Olika områden inom medicinsk vetenskap som inte direkt platser under andra områden. Ty medicin kan också ses som ett övergripande ämnet kring allt inom hälsa.
Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.
De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.
Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.
Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.
I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:
avslappningsövningar
kroppskännedomsövningar
anpassad fysisk aktivitet
manuell terapi
nålbehandling
patientutbildning och beteendestöd
Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.
Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.
Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:
patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik
Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.
Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.
Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt
Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
För några dagar sedan lyssnade jag på en partiledardebatt på TV där även sjukvården berördes. Oppositionen lyfte fram brister som finns och missnöje som råder bland patienter. Att sjukvården har brister och kan förbättras är självklart men kritiken blir också oftast onyanserad och tagit ur ett sammanhang. Om vi undantar renodlade vårdskador som tyvärr sker och som alltid ska försökas förebyggas så finns det undersökningar som ger en bild av hur patienter upplever sjukvården i Sverige där det kan vara svårt vara lika kategorisk som våra politiker.
Själv har jag och nära anhöriga de senaste åren fått exemplarisk omhändertagande inom specialistsjukvården för allvarliga tillstånd. Finns inget mer att önska från vår sida om den sjukvård som erhållits. Min tankar här nedan kring olika undersökning om patientnöjdhet och kommentarer i kursiverad stil.
Undersökning från Novus visar att cirka 20 % av svenskarna är missnöjda med sjukvården. Samtidigt är 21 % varken nöjda eller missnöjda, vilket betyder att opinionen är ganska splittrad.
Här behöver vi reflektera kring vilka patienter är missnöjda med sjukvården? Vad är de missnöjda med mer specifikt? Statistiken säger också att majoriteten är neutrala eller nöjda med sjukvårdeni Sverige.
Personer är mest missnöjda med är brist på personal (läkare och sjuksköterskor), långa väntetider, särskilt på akuten och att man inte får den hjälp man behöver.
Hur många av de som är besvikna med väntetiderna på akuten har utsatts för fara i att vänta. Triagering sker på akuten och de patienterna med störst behov kommer generellt sätt oftast in tidigare. Har själv varit med om att anhörig kommer via ambulans till sjukhuset och där det inte är tal om någon väntetid.
Det finns skillnader mellan nöjda och missnöjda. Missnöjda patienter tycker oftare att de inte får rätt hjälp. Nöjda patienter pekar oftare på personalbrist som största problemet.
Är det befogad kritik? Är det här sjukvården misslyckats med information kring att exempelvis olika långvariga eller kroniska tillstånd saknar orsaksinriktad behandling. För många tillstånd så kan sjukvården ibästa fall endast erbjuda någon form av lindring. Det kan finnas missuppfattningar och föreställningar att sjukvården kan hjälpa i specifika fall. Sjukvårdens väntetider för exempelvis operationer som knä- eller höftprotes är kan vara långa och att det är period av lidande för den som väntar. För en del kan tiden används träning inför operation men samtidigt ska vi komma ihåg det är sällan fara för patienten att behöva vänta på en protesoperation.
Men det är intressant att se att nöjda patient lyfter fram personalbrist som det stora problemet inom sjukvården.
Privatisering av vården anses vara ett relativt litet problem (bara några procent tar upp detta).
Mina tankar här är att opposition lyfter fram nackdelen med privat sjukvård och tar upp Region Skåne som styrs borgligt. Vad man glömmer att nämna är att bara i Malmö har flera privata vårdcentraler fått sina ackrediteringar indragna och blivit tvingade att stänga på grund av olika större avvikelser som regionen kommit fram till vid djupare granskningar.Detta är enligt min mening mycket bra att det sker granskningar och att man upptäcker alvarliga brister som även får en konsekvens.
De flesta patienter verkar är inte direkt missnöjda men det finns tydliga problem. Särskilt personalbrist, väntetider och upplevelsen av att inte få rätt vård poängteras.
Svenskar har sämre erfarenheter av vården än befolkningen i nio andra jämförbara länder i i den internationella undersökningen. Ett av största problemen i Sverige är brist på kontinuitet i sjukvården. Få patienter har en fast läkare (32 % jämfört med cirka 81 % i snitt).
Här är det ett underbetyg och jag kan tänka mig det gäller till stor del på vårdcentraler.
Ett annat dillema i Sverige anses vara tillgänglighet där patienter tycker det är svårt att få vård snabbt eller kontakt samma dag. Relativt många söker akuten i onödan eftersom primärvården inte är tillgänglig.
Frågan är om sjukvård är avgörande att ske snabbt. För en del tillstånd ska det inte vara väntetid om det fara för patientens hälsa eller liv. Men för andra tillstånd som jag träffar patienter med exempelvis nackspärr eller en muskelsträckning då är vården inte helt avgörande om den sker snabbt. Även patienter med långvariga smärtproblem och som självklart kan ha det svårt men det är inte heller här av absolut betydelse med omgående sjukvård. Samtidigt borde kanske fler vårdcentraler har öppet lite längre än kontorstid för möta behovet att ta emot fler patienter men det kan handla om personalbrist.
Ur ett personcentreringsperspektiv upplever patienter i Sverige i mindre grad att vården anpassas efter deras behov.
Här hade man velat veta vad som patienter upplever mer specifikt inte anpassas i vården?
Ungefär 38 % av patienter anser att deras besvär inte tas på allvar.
Detta måste vi sjukvården alltid fundera på att bemöta patienter rätt och var mer pedagogisk i informationen om hur vissa saker fungerar kring hälsa, sjukdomar och skador.
Sämre erfarenheter av sjukvården är vanligare hos yngre, personer med sämre hälsa eller kroniska sjukdomar. Även personer med utländsk bakgrund eller lägre utbildning upplever mer negativa erfarenheter av sjukvården i Sverige.
Jag tror att vi sjukvården behöver fundera på om man missar något i bemötande eller information.
Digital vård och e-tjänster används i Sverige mer än i många andra länder. Färre patienter avstår vård av kostnadsskäl
Det är väldigt positivt att kostnaden för flertalet i Sverige inte utgör ett hinder att söka vård vilket kan vara ett större problem i andra länders sjukvårdssystem.
Det går att säga att svensk sjukvård fungerar relativt bra ur ett medicinskt perspektiv. I jämförelse med andra länder upplever patienter i Sverige däremot större problem med tillgänglighet, kontinuitet och att bli lyssnade på.
Från Kirurgen SUS Malmö där man ser lite akuten och infektionsavdelning (med färgglada glaspartier) och en gammal byggnad förgrunden som är kvar.
En tredje undersökning från 2025 i Region Stockholm.
Hela 9 av 10 patienter är nöjda med sjukhusvården i Region Stockholm enligt en patientenkät från 2025. Det som anses har blivit bättre jämfört med 2023 är:
Tillgängligheten har förbättrats mest, både i öppenvård och slutenvård.
Fler patienter upplever också bättre delaktighet i sin vård.
Skillnader mellan grupper finns där män är mer nöjda än kvinnor. Äldre är mer nöjda än yngre. Problem som kvarstår.
Det finns fortfarande brister i information och kommunikation.
Ungefär 2 av 10 tycker inte att informationen anpassas tillräckligt efter deras behov.
Kvällsutsikt från nya Kirurgen SUS Malmö. I förgrunden syns bland annat ögonkliniken och till vänster logistikbyggnad som också är ny.
Sjukhusvården i Region Stockholm får mycket höga betyg och har förbättrats över tid men problem med information som jag reflekterad över tidigare finns kvar.
Det framkommer att på ett par år kan förändringar inom sjukvården leda till förbättringar. Sedan är Sverige ett avlångt land och vården som kan erbjudas i exempelvis glesbygd kan ha brister i tillgänglighet jämfört med en storstad.
Malmö den 7 maj 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.
Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.
Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.
För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.
Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.
I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.
Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.
Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.
En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.
Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.
Malmö den 1 maj 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Jag har även kommenterat artikeln under OMT-fysioterapeut – find it, fix it and leave it alone. Här nedan en uppdaterad kommentar och tankar.
Fysioterapeuter kan vidareutbilda sig inom olika specialistområden, exempelvis OMT (Ortopedisk Manuell Terapi), som fokuserar på undersökning, diagnostik och behandling av muskuloskeletala besvär, så kallade ortopediska tillstånd. Min egen specialisering är just inom OMT som kombinerar både manuell terapi med vägledning åt patienter. Det finns även vidareutbildningar inom Ortopedisk Medicin International samt Mekanisk Diagnostik och Terapi (McKenzie), vilka ger kompetens att fungera som första instans inom primärvården. Redan idag har många fysioterapeuter en sådan roll vid muskuloskeletala besvär inom primärvården. Vi privatpraktiserande fysioterapeuter har den rollen automatiskt.
Manipulation eller mobilisering av ländryggen kan göras med patient sidliggande men det finns även andra manuella tekniker.
Fysioterapeuter med fördjupad kompetens kan, likt kiropraktorer och naprapater, genomföra tidig bedömning, erbjuda manuell behandling, leda träning samt ge patientutbildning. Samtidigt är tillgången till denna kompetens ojämnt fördelad över landet. Inom sjukvården finns också en bristande förståelse för att fysioterapeuter har olika specialiseringar och att kompetensnivån därför varierar. Dessutom lever olyckligtvis även föreställningen kvar hos vissa vårdgivare och terapeuter att fysioterapeuter enbart arbetar med rehabiliteringsträning (hands off). Denna föreställning tror även en del patienter att om man ska få behandling (hands on) behöver man gå till någon annan än en fysioterapeut.
I åtanke behöver man också ha att primärvårdens fysioterapeuter och även vi privata fysioterapeuter träffar patienter med även andra besvär än från muskler eller leder. Det vara patienter med nedsatt andningsförmåga som KOL, stressrelaterade symtom, neurologiska tillstånd som Stroke, MS med mera.
Å andra sidan ska man komma ihåg att såväl kiropraktorer som naprapater redan i sin grundutbildning är specialiserad inom manuell terapi för undersökning och behandling. Fysioterapeututbildningen i Sverige är en bred utbildning där fokus är ett biopsykosocialt tillvägagångssätt och studenten även gör praktik på sjukhus och hemsjukvård vilket är områden där manuell terapi i behandling sällan är aktuellt. Manuell terapi ingår dock i olika omfattningar i grundutbildningen beroende på vilket universitet i Sverige som studenten är inskriven på. Men det är när det gäller behandling med manuell terapi är det på en ganska elementär nivå. Manuell terapi i kombination med övningar har en evidens för en del besvär att vara bättre än bara övningar och träning. Jag har tidigare inlägg skrivit mer schematisk om skillnader och likheter mellan fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.
Manuell terapi kan ske för undersökning som hör ledrörlighet värderas men kan även ske för behandling.
För att uppnå en mer jämlik och kostnadseffektiv vård räcker det inte enbart att introducera nya yrkesgrupper. Det är även avgörande att skapa bättre förutsättningar för att använda befintliga resurser inom primärvården på rätt kompetensnivå samt att erbjuda relevanta vidareutbildningar för verksamma fysioterapeuter. Här handlar det om verksamhetsansvariga på vårdcentraler som många gånger inte är fysioterapeut själv kan för lite om vad modern fysioterapi är och variationen som finns i yrkeskåren. Samtidigt finns det enligt enkätundersökningar ett stort missnöje bland flera anställda fysioterapeuter inom primärvården om för hög arbetsbelastning och undermåliga möjligheter till vidareutbildningar. Detta är kanske något som naprapater och kiropraktorer bör fundera på om hur de naprapater och kiropraktorer som redan finns på vissa vårdcentraler får arbeta. Är det kvantitet framför kvalitet? Jag har hört om patientbesök på vårdcentralen hos naprapater som varit väldigt korta. Vissa verksamhetschefer ser heller hög produktion än att ge vårdgivare fria händer. För cirka 10 år sedan gick jag på en anställningsintervju på en regionens vårdcentraler där verksamhetschefen lyfte fram och var imponerad en sjukgymnast hon hade gått hos på 1990-talet som hade 3-4 behandlingsrum med parallella behandlingar samtidigt. Jag sa att jag tror inte riktigt den typ omhändertagandet. Jag fick inte heller jobbet.
Malmö den 23 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
En studie av Petosky et al genomförd i USA hade ett syfte med att undersöka hur patienter uppfattar att manuell terapi fungerar. Forskarna genomförde kvalitativa intervjuer med patienter som fick fysioterapeutisk behandling för olika besvär från rörelseapparaten. Totalt deltog 26 personer med en medelålder på cirka 60 år.
Manuell terapi definieras av författarna som en skicklig användning av händer för att påverka vävnader och leder med mekanisk kraft i syfte att minska smärta och förbättra rörelseförmåga. Begreppet omfattar flera olika tekniker som ledmobilisering, manipulation, massage, passiv rörelseträning, djup nålbehandling (dry needling) samt mobilisering av mjukvävnad och nervstrukturer. På senare tid har definitionen breddats för att även inkludera patientens perspektiv och betona gemensamt beslutsfattande som en viktig del av den kliniska omhändertagande.
Två av författarna utföra de semistrukturerade intervjuerna som varade ungefär 20 minuter per patient. Analysen av intervjuerna i studien visade att patienternas uppfattningar främst handlade om resultat av behandling, snarare än de fysiologiska mekanismerna bakom. Tre huvudsakliga teman identifierades:
Mekaniska effekter som exempel ökad rörlighet, förbättrad cirkulation, ”kroppen rättas till”),
Neurofysiologiska effekter minskad smärta eller nervpåverkan.
Psykologiska effekter välbefinnande och lättnad.
Sammanfattningsvis trodde många patienter att manuell terapi leder till strukturella förändringar i kroppen som förbättrar resultatet av behandlingen. Studien framhåller att vårdgivare som arbetar med manuella bör vara medvetna om patienters uppfattningar när de använder manuella behandlingsmetoder.
Det innebär att information på ett sakligt vis om manuell terapins fysiologiska effekter behöver och förklarar exempelvis att:
kotor inte flytas på plats med manipulation
bäckenet inte är snett och justeras tillbaka
”muskelknutor” inte trycks ut
bindvävnaden inte delas på vid behandling.
Malmö den 13 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Referens Petosky, T., Vraa, D.L., Rentmeester, C., Subialka, J. & Young, J.L. (2026) How do patients believe manual therapy works? An exploratory qualitative study. JOSPT Open, 4(1), pp. 82–90.
Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?
Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.
Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.
Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.
Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.
Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.
Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.
Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:
Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.
Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.
Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.
Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.
Malmö den 4 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Referenser
Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies, 27, 63.
Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:
En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
Ökade muskelspänningar uppstår.
En smärtreaktion kan förekomma
På sikt även en nedsatt kontroll.
Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.
Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.
Kotsegment sett från sidan
Subluxation
Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar: – förändring i rörelser av leder/kotor – irritation eller påverkan av nervsystemet – påverkan av vävnader inklusive muskler – biokemiska och inflammatoriska reaktioner.
Kotsegment sett ovanifrån
På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.
Flera hundra mer eller mindre känds synonymer
Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.
Begrepp som “X-metoden” eller “Y-träningen” oberoende vilka fina webbplatser och hur många videoinlägg som finns på sociala medier är sällan tydligt definierade inom etablerade akademiska fält som fysioterapi eller idrottsvetenskap. De fungerar ofta mer som koncept eller varumärken än som vetenskapligt avgränsade metoder. Det betyder däremot inte att de är fel utan snarare att de:
ofta bygger på redan kända principer
kan tolkas och tillämpas olika beroende på utövaren eller ”grundaren”
saknar enhetlig definition och standardiserad evidens
Det är fortfarande någon form av träning som är central. Oavsett vad man kallar det så landar det nästan alltid i grundläggande träningsfysiologiska komponenter med exempel:
förbättra eller öka styrka
öka uthållighet
normalisera eller öka rörlighet
förbättra koordination
förbättra balans
bli snabbare
motorisk kontroll
Det som däremot är viktigt är syftet och individualiseringen. Inom modern träningslära talar man för såväl friska individer och för patienter ofta om:
specificitet – att träna det du vill bli bra på
progression att gradvis ökning av belastning/krav)
individualisering sträva efter en anpassning efter individens förutsättningar
Det är rimligt att vara kritisk till nya etiketter och metoder som presenteras som “unika”. Samtidigt kan de fungera pedagogiskt eller motiverande för vissa individer. Det avgörande är inte namnet på metoden, utan vad du faktiskt gör, varför du gör det och om det leder till önskad effekt.
Malmö den 30 mars 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Primärvården som bland annat består av regionens egna vårdcentraler och privata vårdcentraler med regionsavtal har till uppgift att oftast agera som första instans där patient ska söka sig till för bedömningar och åtgärder. Andra delar inom primärvården i Sverige är:
Barnavårdcentraler (BVC)
Mödravårdcentraler (MVC)
Privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter
Privatpraktiserande fysioterapeuter/sjukgymnaster
Privatpraktiserande läkare
Hemsjukvården kan också räknas dit för de patienter som inte klarar av att ta sig till närmaste vårdcentral
Vård och omsorgsanalys rapport Vården ur primärvårdsläkarnas perspektivhar undersökt hur läkare inom primärvården uppfattar hur vården fungerar i Sverige och jämfört resultaten med nio andra OECD-länder. Studien är en del av den årliga International Health Policy Survey (IHP). Sammantaget visar resultaten en varierad bild av den svenska primärvården i ett internationellt perspektiv.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön inom svensk primärvård har inte förbättrats sedan 2019 och ligger under genomsnittet jämfört med övriga länder i undersökningen. Två av tre läkare uppger att de har upplevt psykisk ohälsa kopplad till arbetet, och lika många beskriver arbetet som mycket stressande. Dessutom visar en tredjedel av läkarna tecken på utmattning.
Digitalisering Sverige har i jämförelse med andra länder en välutvecklad digital infrastruktur inom primärvården. Patienter har goda möjligheter att använda digitala tjänster, exempelvis för att kontakta vården och ta del av sina provsvar. Även informationsutbytet mellan olika vårdgivare fungerar relativt väl digitalt, till exempel när det gäller att dela journaluppgifter.
Samordning Trots den goda tillgången till digitala lösningar finns det brister i hur information samordnas mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Samarbetet mellan primärvården, specialistvården och sjukhusen har dessutom försämrats sedan 2019.
Patientuppföljning Svenska vårdcentraler är, i ett internationellt perspektiv, relativt bra på att följa upp behandlingsresultat, läkemedelsanvändning och patientrapporterade resultat. Uppföljningsarbetet har dessutom förbättrats sedan 2019.
Sammanfattningsvis visar resultaten av studien att den svenska primärvården har både tydliga styrkor och svagheter. Även om utveckling har skett inom flera områden, kvarstår brister inom centrala delar, särskilt när det gäller arbetsmiljö och samordning. Detta tyder på att primärvården ännu inte har stärkts tillräckligt för att fullt ut kunna fungera som vårdens centrala nav i framtiden. Personligen tror jag även det finns fler vårdcentraler åtminstone i större städer behöver övriga delar i primärvården med privatpraktiserande läkare, fysioterapeuter/sjukgymnaster och psykologer samt psykoterapeuter utökas som en avlastning för vårdcentralerna. Samtidigt borde samarbetet mellan olika vårdgivare bli bättre.
När jag gick min grundutbildning till sjukgymnast i slutet av 1990-talet ingick det att göra en hållningsanalys men redan på den tiden lyfte lärarna upp vi skulle inte bara i vår undersökning skulle leta fel utan även se vilka resurser patienten har. Fortfarande ibland kommer patienter in eller föräldrar till sina barn in som visar oro för en ”dålig hållning”. Fullt förståeligt då även vi sjukgymnasater/fysioterapeuter lagt mycket betoning på detta åtminstone förr.
Men forskningen stödjer inte att en “dålig hållning” är stort hälsoproblem. Däremot finns forskning som visar att vissa typer av långvarig belastning eller statiska arbetsställningar kan öka risken för smärta och muskel- och ledproblem. Samtidigt finns studier som inte hittar någon tydlig koppling mellan hållning och smärta. I vetenskapen är det blandad och mer nyanserad perspektiv än vad vissa aktörer och sociala medier säger.
Generellt sätt är det flera faktorer som bidrar till ett problem eller smärttillstånd uppstår. Men hållningen är inte ett stort hälsoproblem. De största globala hälsoproblemen enligt epidemiologiska studier är hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes med deras riskfaktorer. Även psykisk ohälsa är stort hälsoproblem.
En avvikande hållning kan bidra till lokala belastningsproblem i exempelvis rygg eller nacke men även här är orsakssamband oftast svagt.. Långvarigt stillasittande och brist på rörelse eller fysisk aktivitet verkar vara viktigare riskfaktorer för ohälsa.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)
Referenser
Här är några vetenskapliga referenser som ofta används i forskning om hållning, nack- och ryggsmärta: 1. Salsali, M., Sheikhhoseini, R., Sayyadi, P., Hides, J. A., Dadfar, M., & Piri, H. (2023). Association between physical activity and body posture: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 23, 1670. Resultat: visade svag eller ingen signifikant koppling mellan fysisk aktivitet och kroppshållning, vilket tyder på att hållning påverkas av många faktorer.
2. Meng, Y., Xue, Y., Yang, S., Wu, F., & Dong, Y. (2025). The associations between sedentary behavior and neck pain: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 25, 453. Resultat: långvarigt stillasittande är kopplat till ökad risk för nacksmärta, särskilt vid mycket mobil- eller datoranvändning.
Studier om arbetsställningar och smärta: 3. Lohne, F. K. (2024). Association between musculoskeletal pain and exposures to awkward postures during work: A compositional analysis approach. Annals of Work Exposures and Health, 68(5), 522–534. Resultat: obekväma arbetsställningar (t.ex. böjd rygg eller armar uppåt) kan öka risken för nack- och ryggsmärta.
Studier som inte hittar tydligt samband: 4. Association of self-reported posture habits and vision problems with chronic neck pain: A case-control study. Journal of Bodywork and Movement Therapies (2025). Resultat: studien fann ingen association mellan hållning och kronisk nacksmärta.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
