgetering inte gick ihop.

Återigen blir det patienten som bli lidande.

Malmö den 23 maj 2017

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Arbetsmiljöns inverkan på artros i höft och knä.

Arbetsmiljöns betydelse för negativa konsekvenser av fysisk och psykisk hälsa har diskuterats sedan begreppet ergonomi myntades strax efter andra världskriget.

Den oberoende institutet Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har under 2000-talet granskat vetenskapliga medicinska studier där orsakssamband mellan arbetsmiljö och olika diagnoser och besvär.

Nu senaste har en rapport från SBU där deras systematiska litteraturöversikt har genomförts i enlighet med den internationella utarbetade systemet GRADE tittat på artros som i folkmun fortfarande kallas för förslitning.  Artros är den vanligaste ledsjukdomen där tillståndet i höft och knä drabbar ungefär en av fyra individer över 45 år. Symtomen är smärtor och stelhet i den drabbade leden.

Slutsatserna i rapporten på över 400 sidor är att det finns ingen skillnad mellan män eller kvinnor vad beträffar att utveckla artros i höft eller knä.

Individer som i sitt arbete har mycket knästående eller även stående arbete drabbas i större omfattning av artros i knäleden.

Arbetsställningar som individen behöver har rotation eller böjningar leder till större omfattning av höftledsartros.

Arbetsmoment som med att bära och lyfta, trappgång eller att klättra i stege leder i större omfattning av artros i höft och knäna. Även de individer som har ett fysiskt ansträngande arbete finns ett ökat samband med att utveckla artros i höftlederna och knälederna.

SBU:s informativa videoklipp om deras rapport.

Förhoppningsvis kommer arbetsgivare och de som arbetar med någon ovanstående risker bli mer medvetna om dem Samtidigt finns det fortfarande yrken inom i Sverige där individen har en stor exponering av många momenten som ökar risken för att få artros i nedre extremitets största leder.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast