Pressur eller dry needling

Författare: Ziaeifar M, Arab AM, Mosallanezhad Z, Nourbakhsh MR. 
Titel: ry needling versus trigger point compression of the upper trapezius: a randomized clinical trial with two-week and three-month follow-up. 
Tidskrift: The Journal of manual & manipulative therapy, 27(3), 152–161

Mål med studien: Syftet med denna studie var att undersöka långtidseffekten av dry needling (nålbehandling) på personer med muskelspänningar eller triggpunkter i den övre kappmuskeln (trapezius).

Genomförande av studien: Så gick studien till 33 personer med muskelknutor i axeln/nacken delades slumpmässigt in i två grupper:

  • Grupp 1 (17 personer): Fick behandling med pressur (tryck) mot muskelspänningen /triggpunkten. Pressuren anpassades efter personens smärta och trycket ökades gradvis vilket skedde i omgångar tills ömhet hade reducerats.
  • Grupp 2 (16 personer): Fick behandling med dry needling (nålar) med dynamisk variant. Nålen fördes in med en lätt hackande rörelse. Därefter fördes den vidare i muskeln runt muskelspänning och fördes fram och tillbaka i vävnaden för att framkalla en liten, ofrivillig muskelryckning (så kallad local twitch response). När muskelryckningen uppstod avbröts nålbehandlingen. Om ingen ryckning framkallades avbröts behandlingen.

Forskarna mätte smärtintensitet, nackbesvär och funktion i arm, hand och axel vid fyra tillfällen: före behandlingen, direkt efter behandlingsomgången, samt efter två veckor och tre månader. Uppföljning efter två veckor och tre månader.

Resultat:

  • Smärtlindring direkt efter: Gruppen som fick dry needling upplevde en tydlig skillnad i smärtlindring direkt efter behandlingsomgången jämfört med gruppen som fick tryckbehandling.
  • Förbättring över tid: Båda grupperna fick betydligt mindre smärta, mindre nackbesvär och bättre funktion i arm och axel. Effekten höll i sig både vid uppföljningen efter två veckor och efter tre månader jämfört med hur det var innan behandlingen startade.
  • Långtidsskillnad: Det fanns ingen större skillnad mellan de två metoderna när det gällde effekten på två veckors eller tre månaders sikt – båda gav goda resultat.

Slutsatsen: Både dry needling (nålbehandling) och pressur av muskelspänningar/triggerpunkter i övre trapeziusmuskeln kan ge en långvarig förbättring av smärta och rörlighet som står sig i minst tre månader.

Trapezius övre del är en av de vanligaste musklerna som patienter kan har besvär av och kan utöver lokala symtom även ge huvudvärk.

Jag föredrar att använda en kombinerad dynamisk variant av dry needling med en statisk variant där nålarna får vara i musklerna i 20-30 minuter att att de ett par tillfällen under tiden görs hackande rörelser med nålen. Pressur är massageteknik som lärs ut till många massörer också men personligen anser jag det finns bättre manuella muskeltekniker att använda i synnerhet för de patienter som är smärtkänsliga eller har mycket smärta.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

”Jag har provat fysioterapi – det hjälpte inte”

Det händer att patienter berättar att de har provat fysioterapi utan att uppleva någon förbättring. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att fysioterapi inte är en enskild behandlingsmetod, utan ett brett kunskapsområde med många olika undersöknings- och behandlingsstrategier.

En central del av fysioterapi är individuellt anpassad träning och vägledning. Hur träningen utformas beror på den kliniska bedömningen. Har du exempelvis nedsatt styrka, begränsad rörlighet, balanssvårigheter, nedsatt uthållighet, bristande kroppskännedom eller koordinationssvårigheter? Vilken diagnos har du och var befinner du dig i rehabiliteringsprocessen? Dessa faktorer påverkar valet av övningar, belastning, dosering och hur rehabiliteringen successivt utvecklas.

Fysioterapi kan även omfatta olika manuella och andra kompletterande behandlingsmetoder, såsom manuell terapi, akupunktur, dry needling, stötvågsbehandling eller elektroterapi. När dessa metoder används är syftet oftast att minska smärta, förbättra rörlighet eller skapa bättre förutsättningar för aktiv rehabilitering. Hur de används varierar beroende på patientens behov, den kliniska bedömningen och fysioterapeutens kompetens, erfarenhet och vidareutbildning.

Därför blir det sällan helt korrekt att säga ”jag har provat fysioterapi”. Ett mer relevant sätt att beskriva tidigare behandling är att specificera vilken typ av fysioterapeutisk åtgärd som har genomförts, hur länge den pågick och vilket innehåll den hade. Det kan jämföras med att säga ”jag har provat läkemedel, men det hjälpte inte”. För att kunna bedöma behandlingen behöver en läkare veta vilket läkemedel som användes, i vilken dos och under hur lång tid. En ytterligare utmaning är att begreppet fysioterapi ofta används mycket brett, både av patienter och inom hälso- och sjukvården. Det framgår inte alltid vilken typ av fysioterapeutisk kompetens eller behandlingsinriktning som avses. Fysioterapeuter arbetar inom många olika områden och kan ha fördjupad kompetens inom exempelvis ortopedisk manuell terapi, neurologisk rehabilitering, idrottsmedicin, smärtrehabilitering, kvinnohälsa, pediatrik eller hjärt- och lungrehabilitering. Precis som inom många andra vårdyrken finns det därför en stor bredd i kunskap, erfarenhet och klinisk inriktning. Men samtidigt är den moderna västerländska fysioterapin inte en homogen inriktning. Fysioterapeuter kan arbeta olika i synnerhet beroende på vem som är patientgruppen de är inriktade på men även för likvärdiga patienter kan det skilja sig mycket hur den enskilda fysioterapeuten arbetar.

Avslutningsvis vill jag också betona att det finns patienter med olika besvär som har provat diverse åtgärder hos flera fysioterapeuter men även andra vårdgivare/terapeuter utan nämnvärd förbättring. Det är tyvärr inte alltid möjligt att fysioterapi med olika metoder hjälper alla patienter.

Malmö den 30 juli 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Huvudvärkskurs för legitimerade vårdgivare

Idag var dags för föreläsning om anatomi, huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) och cervikogen huvudvärk (nackutlöst huvudvärk). Kursen är tvärvetenskaplig och sker tillsammans med tre neurologer, två huvudvärksinriktade sjuksköterskor och två bettfysiologer. Kursen sker via Huvudvärskakademin som jag har samarbetat med sedan start.

Jag går lite kort anatomi

Kursen har skett vår och höst sedan fem år tillbaka. Kursen är godkänd av Lipus och sponsrad av flera läkemedelsbolag som utvecklar migränmediciner.

Min del på kursdag ett berörde spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk.

En extremt stor display fanns undervisningssalen som antagligen var större en 100 tum. Kursdeltagare denna gång består av fysioterapeuter, läkare, kiropraktor och sjuksköterskor.

Fysioterapeuter behöver bara ge råd övningar och träning utan kan om kompetens finnas även gör undersökning och bedömning att patientens fysiska status.

Kursens första dag sker vid nya Forum Medicum som samlat hälsovetenskapliga utbildningar som arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. När jag studerande till fysioterapeut 1997-2000 var utbildning enskilt förlagt till Lasaretten och idag har Rehabiliteringsmedicin tagit över lokalerna. En period från 2008 flyttade utbildning och inhystes tillsamman med arbetsterapeututbildning och sjuksköterskeutbildningen vid Health Science Center som låg bakom kyrkogården på andra sidan gata där lasarettet.

Kursdag ett skedde i nya fina Forum Medicum i Lund medan dag två sker vid Huvudvärksakademins lokaler i Lund.
Entré Forum Medicum
Forum Medicum
Café och restaurang finns till vänster
Stora ljusa lokaler i Forum Medicum
Anatomisal måste så klart finnas.
Kurspärmar på borden i föreläsningssalen.

Imorgon håller jag workshop mer praktiskt och screening av person med huvudvärk av spänningstyp och cervikogen huvudvärk.

Malmö den 21 maj 2026

David Aston

Långvarig smärtproblematik

Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.

Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.

Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.

För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.

Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.

I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.

Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.

Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.

En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.

Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.

Malmö den 1 maj 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Vad tror patienter händer vid manuell terapi?

En studie av Petosky et al genomförd i USA hade ett syfte med att undersöka hur patienter uppfattar att manuell terapi fungerar. Forskarna genomförde kvalitativa intervjuer med patienter som fick fysioterapeutisk behandling för olika besvär från rörelseapparaten. Totalt deltog 26 personer med en medelålder på cirka 60 år.

Manuell terapi definieras av författarna som en skicklig användning av händer för att påverka vävnader och leder med mekanisk kraft i syfte att minska smärta och förbättra rörelseförmåga. Begreppet omfattar flera olika tekniker som ledmobilisering, manipulation, massage, passiv rörelseträning, djup nålbehandling (dry needling) samt mobilisering av mjukvävnad och nervstrukturer. På senare tid har definitionen breddats för att även inkludera patientens perspektiv och betona gemensamt beslutsfattande som en viktig del av den kliniska omhändertagande.

Två av författarna utföra de semistrukturerade intervjuerna som varade ungefär 20 minuter per patient. Analysen av intervjuerna i studien visade att patienternas uppfattningar främst handlade om resultat av behandling, snarare än de fysiologiska mekanismerna bakom. Tre huvudsakliga teman identifierades:

  • Mekaniska effekter som exempel ökad rörlighet, förbättrad cirkulation, ”kroppen rättas till”),
  • Neurofysiologiska effekter minskad smärta eller nervpåverkan.
  • Psykologiska effekter välbefinnande och lättnad.

Sammanfattningsvis trodde många patienter att manuell terapi leder till strukturella förändringar i kroppen som förbättrar resultatet av behandlingen. Studien framhåller att vårdgivare som arbetar med manuella bör vara medvetna om patienters uppfattningar när de använder manuella behandlingsmetoder.

Det innebär att information på ett sakligt vis om manuell terapins fysiologiska effekter behöver och förklarar exempelvis att:

  • kotor inte flytas på plats med manipulation
  • bäckenet inte är snett och justeras tillbaka
  • ”muskelknutor” inte trycks ut
  • bindvävnaden inte delas på vid behandling.

Malmö den 13 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referens
Petosky, T., Vraa, D.L., Rentmeester, C., Subialka, J. & Young, J.L. (2026) How do patients believe manual therapy works? An exploratory qualitative study. JOSPT Open, 4(1), pp. 82–90.

Förebyggande behandling med manuell terapi?

Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?

Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.

Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.

Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.

Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.

Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.

Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.

Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:

Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.

Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.

Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.

Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.

Malmö den 4 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser

Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies27, 63.

Rekommendationer kring riktlinjer för olika ortopediska tillstånd

Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine
Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020).
Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. 
Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.

Syfte

Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.

Metod – genomförande av studien

Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:

  • Vara skrivna på engelska
  • Hålla hög kvalitet
  • Vara publicerade från år 2011 och framåt
  • Handla om vuxna
  • Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram

Riktlinjer uteslöts om de handlade om:

  • Skador efter olyckor
  • Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
  • Traditionell eller alternativ medicin
  • Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
  • Riktlinjer som krävde betalning

Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.

Resultat

Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:

  • Ländryggssmärta
  • Artros
  • Nacksmärta
  • Axelsmärta

Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:

  1. Vården ska utgå från patientens och dennas behov
  2. Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
  3. Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
  4. Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
  5. Kroppen ska undersökas noggrant
  6. Behandlingen ska följas upp över tid
  7. Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
  8. Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
  9. Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
  10. Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
  11. Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete

Slutsats av studiens författare

Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.

Min uppfattning av studien

Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.

Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen OMT steg 3
Medicine Masterexamen

Manuell terapi per definition och effekt

Manuell terapi är ett samlingsnamn för olika tekniker där terapeuten använder sina händer i undersökning och behandling. Det kan utföras av många olika yrkesgrupper som till exempel fysioterapeuter, kiropraktorer, massageterapeuter, massörer, naprapater och osteopater. Det finns även läkare med särskild utbildning inom manuell terapi.

Manuell terapi är oftast ett av flera verktyg dessa yrkespersoner använder. Det handlar generellt om att minska symtom och normalisera funktion för att patienten ska kunna komma igång med aktiviteter som är viktiga i vardagen.

Forskning visar att manuell terapi kan hjälpa vid många olika besvär och riskerna är vanligtvis små. Moderna former av manuell terapi passar också väl in i vårdens personcentrerade arbetsmetodik där man ser hela människan och anpassar behandlingen efter individens behov. Dessa metoder har också utvecklats väl för att möta dagens utmaningar i samhället.

Effekt av manuell terapi på smärta och funktion

Typ av besvärSmärta
Effektstorlek (evidensnivå)
Funktion
Effektstorlek
(evidensnivå)
Kronisk huvudvärk av spänningstypMåttlig effekt.
Kort- och långsiktigt.
Måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Cervikogen huvudvärkStor effekt för smärtintensitet och måttlig till stor på smärtfrekvens)
Kortsiktigt.
Kort till måttlig effekt på intensitet och frekvens.
Kort- och långsiktig.
FibromyalgiLiten till måttlig i effekt
Långsiktigt.

Liten till måttlig i effekt.
Mellannivå.
Akut ryggskottMåttlig effekt.Måttlig effekt.
Långvarig ländryggssmärta (lumbago)Liten effekt.
Kortsiktigt för massage
Mellannivå för manipulation.
Liten effekt för både kort och mellannivå.
Ländryggssmärta graviditetsrelateradMåttlig effekt vid graviditet.
Liten effekt efter graviditet.
Måttlig effekt vid graviditet.
Liten effekt efter graviditet.
Långvarig nacksmärtaLiten till måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Artros med sm’rta i knäMåttlig effekt.
Kortsiktigt och mellannivå.
Låg effekt.
Kortsiktigt.
Artros med smärta i höftLåg effekt.
Kortsiktigt.
Låg effekt.
Kortsiktig och mellannivå.

Inom fysioterapins ortopedisk manuell terapi är övningar oftast ett viktigt inslag och manuella tekniker sker sällan som enda åtgärd. Kombinationen med vägledning i övningar och aktiviteter men manuell terapi antagligen mer effektivt än endast manuell terapi.

David Aston

Leg. Sjukgymnast
Medicine masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser
Draper-Rodi, J., Newell, D., Barbe, M. F., & Bialosky, J. (2024). Integrated manual therapies: IASP taskforce viewpoint. Pain reports9(6)

Underhållsbehandling och rehabiliteringspotential

Flera patienter med kroniska tillstånd och besvär känner att de skulle behöva behandling hela tiden.

Men jag som fysioterapeut med avtal med regionen behöver tillsammans med alla patienter ha mål och delmål med vad som ska uppnås med fysioterapin oberoende om det gäller övningar du ska göra med vägledning av mig och/eller passiv behandling som jag ger.

Frågor som behöver besvarar är sker förbättring i aktiviteter, funktion (rörlighet, uthållighet, styrka eller balans) specifika moment eller reducerad symtom är avgörande för att fysioterapi kan fortsätta.

Således kan inte passiva behandlingar ske hur länge som helst om inte resultaten är mer kvarhållande. Att bara behandla för tillfällig lindring kan ske men då kommer behandlingstillfällen vara mer begränsande.

Tidigare var det nog mer vanligt att fysioterapi kunde fortsätta i långa perioder utan nämnvärda resultat. Nackdelarna med detta förförande är att fysioterapeuter inte utvecklas och utmanas med nya patientfall och att andra patienter där det finns en rehabiliteringspotential får svårare att få tider för besök.

Avgörande för att fysioterapi rehabilitering är att det finns framsteg.

Malmö den 31 augusti 2023

David Aston
Leg. Sjukgymnast