Kategori: Hälsa

Övergripande om hälsovård från friskvård till sjukvård.

Publicerat

Belastning under tid vid styrketräning

I en litteraturgranskning av Singer et al. (2024) tittade man på vilken hastighet per repetition vid styrketräning som är lämpligt. Studiens författarna kom fram till primärt att:

  • Muskeltillväxt (hypertrofi) kan uppnås med ett relativt brett spektrum av olika repetitionshastigheter.
  • Ett mycket långsamt tempo gör att man måste använda lägre belastning och kan därför begränsa möjligheten att skapa hög mekanisk belastning.
  • Ett snabbare koncentriskt tempo (där musklerna arbetar under förkortning), särskilt med syfte att utveckla kraft snabbt verkar vara mer relevant när målet är explosiv styrka.
  • För muskelhypertrofi kan olika hastigheter fungera så länge träningen ger tillräcklig belastning och intensitet.

Den övergripande slutsatsen är dock att det inte finns stöd för att ett specifikt långsamt eller snabbt repetitionshastighet generellt är bäst för muskeltillväxt (hypertrofi) eller styrkeökning. En poäng är tid under belastning (time under tension) i sig inte verkar vara det som avgör muskeltillväxt men enligt min åsikt har tiden den sammanlagda antalet repetitioner som utförs per set en betydelse. Att träna en repetition för längre blir mer betoning muskulär uthållighet.

Vid ett långsammare hastighet som kan vara mycket relevant eftersom man kan använda det för rörelsekontroll och för att göra en relativt låg yttre belastning mer krävande. Det betyder dock inte att långsamt tempo är fysiologiskt överlägset för muskelhypertrofi.

Författarna betonar också att forskningsläget inte är entydigt och att det fortfarande är svårt att ge ett exakt evidensbaserat svar på vilken kombination av excentriskt och koncentriskt tempo som är optimal.

Enligt Douglas, Pearson, Ross och McGuigan (2017) kan excentrisk träning (den fas som musklerna arbetar under töjning) ge större förbättringar av muskelstyrkan. Men antagligen är effekten i stor utsträckning också specifik för den träningsform och rörelse som utförs. Det finns stöd för att förbättringar av hur snabbt en muskel kan utveckla kraft så kallad power och snabb kombination av en excentrisk och en koncentrisk muskelaktivitet så kallade stretch-shortening-cykeln. Excentrisk träning anses var minst lika effektiv som andra träningsformer när det gäller att öka musklernas tvärsnittsarea vilket är förutsättning för muskelhypotrofin. Excentrisk träning verkar dessutom kunna ge en större ökning av storleken på typ II-muskelfibrer (de snabba muskelcellerna) och kan påverka övergångar mellan olika muskelfibertyper på ett sätt som skiljer sig från annan styrketräning. Även strukturella och funktionella förändringar i senvävnaden har rapporterats efter excentrisk träning vilket används inom rehabiliteringsträning. Dessa förändringar kan bland annat vara relaterade till storleken på den mekaniska belastning och töjning som senan utsätts för. Excentrisk träning utgör en kraftfull stimulans för förbättringar av muskelns mekaniska funktion samt för strukturella och anpassningar i muskel–sen-enheten.

I traditionell styrketräning finns det enligt min mening att den excentriska fasen sker långsammare än den koncentriska för få belastning under tid. Idag finns det även träningsredskap som ger mer belastning under den excentrisk muskelaktiviteten.

Tempo i styrketräning får anses vara är en träningsvariabel men inget specifikt tempo har visats vara överlägset för muskeltillväxt. För utveckling av styrka och explosivitet finns däremot skäl att inkludera snabbare koncentriska rörelser vilket primärt är aktuellt inom en idrotter.

Malmö den 8 augusti 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referens
Singer, A., Wolf, M., Generoso, L., Arias, E., Delcastillo, K., Echevarria, E., Martinez, A., Androulakis Korakakis, P., Refalo, M. C., Swinton, P. A., & Schoenfeld, B. J. (2024). Give it a rest: a systematic review with Bayesian meta-analysis on the effect of inter-set rest interval duration on muscle hypertrophy. Frontiers in sports and active living, 6, 1429789. https://doi.org/10.3389/fspor.2024.1429789

Douglas, J., Pearson, S., Ross, A., & McGuigan, M. (2017). Chronic Adaptations to Eccentric Training: A Systematic Review. Sports medicine (Auckland, N.Z.), 47(5), 917–941. https://doi.org/10.1007/s40279-016-0628-4

Publicerat

Undvika uppehåll i rehabiliteringen mellan ortopedmottagningen och primärvården

Det händer att patienter som kommer från ortopedmottagningen kontaktar oss fysioterapeuter i primärvården, antingen privat eller på vårdcentral, först när gipset eller mitellan har tagits bort. Detta kan skapa problem eftersom många fysioterapeuter i primärvården har väntetider. Jag kan själv bara ibland erbjuda en tid inom någon vecka. Det innebär att rehabiliteringen riskerar att försenas.

För att öka möjligheten till en snabb start av rehabiliteringen vore det därför bra om ortopedmottagningarna redan när gipset eller mitellan sätts på informerar patienten om att boka tid hos en fysioterapeut så snart som möjligt.

Jag har även tagit upp denna problematik vid en föreläsning för fysioterapeuter från en ortopedmottagning. Där lyfte jag vikten av att patienter borde uppmanas att inte kontakta fysioterapeut först när gipset eller mitellan tas bort.

Malmö den 7 augusti 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

”Jag har provat fysioterapi – det hjälpte inte”

Det händer att patienter berättar att de har provat fysioterapi utan att uppleva någon förbättring. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att fysioterapi inte är en enskild behandlingsmetod, utan ett brett kunskapsområde med många olika undersöknings- och behandlingsstrategier.

En central del av fysioterapi är individuellt anpassad träning och vägledning. Hur träningen utformas beror på den kliniska bedömningen. Har du exempelvis nedsatt styrka, begränsad rörlighet, balanssvårigheter, nedsatt uthållighet, bristande kroppskännedom eller koordinationssvårigheter? Vilken diagnos har du och var befinner du dig i rehabiliteringsprocessen? Dessa faktorer påverkar valet av övningar, belastning, dosering och hur rehabiliteringen successivt utvecklas.

Fysioterapi kan även omfatta olika manuella och andra kompletterande behandlingsmetoder, såsom manuell terapi, akupunktur, dry needling, stötvågsbehandling eller elektroterapi. När dessa metoder används är syftet oftast att minska smärta, förbättra rörlighet eller skapa bättre förutsättningar för aktiv rehabilitering. Hur de används varierar beroende på patientens behov, den kliniska bedömningen och fysioterapeutens kompetens, erfarenhet och vidareutbildning.

Därför blir det sällan helt korrekt att säga ”jag har provat fysioterapi”. Ett mer relevant sätt att beskriva tidigare behandling är att specificera vilken typ av fysioterapeutisk åtgärd som har genomförts, hur länge den pågick och vilket innehåll den hade. Det kan jämföras med att säga ”jag har provat läkemedel, men det hjälpte inte”. För att kunna bedöma behandlingen behöver en läkare veta vilket läkemedel som användes, i vilken dos och under hur lång tid. En ytterligare utmaning är att begreppet fysioterapi ofta används mycket brett, både av patienter och inom hälso- och sjukvården. Det framgår inte alltid vilken typ av fysioterapeutisk kompetens eller behandlingsinriktning som avses. Fysioterapeuter arbetar inom många olika områden och kan ha fördjupad kompetens inom exempelvis ortopedisk manuell terapi, neurologisk rehabilitering, idrottsmedicin, smärtrehabilitering, kvinnohälsa, pediatrik eller hjärt- och lungrehabilitering. Precis som inom många andra vårdyrken finns det därför en stor bredd i kunskap, erfarenhet och klinisk inriktning. Men samtidigt är den moderna västerländska fysioterapin inte en homogen inriktning. Fysioterapeuter kan arbeta olika i synnerhet beroende på vem som är patientgruppen de är inriktade på men även för likvärdiga patienter kan det skilja sig mycket hur den enskilda fysioterapeuten arbetar.

Avslutningsvis vill jag också betona att det finns patienter med olika besvär som har provat diverse åtgärder hos flera fysioterapeuter men även andra vårdgivare/terapeuter utan nämnvärd förbättring. Det är tyvärr inte alltid möjligt att fysioterapi med olika metoder hjälper alla patienter.

Malmö den 30 juli 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Råd om övningar att göra vid olika smärttillstånd men utan någon undersökning eller bedömning

Inte allt för sällan ser man videoinslag på sociala medier om vilka övningar man ska göra vid olika symtom eller tillstånd. När jag 1992 gick min första utbildning inom hälsa till diplomerad massör lyfte man fram att ischiasproblem beror det i 4-5 procent på i diskbråck i ländryggen vilket innebär att övriga tillstånd med ischias är piriformissyndrom. Det är ett riktigt feltänk då piriformissyndrom (ischiasnerven ligger i kläm i eller under muskeln) i sig är ganska ovanligt och det finns fler andra tillstånd än diskbråck och piriformissyndrom som kan ge ischias eller ischiasliknande symtom. Det innebär att att ge generella råd för ett tillstånd utan exakt veta orsaken kan bli fel. Det är sällan så att alla röda bilar som inte startar på morgonen har samma fel. En felsökning behöver ske för avgöra problemet och likadant är det i allra högsta grad när det gäller symtom. Vi som arbetar med rörelseapparatens tillstånd och träffar patienter dagligen med olika besvär behöver vid mer komplexa tillstånd ta hänsyn till differentialdiagnostik, det vill säga att skilja på olika diagnoser som har snarlika symtom och fynd i en underökning.

Ländryggsssmärtor med eller utan ischias är vanligt och kan ha olika bakomliggande orsaker till.

Vi som arbetar inom sjukvården med både behandling och vägledning bör även ta hänsyn till vilken fas (akut, subakut eller långvarigt) i besvären patienten befinner sig i och vilka fysiska nedsättningarna finns som kan förklara patientens tillstånd. Är det nedsatt rörlighet, påverkan av nerv, svaghet, nedsatt kontroll, koordinationsstörningar, muskelspänningar med mera?

Det händer flera gånger hos mig att ett nybesök ”endast” består av samtal (anamnes) och undersökning vilket kan ta cirka 45 minuter. Trotts strukturerad undersökning kan jag ibland var osäker på diagnos. Rehabiliteringen som sker med behandling och/eller övningar får ses som en provåtgärd med kontinuerlig utvärdering för att se om bedömningen/diagnosen är rätt men även för att värdera att patienten svarar på insatserna.

Bäckenlyft kan vara en bra övning för stabilitet och kontroll av rygg och bäcken men det är inte så att alla patienter med besvär i området ska göra övningen.

Sammanfattningsvis kan det vara en fördel att man söker lösningar för sina besvär och tänker på vad man kan göra själv med egenvård. Ger övningarna som du provar lindring och förbättring så är det sällan fel men förbättring kan också ske naturligt på grund av tiden läker problemet. Det förekommer också att generella övningar inte hjälper utan mer specifik behandling och riktade övningar behövs vilket förutsätter en noggrann undersökning och bedömning först. Vi vårdgivare träffar även patienter som provat olika övningar som de hittat på sociala medier eller på nätet som förvärrat deras symtom och fysiska nedsättningarna.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Fördomar mot den offentligt finansierade sjukvården

Ibland läser jag om hur personer som arbetar med hälsa och friskvård har åsikter om hur den offentligt finansierade sjukvården misslyckas. Här nedan är ett par påståenden som jag har läst på nätet av hälsocoacher, hälsovägledare, friskvårdskonsulenter med mera.

Många sjukdomar skulle kunna förebyggas eller botas med rätt åtgärder kring livsstilsil

Det stämmer att livsstil har en stor betydelse för många sjukdomar. Rökning, fysisk inaktivitet, alkohol, sömnbrist och ohälsosam kost bidrar till en stor andel av sjukdomsbördan. Men påståendet överdriver kraftigt vad livsstilsförändringar kan åstadkomma.

  • Många sjukdomar har starka genetiska komponenter.
  • Många cancerformer uppstår trots goda levnadsvanor.
  • Autoimmuna sjukdomar, medfödda sjukdomar, demenssjukdomar, många psykiska sjukdomar och en stor del av cancersjukdomarna kan inte ”botas” med livsstil.
  • Även vid livsstilsrelaterade sjukdomar är livsstilsförändringar ofta inte tillräckliga när sjukdomen väl utvecklats.

Exempelvis kan typ 2-diabetes ibland gå i remission genom betydande viktnedgång men det gäller inte alla patienter och är inte samma sak som att sjukdomen är permanent botad.

 Sjukvården fokuserar endast på dämpning av symtom hos patienter”

Detta är en typisk falsk motsättning. Modern sjukvård arbetar både med behandling och prevention. För en del tillstånd finns ingen botande behandling och symtomatisk behandling är det enda. I Svensk sjukvård sker preventiva insatser så som:

  • Vaccinationsprogram.
  • Screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tarmcancer.
  • Råd om tobaksavvänjning.
  • Blodtryckskontroller.
  • Diabetesprevention.
  • Fysisk aktivitet på recept (FaR).
  • Kostrådgivning.
  • Barnhälsovård och mödravård.

Dilemmat är inte att prevention saknas. Problemet är att prevention kan var svår att genomföra i stor skala eftersom mänskligt beteende är svårt att förändra. Sedan finns det problem i att vissa preventiva åtgärder som skulle ha kunnat ske tidigt inte sker. Det är också därför det idag i Sverige finns privata aktörer som säljer exempelvis blodprovskontroller och det finns även företagshälsovård som arbetar förebyggande.

Vårdcentralers distriktsjuksköterskor arbetar oftast i rådgivande funktion kring livsstilsförändringar. Vi vårdgivare som arbetar med patienter med kroniska eller långvariga tillstånd kommer för en del av dem även in om livsstilsförändringar. Inte sagt det finns mer att göra och det hade kunnat göras annorlunda. Men kategoriskt att anse att den etablerade sjukvården inte arbetar förebyggande är ett feltänk.

Böcker inom hälsopromotion och friskvård i mitt bibliotek.

Läkemedel i västvärlden används i stället för att lösa grundproblemet

I många fall behandlar läkemedel faktiskt grundproblemet. Det kan vara exempelvis:

  • Antibiotika behandlar infektioner.
  • Insulin behandlar insulinbrist vid typ 1-diabetes.
  • Blodtrycksmedicin minskar risken för stroke och hjärtinfarkt.
  • Astmamediciner minskar inflammation i luftvägarna.

Läkemedelsindustrin tjänar på att människor förblir sjuka

Detta är ett vanligt argument men bygger ofta på en förenklad bild. Om läkemedelsbolagen enbart ville maximera långsiktig försäljning skulle det vara märkligt att de utvecklat:

  • Vacciner som förhindrar sjukdom.
  • Botande behandlingar mot hepatit C.
  • Antibiotika som eliminerar infektioner.
  • Kirurgiska innovationer som minskar behovet av läkemedel.

Det finns absolut ekonomiska intressekonflikter inom läkemedelsindustrin men det innebär inte att hela sjukvårdssystemet är organiserat för att hålla människor sjuka. I beaktning bör man ha att även om det är privata vinstdrivande läkemedelsföretag så arbetar diverse olika legitimerade läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på dessa bolag. Att alla dessa vårdgivare skulle vara med in någon konspiration i att inte vilja patientens bästa och i stället se till att patient förbli sjuka men beroende av läkemedel är orimligt.

Sedan bör man komma ihåg att de personer och företag som arbetar med screening, förebyggande insatser och rådgivning kring hälsa även med all rätt tjänar pengar på vad de gör.

Tallriksmodellen är designad av en industri som tjänar på att vi äter fel

Detta påstående saknar stark evidens. Den svenska tallriksmodellen utvecklades som ett pedagogiskt verktyg för att hjälpa människor att få en rimlig balans mellan energi, protein och grönsaker.

Man kan kritisera delar av kostråd eller diskutera optimal kostsammansättning men att modellen skulle vara skapad för att försämra folkhälsan är en konspirationsteori snarare än ett vetenskapligt belagt faktum.

Mina böcker inom näringslära och näringsfysiologi

Antidepressiva läkemedel används som första åtgärd

Det stämmer inte generellt idag. Svenska och internationella riktlinjer vid lindrig till måttlig depression rekommenderar ofta:

  • Psykologisk behandling.
  • Livsstilsåtgärder.
  • Fysisk aktivitet.
  • Sociala insatser.

Antidepressiva används främst när symtomen är mer uttalade, långvariga eller återkommande.

Samtidigt visar forskning att antidepressiva för många patienter ger en verklig och kliniskt relevant effekt.

Jag har jobbat i XX- antal år med rådgivning inom hälsa och sett människor bli friska med mina åtgärder.

Personliga erfarenheter är inte samma sak som vetenskaplig evidens. Det är förstås värdefull erfarenhet, men inom vetenskap räcker inte anekdoter som bevis. Man måste också fråga:

  • Hur många blev bättre?
  • Hur många blev inte bättre?
  • Fick de annan behandling samtidigt?
  • Skulle de blivit bättre ändå?
  • Hur jämförs resultaten med kontrollgrupper?

Det är därför man använder kliniska studier i stället för enbart personliga erfarenheter.

Det finns dock en viktig kärna av sanning i påståenden om prevention är ofta underprioriterad. Likaså att fysisk aktivitet, kost, sömn och rökstopp har enorm betydelse för hälsan. Samhället skulle sannolikt också vinna mycket på större satsningar på folkhälsa.

Den vänstra modellen är muskelvävnad och den högra modellen är fettvävnad.

Sammanfattningsvis

”Livsstil är viktigt” → ”därför är sjukvården fel ute” → ”läkemedel är mest symptomdämpning” → ”politiker och industrin håller människor sjuka.”

Detta följer inte av forskningen. Den evidensbaserade positionen är snarare:

Livsstilsförändringar är viktiga och behöver prioriteras mer men de ersätter inte modern medicin och sjukvård. De flesta framgångsrika vårdsystem behöver både prevention och effektiv behandling. Det är inte ett antingen–eller. Det är ett både–och.

Naturligtvis är det också positivt med de aktörer som finns och arbetar förebyggande insatser och förbättrar hälsan hos människor. Detta avlastar också den offentligt finansierade vården.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i ortopedisk manuell terapi

Publicerat

Styrketräning i elektriska maskiner – ”the new thing”

Styrketräningsmaskiner med elektriskt motstånd har redan av Nautilus i USA på 1980 lyfts fram som en framtid vilket finns att läsa om i Ellington Dardens bok The Nautilus advanced body building book från 1984.

En Nautilus multi biceps curl antagligen 1:a eller 2:a generations maskin
Från 1980-talet en prototyp biceps curl med elektriskt motstånd


Life Fitness från USA som är stora och gör mycket bra konditionsredskap lanserade redan i slutet av 1960-talet den första elektriska motionscykeln har även styrketräningsmaskiner i sitt sortiment. I slutet av1980-talet hade Life Fitness tagit fram en linje för styrketräning med elektroniskt motstånd. Maskinerna från Life Fitness som jag bara hade möjligt att testa en gång på 1990-talet hade cirka 40 procent mer motstånd på den excentriska fasen av muskelarbetet (när musklerna arbetar under uttöjning). Dessa styrketräningsredskap från Life Fitness slog aldrig riktigt igenom. Life Fitness var antagligen lite för sin tid.

På senare tid har två tyska redskapstillverkare kommit med kommersiella elektriska styrketräningsmaskiner. Det är Egym och Milon. Jag såg dessa redskap på fitnessmässor redan år 2009 och 2010. Idag har gym även i Sverige inskaffat dessa som cirkelträning. Både Egym och Milon har en hel serie med ungefär 20 träningsmaskiner men de gym som jag själv har tränat på har oftast bara 6-8 redskap. Fördelen med redskapen är att:

  • Belastningen sker utifrån ett inledande styrketester som görs i maskinerna.
  • Maskiner ställer in sitthöjd och benkuddar automatiskt utifrån din längd men vid första träningspass behöver en instruktör vara med att hjälpa till så det blir rätt.
  • Display på maskinen gör att du tydligt kan se att håller korrekt hastighet under dina repetitioner och tar ut rörelsen optimalt.
  • Belastningen justeras automatiskt beroende på den biomekaniska kraftkurvan i leden.
  • Belastningen kan anpassas i realtid under repetitionen.
  • Egym som jag tränar på har olika program som ger variation och där vissa ger mer belastning under den excentriska fasen eller använder gradvis sänkning av motståndet som en form av dropset. Jag tror att samma möjlighet finns med Milon.
  • Progression i träningen syns och sparas till skillnad från träning i andra redskap där man kan tro att man har blivit starkare men utförandet i hastighet (snabbare) och rörelseomfång (kortare) kan göra det känns lättare. Du som användare behöver inte gissa vilken belastning du ska ha.
  • Träningen i vissa program med mer belastning i den excentriska fasen och isokinetisk (motståndet anspassas efter kraftutvecklingen i rörelsen) träning är inte möjligt att få med andra traditionell styrketräningsmaskiner eller fria vikter.
Egym på Friskis och Svettis i Malmö men de kallar systemet för Smarta Gym.

En annan fördel med träningen och där jag tränar kör det som cirkelträning då blir det inga väntetider för redskap som är upptagna. Är det dock fler än 8 personer som ska träna då får man däremot vänta till en annan tränande har lämnat cirkelträningen. Vill man ha en effektiv träning kan ett set per redskap räcka mer än väl och jag själv tränar ett set men försöker pressa mig till nära utmattning och kompletterar ibland med några andra övningar utanför Egymmet.

Stora tydliga displayser som gör det enkelt att följa vilken hastighet och rörelse du ska ha i övningen.

Några nackdelar finns det naturligtvis även med maskiner med elektronisk motstånd. Maskinerna i utformning passar inte alltid alla lika väl och den automatiska inställningen av rörelseomfång som jag fick i maskinerna första gång blev jag ändåtvungen till att be instruktören att justera.

Egym som cirkelträning

Egyms maskiner är stabila och robusta men rörelsebanorna i press- och dragövningarna är rak medan flera traditionella styrketräningsmaskiner har rörelsebanor som är divergerande eller konvergerande vilket kan ge en bättre stretch och sammandragning i muskulaturen.

Display på Egymmaskin. Här träningsprogram som reducerar belastning efter varje repetition på den koncentriska fasen (när musklerna kontraheras).

För en del individer är det ändå mer motiverande att ”lyfta skrot” än att träna i maskiner mer elektroniskt motstånd. Likaså kan patienter under tidig rehabilitering behöva fokusera på övningar med kontroll egen kroppsvikt. Även de personer som vill utveckla mer grenspecifik färdighet för en viss idrott räcker det sällan med att träna i maskiner men för majoriteten av motionärer och även elitmotionärer är styrketräning i digitala maskiner med elektroniskt motstånd effektivt, kan bli med hög intensitet och väldigt givande.

Malmö den 24 maj 2026


David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Huvudvärkskurs för legitimerade vårdgivare

Idag var dags för föreläsning om anatomi, huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) och cervikogen huvudvärk (nackutlöst huvudvärk). Kursen är tvärvetenskaplig och sker tillsammans med tre neurologer, två huvudvärksinriktade sjuksköterskor och två bettfysiologer. Kursen sker via Huvudvärskakademin som jag har samarbetat med sedan start.

Jag går lite kort anatomi

Kursen har skett vår och höst sedan fem år tillbaka. Kursen är godkänd av Lipus och sponsrad av flera läkemedelsbolag som utvecklar migränmediciner.

Min del på kursdag ett berörde spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk.

En extremt stor display fanns undervisningssalen som antagligen var större en 100 tum. Kursdeltagare denna gång består av fysioterapeuter, läkare, kiropraktor och sjuksköterskor.

Fysioterapeuter behöver bara ge råd övningar och träning utan kan om kompetens finnas även gör undersökning och bedömning att patientens fysiska status.

Kursens första dag sker vid nya Forum Medicum som samlat hälsovetenskapliga utbildningar som arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. När jag studerande till fysioterapeut 1997-2000 var utbildning enskilt förlagt till Lasaretten och idag har Rehabiliteringsmedicin tagit över lokalerna. En period från 2008 flyttade utbildning och inhystes tillsamman med arbetsterapeututbildning och sjuksköterskeutbildningen vid Health Science Center som låg bakom kyrkogården på andra sidan gata där lasarettet.

Kursdag ett skedde i nya fina Forum Medicum i Lund medan dag två sker vid Huvudvärksakademins lokaler i Lund.
Entré Forum Medicum
Forum Medicum
Café och restaurang finns till vänster
Stora ljusa lokaler i Forum Medicum
Anatomisal måste så klart finnas.
Kurspärmar på borden i föreläsningssalen.

Imorgon håller jag workshop mer praktiskt och screening av person med huvudvärk av spänningstyp och cervikogen huvudvärk.

Malmö den 21 maj 2026

David Aston

Publicerat

Panel om beprövad erfarenhet vid omhändertagande av personer med migrän.

Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.

De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.

Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.

Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.

I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:

  • avslappningsövningar
  • kroppskännedomsövningar
  • anpassad fysisk aktivitet
  • manuell terapi
  • nålbehandling
  • patientutbildning och beteendestöd

Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.

Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.

Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:

  • patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
  • interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
  • patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik

Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.

Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.

Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt

Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Legenden Bruce Lee och min väg till hälsovården

Jag började med kampsport som 10-åring. Det blev först Judo och Jujutsu. Provade lite Karate men gick över till Combat Jujutsu och sedan kickboxning. Tidigt var dock legenden Bruce Lee den jag såg upp till. Jag köpte tidningar och böcker om olika kampsporter. Har med tiden blivit av med många av böckerna men böckerna om och av Bruce Lee har jag dock sparat och de flesta är inköpta på 1980-talet hos Budo Athletic City.

En mycket teoretisk bok av Bruce Lee om hans kampsportsmetod, Jeet Kune Do.

Bruce Lee var en unik kampsportare och föregångare för gränslösa stilar där han utvecklade sin egen metod Jeet Kune Do. Bruce blev även actionskådespelare och hade antagligen blivit lika stor som Sylvester Stallone men tyvärr gick Bruce Lee bort år 1973 och han blev endast 32 år. Bruce Lee studerade även filosofi och ett flertal citat från honom är evigt gångbara såsom:

Empty your mind. Be formless, shapeless, like water.”

”You must be shapeless, formless, like water. When you pour water in a cup, it becomes the cup… Be water, my friend.”

Modell av Bruce Lee från filmen Fis of Fury,

”Adapt what is useful, reject what is useless, and add what is specifically your own”

Bruce Lees böcker om hans kampsportsmetod Jeet Kune Do och böcker som jag inköpte någon gång på 1980-talet.

”I fear not the man who has practiced 10,000 kicks once, but I fear the man who has practiced one kick 10,000 times”.

En bok om Bruce Lee och inte kring självförsvarstekniker.

Bruce Lee öppnade upp mina ögon inte bara för kampsport utan även för styrketräning och hälsa. Det blev det sedan arbete som gyminstruktör och medlemstränare på olika friskvårdsanläggningar i Malmö och Helsingborg under 1990-talet. Utbildade mig även till massör 1992 men fortsatte primärt att arbete med friskvårdträning. År 1997 kom jag in på sjukgymnastprogrammet i Lund där jag redan inför utbildningen hade skiftat fokus med intresse inom träningsfysiologi till manuell terapi. Examensarbetet på sjukgymnastubildning med en kursare blev om osteopati med titeln: Osteopatiska behandlingstekniker – litteraturstudie av effekter på rörelseinskränkning och smärta i rörelseapparaten.

David Aston

Publicerat

Missnöje med sjukvården blir ett slagträ inom politiken

För några dagar sedan lyssnade jag på en partiledardebatt på TV där även sjukvården berördes. Oppositionen lyfte fram brister som finns och missnöje som råder bland patienter. Att sjukvården har brister och kan förbättras är självklart men kritiken blir också oftast onyanserad och tagit ur ett sammanhang. Om vi undantar renodlade vårdskador som tyvärr sker och som alltid ska försökas förebyggas så finns det undersökningar som ger en bild av hur patienter upplever sjukvården i Sverige där det kan vara svårt vara lika kategorisk som våra politiker.

Själv har jag och nära anhöriga de senaste åren fått exemplarisk omhändertagande inom specialistsjukvården för allvarliga tillstånd. Finns inget mer att önska från vår sida om den sjukvård som erhållits. Min tankar här nedan kring olika undersökning om patientnöjdhet och kommentarer i kursiverad stil.

Nya byggnader SUS i Malmö

I dagens opinion kan man läsa om en Novusundersökning från 2014

Undersökning från Novus visar att cirka 20 % av svenskarna är missnöjda med sjukvården. Samtidigt är 21 % varken nöjda eller missnöjda, vilket betyder att opinionen är ganska splittrad.

Här behöver vi reflektera kring vilka patienter är missnöjda med sjukvården? Vad är de missnöjda med mer specifikt? Statistiken säger också att majoriteten är neutrala eller nöjda med sjukvården i Sverige.

Personer är mest missnöjda med är brist på personal (läkare och sjuksköterskor), långa väntetider, särskilt på akuten och att man inte får den hjälp man behöver.

Hur många av de som är besvikna med väntetiderna på akuten har utsatts för fara i att vänta. Triagering sker på akuten och de patienterna med störst behov kommer generellt sätt oftast in tidigare. Har själv varit med om att anhörig kommer via ambulans till sjukhuset och där det inte är tal om någon väntetid.

Det finns skillnader mellan nöjda och missnöjda. Missnöjda patienter tycker oftare att de inte får rätt hjälp. Nöjda patienter pekar oftare på personalbrist som största problemet.

Är det befogad kritik? Är det här sjukvården misslyckats med information kring att exempelvis olika långvariga eller kroniska tillstånd saknar orsaksinriktad behandling. För många tillstånd så kan sjukvården i bästa fall endast erbjuda någon form av lindring. Det kan finnas missuppfattningar och föreställningar att sjukvården kan hjälpa i specifika fall. Sjukvårdens väntetider för exempelvis operationer som knä- eller höftprotes är kan vara långa och att det är period av lidande för den som väntar. För en del kan tiden används träning inför operation men samtidigt ska vi komma ihåg det är sällan fara för patienten att behöva vänta på en protesoperation.

Men det är intressant att se att nöjda patient lyfter fram personalbrist som det stora problemet inom sjukvården.

Privatisering av vården anses vara ett relativt litet problem (bara några procent tar upp detta).

Mina tankar här är att opposition lyfter fram nackdelen med privat sjukvård och tar upp Region Skåne som styrs borgligt. Vad man glömmer att nämna är att bara i Malmö har flera privata vårdcentraler fått sina ackrediteringar indragna och blivit tvingade att stänga på grund av olika större avvikelser som regionen kommit fram till vid djupare granskningar. Detta är enligt min mening mycket bra att det sker granskningar och att man upptäcker alvarliga brister som även får en konsekvens.

De flesta patienter verkar är inte direkt missnöjda men det finns tydliga problem. Särskilt personalbrist, väntetider och upplevelsen av att inte få rätt vård poängteras.

Gammal byggnad är kvar på SUS Malmö

Från en nyare analys från 2023 om patienters uppfattning om sjukvården finns det en undersökning hos vårdanalys med en publikation Vården ur befolkningens perspektiv där man även jämfört med 9 andra länder.

Svenskar har sämre erfarenheter av vården än befolkningen i nio andra jämförbara länder i i den internationella undersökningen. Ett av största problemen i Sverige är brist på kontinuitet i sjukvården. Få patienter har en fast läkare (32 % jämfört med cirka 81 % i snitt).

Här är det ett underbetyg och jag kan tänka mig det gäller till stor del på vårdcentraler.

Ett annat dillema i Sverige anses vara tillgänglighet där patienter tycker det är svårt att få vård snabbt eller kontakt samma dag. Relativt många söker akuten i onödan eftersom primärvården inte är tillgänglig.

Frågan är om sjukvård är avgörande att ske snabbt. För en del tillstånd ska det inte vara väntetid om det fara för patientens hälsa eller liv. Men för andra tillstånd som jag träffar patienter med exempelvis nackspärr eller en muskelsträckning då är vården inte helt avgörande om den sker snabbt. Även patienter med långvariga smärtproblem och som självklart kan ha det svårt men det är inte heller här av absolut betydelse med omgående sjukvård.  Samtidigt borde kanske fler vårdcentraler har öppet lite längre än kontorstid för möta behovet att ta emot fler patienter men det kan handla om personalbrist.

Ur ett personcentreringsperspektiv upplever patienter i Sverige i mindre grad att vården anpassas efter deras behov.

Här hade man velat veta vad som patienter upplever mer specifikt inte anpassas i vården?

Ungefär 38 % av patienter anser att deras besvär inte tas på allvar.

Detta måste vi sjukvården alltid fundera på att bemöta patienter rätt och var mer pedagogisk i informationen om hur vissa saker fungerar kring hälsa, sjukdomar och skador.

Sämre erfarenheter av sjukvården är vanligare hos yngre, personer med sämre hälsa eller kroniska sjukdomar. Även personer med utländsk bakgrund eller lägre utbildning upplever mer negativa erfarenheter av sjukvården i Sverige.

Jag tror att vi sjukvården behöver fundera på om man missar något i bemötande eller information.

Digital vård och e-tjänster används i Sverige mer än i många andra länder. Färre patienter avstår vård av kostnadsskäl

Det är väldigt positivt att kostnaden för flertalet i Sverige inte utgör ett hinder att söka vård vilket kan vara ett större problem i andra länders sjukvårdssystem.

Det går att säga att svensk sjukvård fungerar relativt bra ur ett medicinskt perspektiv. I jämförelse med andra länder upplever patienter i Sverige däremot större problem med tillgänglighet, kontinuitet och att bli lyssnade på.

Från Kirurgen SUS Malmö där man ser lite akuten och infektionsavdelning (med färgglada glaspartier) och en gammal byggnad förgrunden som är kvar.

En tredje undersökning från 2025 i Region Stockholm.

Hela 9 av 10 patienter är nöjda med sjukhusvården i Region Stockholm enligt en patientenkät från 2025. Det som anses har blivit bättre jämfört med 2023 är:

  • Tillgängligheten har förbättrats mest, både i öppenvård och slutenvård.
  • Fler patienter upplever också bättre delaktighet i sin vård.

Skillnader mellan grupper finns där män är mer nöjda än kvinnor. Äldre är mer nöjda än yngre. Problem som kvarstår.

  • Det finns fortfarande brister i information och kommunikation.
  • Ungefär 2 av 10 tycker inte att informationen anpassas tillräckligt efter deras behov.
Kvällsutsikt från nya Kirurgen SUS Malmö. I förgrunden syns bland annat ögonkliniken och till vänster logistikbyggnad som också är ny.


Sjukhusvården i Region Stockholm får mycket höga betyg och har förbättrats över tid men problem med information som jag reflekterad över tidigare finns kvar.

Det framkommer att på ett par år kan förändringar inom sjukvården leda till förbättringar. Sedan är Sverige ett avlångt land och vården som kan erbjudas i exempelvis glesbygd kan ha brister i tillgänglighet jämfört med en storstad.

Malmö den 7 maj 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi