Stress

Idag är det fler och fler som påverkas av stress och som även leder till sjukskrivningar. Jag som sjukgymnast med ortopediskmedicin som inriktningar möter ganska många patienter där de fysiska symtomen även har en underliggande stressrelaterad orsak.

Utlösande stress

Vad som är viktigt att komma ihåg är att vilken händelse som helst utlösa stressreaktion. Det kan vara buller, tidspress, att känna sig onyttig, sysslolöshet, tragedier, understimulering, att ha dåligt samvete, livskriser och relationsproblem. Orsaken till den dåliga stressen kan också vara arbetsmiljön, nya ansvar, smärta, nya situationer, omorganisation eller dålig kontroll. De faktorer som påverkar dig kallas med ett samlingsnamn för stressorer eller stressfaktorer. Olika stressorer leder tillsammans med din sätt att tolka och värdera dessa till själva stressreaktionen.

Stressreaktioner

Tidiga reaktioner på hög stressnivå är irritation, trötthet, sämre logik, muskelspänningar, sömnproblem, magproblem, koncentrationsproblem, yrsel, svett, ökad hjärtfrekvens, illamående, muntorrhet, ökad andning och ångest. På längre sikt är stressen är förknippad med högt blodtryck, hjärtbesvär, magkatarr, försämrat immunförsvar, ökad blodkoagulering, tinnitus (öronsusning) och depression. Utmattningssyndrom kan bli en konsekvens av mer påtaglig stress som pågått i flera månader.

Stressfasen

  1. Primär tolkning: har händelsen positiv eller negativ innebörd?
  2. Sekundär tolkning: har du tillräckliga resurser för att klara av händelsen?
  3. Excitation: den omedelbara alarmreaktionen som aktiverar det sympatiska nervsystemet. Detta är den akuta stressfasen där bland annat adrenalin och noradrenalin utsöndras. Hjärtfrekvensen ökar, blodtrycket stiger och spänningarna i musklerna ökar. Här omdirigeras blodet från huden och inre organ till musklerna.
  4. Försvar: mobilisering av kroppens energi (glukos) för att förbereda organismer på fara. Detta leder till ökad katabolism och minskad anabolism.
  5. Utmattning: försvagad motståndskraft i olika organ, bland annat på grund av att anabolismen varit på sparlåga. Här sker reduktion av överskottshormoner.

Hormoner som inverkar på stress

En rad hormoner som utsöndras naturligt i kroppen påverkas och en obalansen sker vid stress som ur biologiskt perspektiv är samma reaktioner våra förfäder hade på stenåldern när de skulle kämpa för sitt liv mot exempelvis en stor björn.

  • Kortisol som bland annat motverkar inflammation, stärker immunförsvaret och inverkar på kolhydrat- och proteinmetabolismen. Detta hormon utsöndras vid stress. Hormonet ökar känsligheten för adrenalin och noradrenalin. En långvarig hög koncentration av kortisol försämrar dock immunförsvaret.
  • Tillväxthormon: ökar i koncentration vid stress.
  • Adrenalin  ökar vid stress. Detta hormon påverkar sympatikus så att hjärtat slår snabbare och drar ihop blodkärlen till inre organ för att styra blodet till musklerna.
  • Noradrenalin ökar vid stress. Hormonet drar ihop blodkärlen perifert och ökar blodtrycket.
  • Det manliga könshormon minskas vid stress.
  • Serotonin är ett hormon som påverkar eventuellt humöret, sömnen och minskar smärtan. Detta hormon minskas vid långvarig stress
  • Endorfiner är hormonet som minskar smärta. Detta hormon minskas vid långvarig stress.

Ond stresscirkel

Långvarig stress, kronisk smärta, ångest och depression är starkt förknippade med varandra. Det är vanligt med låga koncentrationer av serotonin och endorfin vilka räknas som ”goda” hormoner medan de ”onda” hormonerna noradrenalin och adrenalin ökar. Låga halter av serotonin ökar risken för depression och spänningshuvudvärk. Låga halter av endorfiner, vilket förekommer vid depression, ökar risken för långvarig smärta. Höga halter adrenalin och noradrenalin ökar risken för hjärt- och kärlproblem.

Positiv och/eller negativt

Förenklat kan man säga att den påfrestning eller situation som du anser vara hanterlig är positiv (blåa fälten) medan den negativa stressen kan bero på en situation som inte är hanterlig (gröna fälten). En måttlig mängd positiv stress är naturligtvis bra men även för mycket lustfyllt arbete är negativt på sikt.


Behandlingsmetoder vid stress

Precis som det är individuellt hur du tolkar olika stressfaktorer är det även individuellt hur du lyckas med att hantera stressen. Primärt bör man identifiera de stressorer som du själv upplever som negativa. Därefter finns det olika metoder för själva stresshanteringen. Stress är ett mycket komplext problem och det finns ingen standardlösning. Det är högst individuellt vilken eller vilka metoder som bör använda. Du bör ha i åtanke att det kan ta lång tid innan du får en positiv effekt av olika metoder. Ansatser mot stress kan vara olika former av psykoterapi, olika avslappningstekniker och kroppskännedomsträning. Naturligtvis kan manuell terapi däribland massage vara en behandlingsmetod men ej som enda åtgärd.

Malmö den 5 februari 2018

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast