Antibiotika eller inte

Antibiotika är samlingsbegreppet för olika läkemedel där bland annat penicillin ingår. Indelning av antibiotika är generellt av två olika former.
Smalt spektrum antibiotika som är effektiv mot en viss bakterie
Brett spektrum antibiotika som fungerar mot flera olika bakterier.

Vissa antibiotika kan primärt döda bakterier medan andra primärt hindrar dem från förökning. Läkare avgör vilken antibiotika som skrivs ut till dig som patient då var infektionen finns och vilken form av infektion är avgörande.

Det finns fördelar med användning av läkare skriver ut recept på smalt spektrum antibiotika då dessa sällan påverkan kroppens normalflora (nyttiga bakterier) lika mycket som antibiotika för bredspektrumbruk. Risken för att bakterier blir resistenta är lägre vid användning av smal spektrums antibiotika .

Generella riktlinjer för användning av antibiotika.

Olika bedömningar för samma problematik

För i synnerhet patienter med långvariga besvär som varit hos olika vårdgivare och terapeuter kan det hända att olika medicinska bedömningar görs om vad som är orsaken till patientens besvär. Som lekman och patient kan man självklart tycka att detta är märkligt att olika diagnoser och bedömningar kan ske. Men inom skolmedicin i västvärlden så ska man komma ihåg att flera symtom kan sammanfalla med olika diagnoser och en del diagnostik handlar om vad som du berättar i samtal med vårdgivaren, den så kallade anamnesen, och undersökning som vårdgivaren gör. I många tillstånd som exempelvis ett benbrott kan exempelvis röntgen användas eller vid diabetes kan blodprov tas för att fastställa en diagnos. Men det finns också många tillstånd där det handlar om värdera anamnes med olika exempelvis tester som hos exempelvis en fysioterapeut vilket kan innebära bedömning av rörlighet, styrka, balans med mera. Utifrån detta kan olika vårdgivare även med samma grundutbildning ha olika tankar kring vilket delvis bygger på erfarenheter och olika vidareutbildningar som genomgåtts. För dig som patient kan detta naturligtvis upplevas frustrerande.

Sammanfattningsvis kan nämnas att olika bedömningar för samma problematik är inget ovanligt och kan beror på bland annat:

  • Det kan vara olika tillstånd som finns samtidigt
  • Olika tillstånd har likvärdiga symtom och funktionsnedsättningar
  • Det saknas en enhetlig standard i diagnostik
  • Det går inte exakt att diagnosticera tillståndets anatomiska orsak
  • Flera olika behandlingsmetoder finns för samma tillstånd
  • Det går inte förväg att avgöra vilka behandlings- eller rehabiliteringsmetoder som är lämpligast
  • Det finns ingen botande så kallad kausalbehandling utan i bästa fall är behandling symtomlindrande.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Underhållsbehandling och rehabiliteringspotential

Flera patienter med kroniska tillstånd och besvär känner att de skulle behöva behandling hela tiden.

Men jag som fysioterapeut med avtal med regionen behöver tillsammans med alla patienter ha mål och delmål med vad som ska uppnås med fysioterapin oberoende om det gäller övningar du ska göra med vägledning av mig och/eller passiv behandling som jag ger.

Frågor som behöver besvarar är sker förbättring i aktiviteter, funktion (rörlighet, uthållighet, styrka eller balans) specifika moment eller reducerad symtom är avgörande för att fysioterapi kan fortsätta.

Således kan inte passiva behandlingar ske hur länge som helst om inte resultaten är mer kvarhållande. Att bara behandla för tillfällig lindring kan ske men då kommer behandlingstillfällen vara mer begränsande.

Tidigare var det nog mer vanligt att fysioterapi kunde fortsätta i långa perioder utan nämnvärda resultat. Nackdelarna med detta förförande är att fysioterapeuter inte utvecklas och utmanas med nya patientfall och att andra patienter där det finns en rehabiliteringspotential får svårare att få tider för besök.

Avgörande för att fysioterapi rehabilitering är att det finns framsteg.

Malmö den 31 augusti 2023

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Prognos innan ett fysiskt besök. Är det möjligt?

Som sjukgymnast/fysioterapeut med specialisering inom rörelse- och stödjeapparaten (muskler, leder och nerver) så händer det att jag får frågan per mejl av patienter som undrar om jag kan hjälpa dem. Det är absolut meningsfullt att fråga om jag överhuvudtaget arbetar med ett visst tillstånd eller diagnos men en del mejl som innefattar beskrivning av symtom oberoende om det finns en diagnos eller inte där är det egentligen omöjligt att avgöra vilken effekt en behandling och/eller rehabilitering kan ha.

Majoriteten av diagnoser och besvär förekommer i ett spektrum av svårigheter vad gäller symtom och funktionsbegränsningar vilket kan vara avgörande för en prognos. Det finns exempelvis personer med konstaterade diskbråck utan några symtom och andra personer kan ha mindre diskbuktningar som ger stora symtom. Utöver detta går det inte heller att avgöra hur du som patient svarar på olika behandling eller rehabiliteringsövningar.

Kontentan är att ett fysiskt besök där jag undersöker behövs och därifrån sker en bedömning om hur en behandling eller rehabilitering kan se ut. Sedan behöver man ta hänsyn till hur länge besvären har funnits. Generellt kommer långvariga besvär kräva fler besök under en längre tid. Även då går det aldrig att avgöra hur effekten blir men skulle det inom vanligtvis fem besök (färre vid mer nytillkomna tillstånd) inte märkas någon skillnad blir det svårt att motivera fortsatt rehabilitering och/eller behandling.

Malmö den 2 augusti 2023

David Aston
Ergonom/Leg Sjukgymnast

Fysioterapins dilemma i Sverige

En bra artikel som har några år på nacken är denna i Dagens Medicin .
Jag håller inte med om allt men just grundutbildning i Sverige som är en bred utbildning men där olika lärosäten har olika fokus och att man som nyexaminerad fysioterapeut egentligen är ganska dåligt rustad för att kunna arbeta i diverse olika former av rehabilitering och fysioterapi. Samtidigt har många fysioterapeuter precis som jag valt att vidareutbildat sig och då fått en mer specialisering.

Önskvärt vore att vi fysioterapeuter hade haft några kliniska specialistinriktningar som sker via statlig tillsyn och på universitet. Problemet med universiteten är att överlag är kurser och utbildning är mer teoretiska och styrkan ligger på vetenskaplig nivå medan privata kurser och utbildning har mer inslag praktiska moment. De privata kurserna och utbildningar är också oftast relativt dyra. Ett problem för universiteten är att de sitter med dyra lokalkostnader och väljer att dra ner på fysisk undervisning. När jag själv gick min grundutbildning i slutet av 1990-talet var det långa undervisningsdagar i 4-5 dagar per vecka.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Ett eller ett par symtom är inte diagnosspecifikt

Ibland får jag frågor per mejl från patienter som har ett eller par symtom som hen tror är sammankopplat med en specifik diagnos. Även om du kan söka på Internets olika sökmotorer och lyckas självdiagnosticera sig rätt ska man ha i beaktning att för många diagnoser sammanfaller olika symtom med varandra. Även vi som arbetar med undersökning och bedömning kan med exempelvis olika tester ha svårt pricka in rätta diagnos.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Besök till fysisk rehabilitering och fysioterapi vid förkylningssymtom

Nu när Covid-pandemin är över och restriktioner togs bort så är det precis som innan. Men vad innebär det egentligen? Det innebär om du som har förkylningssymtom begynnande eller övergående så är det fortfarande en pågående infektion. Ingen behandling eller rehabilitering ska då ske men följande anledningar vilket alltid varit aktuellt hos mig:

  • Behandlingseffekt blir svår utvärdera med en pågående infektion.
  • Risk för att infektion utvecklas mer av behandlingar eller rehabiliteringsträning.
  • Risk att andra personer som besöker mottagningen kan smittas vilket även kan vara personer som har nedsatt immunförsvar där en infektion kan blir förödande.
  • Risk för att smitta fysioterapeuten i synnerhet när behandling sker med manuell terapi. Jag som privat fysioterapeut och egen företagare behöver vid eventuell sjukdom boka av andra patienter och de första två veckorna vid en eventuell sjukskrivning får jag som arbetsgivare själv stå för kostnaden.

Folkhälsomyndigheten rekommendera att man stannar hemma vid symtom på luftvägsinfektion, feber eller magsjuka. Sedan kan det tolkas olika att en lättare förkylning inte är ett problem. Men det går inte att veta var den gränsen går så för min del som sjukgymnast har det alltid varit samma regler att besöken ska avbokas även vid lättare förkylning.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Region Skåne

Den offentligt styrda specialistsjukvården har vid olika tillfällen visat att personalen inte alltid trivs. En för hög arbetsbelastning ger leder till att vårdpersonal med kompetens och erfarenhet slutar. Personalbristen på exempelvis ortopedkliniken i Lund är et exempel. Se inslaget från SVT här Personalbrist på ortopeden i Lund: ”Vi behöver en paus” | SVT Nyheter

Risken är stor att en stor omsättning på personal ger ännu sämre arbetsmiljö med mer stress och det blir en ond cirkel.

Malmö den 9 september 2022

David Aston

Digital fysioterapi och rehabilitering

I några år har det nu funnits olika appar som erbjuder sjukvård men även fysioterapi för smärt- och rörelsebesvär. En del sjukvårdskontakter kan fungera bra via en app eller dator med ett digitalt möte. Det kan handla om t.ex. bedöma vissa läkarbesök, samtal med psykolog, uppföljning av tidigare råd eller behandling.

När det gäller digital fysioterapi kan det också fungera för patienter med vissa besvär och diagnoser. Det gäller där bedömning kan göras digitalt utifrån frågor och din redogörelse av dina besvär. En hel del tillstånd behöver däremot bedömningen även ske med en fysisk undersökning vilket kan bli svårare om det inte sker på en klinik. Samtidigt finns det tillstånd som exempelvis artros av knä och höfter som är tacksamma tillstånd att i ett tidigt stadium träna. I dessa sammanhang kan övningar för rörlighet och styrka fungera bra under förutsättningar det görs regelbundet. Det kan till och med för en del patienter bli en fördel med träning via en app i mobilen så att man inte behöver gå iväg någonstans för rehabträningen ska bli av. Fördelen men använda en digital app är att det också kan finns en fysioterapeut att rådfråga kring vilket inte blir aktuellt om man ska följa övningar från exempelvis youtube. För andra individer med samma problem som redan exempelvis tränar på ett gym kan det räcka med kompletterande övningar och vägledning ett par tillfällen av en fysioterapeut. Medan andra individer behöver mer personlig vägledning och då blir inte träning via en app i mobilen det optimala alternativet. Sedan finns det patienter med smärtproblematiken och stelheten i leder som även behöver fysisk behandling som ett komplement till att göra övningar vilket medför att en mobilapp inte räcker till hela vägen.

Andra tillstånd som ländryggsbesvär där ska man komma ihåg att det kan innefattar en mängd olika diagnoser och inte alla är rehabiliteringsbara med övningar även om träning kan lindra symtom och förbättra funktion hos många. Vid ländryggsbesvär är det ännu mer nödvändigt med grundlig undersökning och bedömning så att inte alla patienter grupperas till diagnosen ospecifik ländryggssmärta, lumbago. En del mer långvariga tillstånd behöver också utvärderas med bilddiagnostik som röntgen eller magnetkamera.

Jag som fysioterapeut träffar patienter där de har använt mobilapp men anser att det inte har hjälpt eller har till och med fysioterapeut i appen rekommenderat patient att söka sig till en fysioterapeut för en fysisk undersökning. Jag har även som fysioterapeut lyft fram till vissa patienter att det kan finns fördelar för dem att träna enlig en mobilapp vid exempelvis artros. I sammanhanget bör man komma ihåg att för vissa individer kan många olika former av träning vara fördelaktigt för deras fysiska besvär. Att följa ett gympapogram på TV eller några övningar från Youtube kan räcka mer än väl. I andra fall behöver övningar var mer specifikt utprovade och anpassade individuellt för dina besvär. Det viktigaste är generellt att följa ett program oberoende om det sker på en klinik eller hemma. Det finns stöd för detta i systematisk litteraturgranskning beträffande knäartros (1) men även vid ospecifik ländryggssmärta och rehabilitering efter operation av knäprotes (2).

Det gäller också att ta hänsyn till om den digitala rehabiliteringen sker som ett program att följa med eller utan interaktion med en fysioterapeut. För vissa tillstånd, faser av ett tillstånd och patientgrupper kommer en digital rehabilitering var ett minst lika bra alternativ som rehabilitering på en klinik. För patienter som inte enkelt kan ta sig till en klinik kan digital rehabilitering var det bästa alternativet som finns.

Jag har med detta inlägg inte gjort någon värdering av de ekonomiska för- och nackdelar med digital fysioterapi och rehabilitering medför. Detta med hänsyn till att det är ett mer komplicerat då varierande ekonomiska styrsystem finns inom primärvården i Sverige.

Sammanfattningsvis är jag som har en klinik med fysisk patientkontakt inte negativ till digital vård men det fungerar olika bra för olika patienter. Antagligen fungerar rehabilitering via en app bättre för de patienter som svarar bra på träning och kan motiveras att träna via en app. Samtidigt sker exempelvis rehabilitering hos mig och andra fysioterapeut på kliniker med en kombination av behandling och träning där träningen för det mesta behöver göras hemma av patienten själv. Vi fysioterapeuter fungerar som vägledare. Skillnaden mellan traditionell fysioterapi och en digital app behöver inte alltid vad så stor frånsett för de patienter som även är i behov av behandling.

Malmö den 23 juli 2022

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Referenser

  1. Latif-Zade, T., Tucci, B., Verbovetskaya, D., Bialkin, E., Ng, B., Heddon, S., & Berteau, J. P. (2021). Systematic Review Shows Tele-Rehabilitation Might Achieve Comparable Results to Office-Based Rehabilitation for Decreasing Pain in Patients with Knee Osteoarthritis. Medicina (Kaunas, Lithuania)57(8), 764.
  2. Seron, P., Oliveros, M. J., Gutierrez-Arias, R., Fuentes-Aspe, R., Torres-Castro, R. C., Merino-Osorio, C., Nahuelhual, P., Inostroza, J., Jalil, Y., Solano, R., Marzuca-Nassr, G. N., Aguilera-Eguía, R., Lavados-Romo, P., Soto-Rodríguez, F. J., Sabelle, C., Villarroel-Silva, G., Gomolán, P., Huaiquilaf, S., & Sanchez, P. (2021). Effectiveness of Telerehabilitation in Physical Therapy: A Rapid Overview. Physical therapy101(6), pzab053. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1093/ptj/pzab053

Kuddar och nackproblem

Från och till frågar patienter som har nackproblem om det är något de ska tänka på med kuddar. Ur ett vetenskapligt perspektiv har vi så mycket stöd för vilken kudde kan fungera bättre. Överlag kan man dock tänka på om man vaknar på natten eller morgonen på grund av smärtor eller stelhet i nacken så kan kudden ha betydelse. Problemet är det finns patienter som provet en rad olika kuddar utan att märka någon skillnad. Det är inte heller så att en dyrare kudde alltid är bättre men det är viktigt att tänka på att kuddar slits och behöver bytas ut med jämna mellanrum.

Personligen uppskattar jag kuddar som är tryckavlastande som exempelvis tempur eller med tempurliknade material. Dock ogillar jag de som är formanpassade utan jag föredrar en vanlig kuddform. Det behöver inte vara fel att variera mellan två olika kuddar.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast