Fortsatt missnöje bland fysioterapeuter som är anställda

Det är inte bara sjuksköterskor som är anställda av regionerna som är missnöjda med sin arbetsmiljö där nu senast även en strejk har utlysts .

Senaste numret av tidningen Fysioterapeuterna (nummer 3, 2024) redovisas en enkätundersökning om den upplevda arbetsmiljön hos fysioterapeuter. Ungefär hälften av fysioterapeuter under 31 år funderar på att byta arbetsplats och ännu mer alarmerande är 40 procent funderade även på att sluta som fysioterapeut helt. Totalt funderar en tredjedel av fysioterapeuter att byta arbetsplats på grund själv arbetsbelastningen.

I enkäten har fysioterapeuter angivit en stor personalomsättning, svårt att rekrytera ny personal, sparkrav och tidsbrist som anledning till den sämre arbetsmiljön.

Situationen med missnöjet hos fysioterapeuter är inget nytt och jag lyfte även fram detta år i ett inlägg 2021.

Hursomhelst menar förbundet, Fysioterapeuterna, att den senaste enkätundersökningen är oroväckande och att arbetsgivare behöver satsa på arbetsmiljöarbete. Jag är däremot tveksam att det bara ska prioriteras på arbetsmiljöarbete utan chefer och ledare inom sjukvården behöver ha mer insikt och förståelse för vad fysioterapi innebär både övergripande och mer i detalj. Det blir annars lätt man checkar av att arbetsmiljöarbete har genomförts.

Jag kommer ihåg när jag ¨r 2014 var på väg från utbildningssektorn och sökte en period en sedvanlig anställning som fysioterapeut på av regionens vårdcentraler i Malmö. Jag kom på intervju där chefen berättade att flera av vårdcentralens listade patienter valde att gå till en närliggande privat fysioterapimottagning vilket blev dyrt för vårdcentralen. Chefen på vårdcentralen berättade att hon på 1990-talet eller kanske tidigare hade gått till en sjukgymnast som hade tre behandlingsrum och körde parallellhandlingar. Chefen undrade om jag kunde tänka mig arbeta på detta sätt! Jag fick aldrig tjänsten men vårdcentralen brydde sig inte ens om att skriva/informera om att tjänsten hade erbjudits annan sökande vilket är kutym att göra. Jag har svårt att tro det bara räcker med systematisk arbetsmiljöarbete när det finns verksamhetschefer som prioriterar kvantitet och budget men saknar kunskap om fysioterapi och rehabilitering.

Malmö den 5 maj 2024

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Antibiotika eller inte

Antibiotika är samlingsbegreppet för olika läkemedel där bland annat penicillin ingår. Indelning av antibiotika är generellt av två olika former.
Smalt spektrum antibiotika som är effektiv mot en viss bakterie
Brett spektrum antibiotika som fungerar mot flera olika bakterier.

Vissa antibiotika kan primärt döda bakterier medan andra primärt hindrar dem från förökning. Läkare avgör vilken antibiotika som skrivs ut till dig som patient då var infektionen finns och vilken form av infektion är avgörande.

Det finns fördelar med användning av läkare skriver ut recept på smalt spektrum antibiotika då dessa sällan påverkan kroppens normalflora (nyttiga bakterier) lika mycket som antibiotika för bredspektrumbruk. Risken för att bakterier blir resistenta är lägre vid användning av smal spektrums antibiotika .

Generella riktlinjer för användning av antibiotika.

Olika bedömningar för samma problematik

För i synnerhet patienter med långvariga besvär som varit hos olika vårdgivare och terapeuter kan det hända att olika medicinska bedömningar görs om vad som är orsaken till patientens besvär. Som lekman och patient kan man självklart tycka att detta är märkligt att olika diagnoser och bedömningar kan ske. Men inom skolmedicin i västvärlden så ska man komma ihåg att flera symtom kan sammanfalla med olika diagnoser och en del diagnostik handlar om vad som du berättar i samtal med vårdgivaren, den så kallade anamnesen, och undersökning som vårdgivaren gör. I många tillstånd som exempelvis ett benbrott kan exempelvis röntgen användas eller vid diabetes kan blodprov tas för att fastställa en diagnos. Men det finns också många tillstånd där det handlar om värdera anamnes med olika exempelvis tester som hos exempelvis en fysioterapeut vilket kan innebära bedömning av rörlighet, styrka, balans med mera. Utifrån detta kan olika vårdgivare även med samma grundutbildning ha olika tankar kring vilket delvis bygger på erfarenheter och olika vidareutbildningar som genomgåtts. För dig som patient kan detta naturligtvis upplevas frustrerande.

Sammanfattningsvis kan nämnas att olika bedömningar för samma problematik är inget ovanligt och kan beror på bland annat:

  • Det kan vara olika tillstånd som finns samtidigt
  • Olika tillstånd har likvärdiga symtom och funktionsnedsättningar
  • Det saknas en enhetlig standard i diagnostik
  • Det går inte exakt att diagnosticera tillståndets anatomiska orsak
  • Flera olika behandlingsmetoder finns för samma tillstånd
  • Det går inte förväg att avgöra vilka behandlings- eller rehabiliteringsmetoder som är lämpligast
  • Det finns ingen botande så kallad kausalbehandling utan i bästa fall är behandling symtomlindrande.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Prognos innan ett fysiskt besök. Är det möjligt?

Som sjukgymnast/fysioterapeut med specialisering inom rörelse- och stödjeapparaten (muskler, leder och nerver) så händer det att jag får frågan per mejl av patienter som undrar om jag kan hjälpa dem. Det är absolut meningsfullt att fråga om jag överhuvudtaget arbetar med ett visst tillstånd eller diagnos men en del mejl som innefattar beskrivning av symtom oberoende om det finns en diagnos eller inte där är det egentligen omöjligt att avgöra vilken effekt en behandling och/eller rehabilitering kan ha.

Majoriteten av diagnoser och besvär förekommer i ett spektrum av svårigheter vad gäller symtom och funktionsbegränsningar vilket kan vara avgörande för en prognos. Det finns exempelvis personer med konstaterade diskbråck utan några symtom och andra personer kan ha mindre diskbuktningar som ger stora symtom. Utöver detta går det inte heller att avgöra hur du som patient svarar på olika behandling eller rehabiliteringsövningar.

Kontentan är att ett fysiskt besök där jag undersöker behövs och därifrån sker en bedömning om hur en behandling eller rehabilitering kan se ut. Sedan behöver man ta hänsyn till hur länge besvären har funnits. Generellt kommer långvariga besvär kräva fler besök under en längre tid. Även då går det aldrig att avgöra hur effekten blir men skulle det inom vanligtvis fem besök (färre vid mer nytillkomna tillstånd) inte märkas någon skillnad blir det svårt att motivera fortsatt rehabilitering och/eller behandling.

Malmö den 2 augusti 2023

David Aston
Ergonom/Leg Sjukgymnast

Ett eller ett par symtom är inte diagnosspecifikt

Ibland får jag frågor per mejl från patienter som har ett eller par symtom som hen tror är sammankopplat med en specifik diagnos. Även om du kan söka på Internets olika sökmotorer och lyckas självdiagnosticera sig rätt ska man ha i beaktning att för många diagnoser sammanfaller olika symtom med varandra. Även vi som arbetar med undersökning och bedömning kan med exempelvis olika tester ha svårt pricka in rätta diagnos.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Vidareutbildning 4 dagar för 3 olika arrangörer.

En kurs är digital ingår i en pågående längre teoretisk utbildning medan 2 dagar i Ängelholm på en längre kombinerad praktisk och teoretisk vidareutbildning inom ortopedisk manuell medicin.

Lite bilder från kursen i injektionsteknik som jag gick för få en överblick men kommer inte arbeta med det då det kräver att läkare är på plats. Injektionskursen anordnades på Abels Rehab i Malmö där rehabträningslokalen nog sett likadant ut de senast 25 åren.

En del bilder från Ängelholm som jag varit en hel del i redan under vidareutbildning tidigare och kommer fortsätta med ny längre vidareutbildning som förväntas avslutas i december 2023.

Galleriet nedan är från Malmö. Två dagar i Ängelholm har inneburit att gå upp mycket tidigt på morgonen.

David Aston
under ständig vidareutbildning

Region Skåne

Den offentligt styrda specialistsjukvården har vid olika tillfällen visat att personalen inte alltid trivs. En för hög arbetsbelastning ger leder till att vårdpersonal med kompetens och erfarenhet slutar. Personalbristen på exempelvis ortopedkliniken i Lund är et exempel. Se inslaget från SVT här Personalbrist på ortopeden i Lund: ”Vi behöver en paus” | SVT Nyheter

Risken är stor att en stor omsättning på personal ger ännu sämre arbetsmiljö med mer stress och det blir en ond cirkel.

Malmö den 9 september 2022

David Aston

Kinesiskt ägande i Doktor.se

I Läkartidningen kan man läsa att ett statligt kinesiskt företag har blivit delägare i Doktor.se som har både fysiska vårdcentraler (i rådande stund 10 mottagningar i Sverige) och sjukvård online. Det är bra att åtminstone detta börjar uppmärksammas med eventuella risker det kan medföra om utländska ägare i svenska vårdbolag i synnerhet om det är statliga företag från diktaturer som Kina.

Doktorse Nordic AB är moderbolaget men det verkar som om många enskilda vårdcentraler drivs i egen bolagsform. Sedan märker man att myndigheter och avtal som regioner har inte har hängt med. Exempelvis kan jag inte ens via Bolagsverket få fram verklig huvudman på ett koncernföretag som Doktorse Nordic AB och jag även svårt att tänka mig att meningen med att vårdvalsreformen som öppnade upp för privatägda vårdcentraler skulle ge möjligt för av ägandet skulle blev utländskt. Risker som kan tänkas innebära att patientdata i datajournaler med sekretets som krävs på sikt kanske inte kan garanteras.

Malmö den 24 augusti 2021

David Aston

Region Skåne stämmer privat vårdcentral

Med hänsyn till skandalen som uppdagades med att en läkare och tillika verksamhetschef på Sundets Vårdcentral i Bjärred gjort planer utan patientens eller anhörigas medgivande om sjukhusvård skulle nekas vid förvärrad pandemisituation. Vårdcentralen hade även tagit betalt för möten som aldrig ägt rum. I Läkartidningen kan man läsa om att Region Skåne anser att deras varumärke tagit skada och därför vill stämma på 2.5 miljoner kronor Praktikertjänst som ligger bakom vårdcentralen. Jag anser verksamhetschefen på vårdcentralen har gjort fel men Region Skåne eventuella stämning får mig att fundera en del.

Enligt min mening kan det bli svårt att stämma och vinna för då måste Region Skåne bevisa att deras varumärke har tagit skada av vad som har hänt och ska sanningen fram så kan Region Skåne som driver sjukhus och en mängd vårdcentraler inte själva stoltsera med att alltid ha ett bra renommé bland patienter eller anställda.

Ännu en aspekt på stämningen är att Praktikertjänst som har en omsättning på 10 miljarder kronor med en vinst på över 400 miljoner kronor antagligen inte kommer medföra att ett skadestånd på 2.5 miljoner kronor egentligen är något kännbart straff. Det hade motsvarat att företag med 100 000 kr i vinst fick betala några hundra lappar.

Malmö den 17 april 2021

David Aston