Whiplash är benämningen där stötvåld uppstår mot nacken i samband med någon snabb accelerationsmekanism. Idag används många gånger begreppet WAD vilket står för Whiplash Associated Disorders. Benämningen pisksnärtskada används också i Sverige.
Definitionsmässigt är whiplash en accelerationsmekanism av energiöverföring till nacken. Whiplash kan uppstå vid påkörning framifrån, bakifrån eller från sidan, men även vid fallolyckor. Det är oklart om vilka strukturer som är skadade vid WAD. Det kan vara disken mellan ryggkotorna, nerver, ledband, ledkapslar eller muskler som är drabbade.
Symtomen vid en whiplashskada varierar från olika patienter men någon form av nacksmärta av molande karaktär och stelhet i nacken brukar finnas. Smärtor och stelhet kan också vid whiplash förekomma i bröstryggen och skuldror. Domningar och utstrålande värk i armar och händer är andra symtom som kan uppstå efter en whiplashskada. Symtomen kan komma flera veckor efter själva olyckan. Whiplash kan även ge sömnstörningar, huvudvärk, käkvärk, koncentrationssvårigheter, minnesproblem och balansstörningar.
Direkt efter olyckan ska man söka sjukvården så det kan uteslutas att inget allvarligt har inträffat. Röntgen som oftast tas vid akuten ske i syfte att bedöma skador på skelettet såsom frakturer eller luxationen (kotor som kommit ifrån sin normala position). Värt att tänka på är att en vanlig röntgen inte visar någon påverkan av muskler, ledband eller nerver. Mer noggrann och dyrbar bilddiagnostik med exempelvis magnetkamera brukar ske först i ett senare skede om behovet finns. Akuten bör du också söka om du har svår smärta i huvud, nacke eller armar. Du ska också uppsöka akuten om du har varit medvetslös, har illamående eller om du har kräkts efter olyckan.
Inom ortopedin sker klassifikationen av WAD enligt följande:
- klass 0 där individen har varit med om en olycka men inga symtom eller fynd finns i undersökningen och denna klass är det alltså inte någon patient.
- klass 1 där individen har varit med om en olycka där smärtor eller andra symtom finns men inga fynd i kan hittas i undersökningen.
- klass 2 där individen har varit med om en olycka och där smärtor eller symtom finns samt att man hittar ett verifierbara fynd i undersökning.
- klass 3 där individen har varit med om en olycka med smärtor och neurologiska symtom av perifer eller central nervskada.
- klass 4 är på sätt och viss den lättaste att diagnosticera där olyckan har lett till benbrott eller
Viktigt att veta är att långt ifrån alla som är med i en bilolycka eller motsvarande trauma får några bestående besvär. Om värk och stelhet finns kvar efter två veckor är det all idé att söka hjälp. Prognosen är för det mesta god då de flesta whiplashskador läker av sig själv men vid en ett fåtal fall blir det mer långvariga och även med kroniska symtom. En del patienter får ett mer långvarigt smärtsyndrom med i vissa fall ett kroniskt förlopp.
De patienter som får problem efter en whiplash kan utöver smärta känna sig stel och spända men i själva verket kan vissa ryggradssegment också vara överrörliga. Det är viktigt med en grundlig undersökning av nacke och närliggande områden innan behandling påbörjas.
Jag kan försöka hjälpa dig som har besvär från whiplashskada. Rehabiliteringsträning är värdefullt för många som har symtom men även olika manuella medicinska behandlingsmetoder kan också vara effektivt. Tidig aktivitet med lättare övningar för rörlighet och styrka är gynnsamt. Massage, dry needling, försiktigt töjning och neuromuskulära tekniker som inriktas på symtomen kan hjälpa men även ledbehandling i form av mobilisering och manipulation. Den manuella behandlingen riktas in på bland annat stela kotsegment, ömma punkter och muskulära spänningar.
Referenser om whiplash
1. Hurwitz EL, Carragee EJ, van der Velde G, Carroll LJ, Nordin M, Guzman J et al. Treatment of Neck Pain: Noninvasive Interventions – Results of the Bone and Joint Decade 2000–2010 Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders. Spine 2008; 33(4S):123–152.
2. Teasell RW, McClure JA, Walton D, Pretty J, Salter K, Meyer M, Sequeira K, Death B. A research synthesis of therapeutic interventions for whiplash-associated disorder: part 1 – overview and summary. Pain research Management. 2010 Sep-Oct;15(5):287-94.
3. Rushton A, Wright C, Heneghan N, Eveleigh G, Calvert M, Freemantle N.
Physiotherapy rehabilitation for whiplash associated disorder II: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. British Medical Journal 2011 Nov 14;1(2):e000265. Print 2011.
4. Ludvigsson ML, Peterson G, O’Leary S, Dedering A, Peolsson A. The effects of neck-specific exercise with or without a behavioral approach, on pain, disability and self-efficacy in chronic whiplash assiciated disorders: a randomized Clinical trial, Clinical journal of pain 2014.
Malmö den 9 september 2023
David Aston
Leg. Sjukgymnast & Ergonom