Kategori: Fysioterapi

Fysioterapi som tidigare i Sverige kallades för sjukgymnastik

Publicerat

Mjuk behandlingsteknik för muskelspänningar och triggerpunkter

Förtfattere: Mohammadi Kojidi M, Okhovatian F, Rahimi A, Baghban AA, Azimi H.
Titel: The influence of Positional Release Therapy on the myofascial trigger points of the upper trapezius muscle in computer users.
Tidskrift: Journal Bodywork Movement Therapies. 2016 Oct;20(4):767-773. doi: 10.1016/j.jbmt.2016.04.006. Epub 2016 Apr 7. PMID: 27814857

Syfte: Den här studien undersökte om en mjukbehandling som kallas Positional Release Therapy (PRT) kan lindra nack- och axelsmärta hos personer som arbetar mycket framför datorn. Behandlingen inriktade sig på så kallade ”triggpunkter” (spänningar i muskelspänningar) i den övre delen av kappmuskeln (trapezius), som sitter mellan nacken och axeln.

Genomförande: I studien deltog 28 kvinnor som alla hade spända muskelknutar i axelmuskeln. Deltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper:

  • Grupp 1 (Riktig behandling): Fick Positional Release Therapy (PRT), där terapeuten avlastar muskeln genom att hållas den ett avslappnat och förkortat läge under 60-90 sekunder.
  • Grupp 2 (Låtsasbehandling/Placebo): Fick en så kallad ”shambehandling” där terapeuten höll i muskeln på samma sätt fast i ett helt neutralt läge utan att avlasta den.

Båda grupperna fick tre behandlingar under en veckas tid (varannan dag). Forskarna mätte deltagarnas smärta och hur tryckkänsliga muskelspänningar var både före och efter behandlingen.

Resultat: Båda grupperna fick viss lindring. Både de som fick den riktiga behandlingen och de som fick låtsasbehandlingen upplevde att smärtan minskade och att musklerna blev mindre tryckkänsliga. PRT var däremot mer effektivt. Den grupp som fick riktig PRT-behandling fick en tydligt större och bättre smärtlindring jämfört med låtsasbehandlingen.

Sammanfattning: Positional Release Therapy (PRT) visade sig vara en effektiv metod för att minska smärta och reducera spänningar i nacke och axlar hos personer med muskelspänningar.

Positional release är en underskattad behandlingsmetod som är mer behaglig för många patienter där det inte handlar hårdhänt tryck utan att positionera en muskel i ett mer avslappnad position.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Pressur eller dry needling

Författare: Ziaeifar M, Arab AM, Mosallanezhad Z, Nourbakhsh MR. 
Titel: ry needling versus trigger point compression of the upper trapezius: a randomized clinical trial with two-week and three-month follow-up. 
Tidskrift: The Journal of manual & manipulative therapy, 27(3), 152–161

Mål med studien: Syftet med denna studie var att undersöka långtidseffekten av dry needling (nålbehandling) på personer med muskelspänningar eller triggpunkter i den övre kappmuskeln (trapezius).

Genomförande av studien: Så gick studien till 33 personer med muskelknutor i axeln/nacken delades slumpmässigt in i två grupper:

  • Grupp 1 (17 personer): Fick behandling med pressur (tryck) mot muskelspänningen /triggpunkten. Pressuren anpassades efter personens smärta och trycket ökades gradvis vilket skedde i omgångar tills ömhet hade reducerats.
  • Grupp 2 (16 personer): Fick behandling med dry needling (nålar) med dynamisk variant. Nålen fördes in med en lätt hackande rörelse. Därefter fördes den vidare i muskeln runt muskelspänning och fördes fram och tillbaka i vävnaden för att framkalla en liten, ofrivillig muskelryckning (så kallad local twitch response). När muskelryckningen uppstod avbröts nålbehandlingen. Om ingen ryckning framkallades avbröts behandlingen.

Forskarna mätte smärtintensitet, nackbesvär och funktion i arm, hand och axel vid fyra tillfällen: före behandlingen, direkt efter behandlingsomgången, samt efter två veckor och tre månader. Uppföljning efter två veckor och tre månader.

Resultat:

  • Smärtlindring direkt efter: Gruppen som fick dry needling upplevde en tydlig skillnad i smärtlindring direkt efter behandlingsomgången jämfört med gruppen som fick tryckbehandling.
  • Förbättring över tid: Båda grupperna fick betydligt mindre smärta, mindre nackbesvär och bättre funktion i arm och axel. Effekten höll i sig både vid uppföljningen efter två veckor och efter tre månader jämfört med hur det var innan behandlingen startade.
  • Långtidsskillnad: Det fanns ingen större skillnad mellan de två metoderna när det gällde effekten på två veckors eller tre månaders sikt – båda gav goda resultat.

Slutsatsen: Både dry needling (nålbehandling) och pressur av muskelspänningar/triggerpunkter i övre trapeziusmuskeln kan ge en långvarig förbättring av smärta och rörlighet som står sig i minst tre månader.

Trapezius övre del är en av de vanligaste musklerna som patienter kan har besvär av och kan utöver lokala symtom även ge huvudvärk.

Jag föredrar att använda en kombinerad dynamisk variant av dry needling med en statisk variant där nålarna får vara i musklerna i 20-30 minuter att att de ett par tillfällen under tiden görs hackande rörelser med nålen. Pressur är massageteknik som lärs ut till många massörer också men personligen anser jag det finns bättre manuella muskeltekniker att använda i synnerhet för de patienter som är smärtkänsliga eller har mycket smärta.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Dry needling vid muskelstelhet ländryggen

Författare: Koppenhaver SL, Weaver AM, Randall TL, Hollins RJ, Young BA, Hebert JJ, Proulx L, Fernández-de-Las-Peñas C.
Titel: Effect of dry needling on lumbar muscle stiffness in patients with low back pain: A double blind, randomized controlled trial using shear wave elastography
Tidskrift:  The Journal of manual & manipulative therapy, 30(3), 154–164.

Bakgrund:
Dry needling används bland annat vid smärta och besvär från muskler och leder. Tanken är att behandlingen kan hjälpa muskler att återfå en mer normal funktion. Det finns dock fortfarande begränsad forskning som visar hur detta påverkar själva muskeln. Med en ultraljudsmetod som kallas shear wave elastografi (SWE) kan man mäta hur stel en muskel är både i vila och när den spänns.

Syfte:
Att undersöka om dry needling påverkar stelheten i ländryggens muskler hos personer med ländryggssmärta, jämfört med en behandling som liknar dry needling men inte har samma effekt.

Så gick studien till:
Sammanlagt 60 personer med ländryggssmärta deltog i studien. De slumpades till antingen en behandling med dry needling eller en kontrollbehandling. Nålarna riktades mot två muskler i ländryggen, erector spinae, – på den sida och den nivå där deltagarna hade mest ont. En dynamisk teknik av dry needling används med nålinstickning,där nålen fördes in och fick ligga kvar i cirka 5–10 sekunder. Under varje nålinsättning användes fördes nålen upprepade gånger in och ut ur muskeln. Syftet var att försöka framkalla en lokal muskelryckning (local twitch response). Hos kontrollgruppen användes en såkallad shamteknik där nålen inte penetrerade huden.

Muskelns stelhet mättes med ultraljud före behandlingen, direkt efter behandlingen och efter en vecka. Mätningarna gjordes både när musklerna var avslappnade och när de var lätt aktiverade.

Resultat:
Efter en vecka var ryggsträckarmuskeln mindre stel i vila hos de personer som hade fått dry needling jämfört med kontrollgruppen. För övriga mätningar såg man vissa skillnader, men de var inte tillräckligt stora för att kunna betraktas som statistiskt säkerställda.

Slutsats:
Studien tyder på att dry needling kan minska stelheten i vissa av ländryggens muskler när de är avslappnade. Resultaten ger därför visst stöd för att dry needling kan vara ett behandlingsalternativ för personer med ländryggssmärta där man samtidigt hittar förändrad muskelstelhet.

Studien visar en förbättring med mindre muskelstelhet, men den visar inte att dry needling generellt är bättre än andra behandlingar för ländryggssmärta eller att minskad muskelstelhet automatiskt leder till mindre smärta. Själv brukar jag även kombinera dry needling med manuell behandlingsmetoder för musklerna men även ryggradssegmenten.
Jag föredrar även att använda en kombinerad dynamisk variant av dry needling med en statisk variant där nålarna får vara i musklerna i 20-30 minuter att att de ett par tillfällen under tiden görs hackande rörelser med nålen.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Belastning under tid vid styrketräning

I en litteraturgranskning av Singer et al. (2024) tittade man på vilken hastighet per repetition vid styrketräning som är lämpligt. Studiens författarna kom fram till primärt att:

  • Muskeltillväxt (hypertrofi) kan uppnås med ett relativt brett spektrum av olika repetitionshastigheter.
  • Ett mycket långsamt tempo gör att man måste använda lägre belastning och kan därför begränsa möjligheten att skapa hög mekanisk belastning.
  • Ett snabbare koncentriskt tempo (där musklerna arbetar under förkortning), särskilt med syfte att utveckla kraft snabbt verkar vara mer relevant när målet är explosiv styrka.
  • För muskelhypertrofi kan olika hastigheter fungera så länge träningen ger tillräcklig belastning och intensitet.

Den övergripande slutsatsen är dock att det inte finns stöd för att ett specifikt långsamt eller snabbt repetitionshastighet generellt är bäst för muskeltillväxt (hypertrofi) eller styrkeökning. En poäng är tid under belastning (time under tension) i sig inte verkar vara det som avgör muskeltillväxt men enligt min åsikt har tiden den sammanlagda antalet repetitioner som utförs per set en betydelse. Att träna en repetition för längre blir mer betoning muskulär uthållighet.

Vid ett långsammare hastighet som kan vara mycket relevant eftersom man kan använda det för rörelsekontroll och för att göra en relativt låg yttre belastning mer krävande. Det betyder dock inte att långsamt tempo är fysiologiskt överlägset för muskelhypertrofi.

Författarna betonar också att forskningsläget inte är entydigt och att det fortfarande är svårt att ge ett exakt evidensbaserat svar på vilken kombination av excentriskt och koncentriskt tempo som är optimal.

Enligt Douglas, Pearson, Ross och McGuigan (2017) kan excentrisk träning (den fas som musklerna arbetar under töjning) ge större förbättringar av muskelstyrkan. Men antagligen är effekten i stor utsträckning också specifik för den träningsform och rörelse som utförs. Det finns stöd för att förbättringar av hur snabbt en muskel kan utveckla kraft så kallad power och snabb kombination av en excentrisk och en koncentrisk muskelaktivitet så kallade stretch-shortening-cykeln. Excentrisk träning anses var minst lika effektiv som andra träningsformer när det gäller att öka musklernas tvärsnittsarea vilket är förutsättning för muskelhypotrofin. Excentrisk träning verkar dessutom kunna ge en större ökning av storleken på typ II-muskelfibrer (de snabba muskelcellerna) och kan påverka övergångar mellan olika muskelfibertyper på ett sätt som skiljer sig från annan styrketräning. Även strukturella och funktionella förändringar i senvävnaden har rapporterats efter excentrisk träning vilket används inom rehabiliteringsträning. Dessa förändringar kan bland annat vara relaterade till storleken på den mekaniska belastning och töjning som senan utsätts för. Excentrisk träning utgör en kraftfull stimulans för förbättringar av muskelns mekaniska funktion samt för strukturella och anpassningar i muskel–sen-enheten.

I traditionell styrketräning finns det enligt min mening att den excentriska fasen sker långsammare än den koncentriska för få belastning under tid. Idag finns det även träningsredskap som ger mer belastning under den excentrisk muskelaktiviteten.

Tempo i styrketräning får anses vara är en träningsvariabel men inget specifikt tempo har visats vara överlägset för muskeltillväxt. För utveckling av styrka och explosivitet finns däremot skäl att inkludera snabbare koncentriska rörelser vilket primärt är aktuellt inom en idrotter.

Malmö den 8 augusti 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referens
Singer, A., Wolf, M., Generoso, L., Arias, E., Delcastillo, K., Echevarria, E., Martinez, A., Androulakis Korakakis, P., Refalo, M. C., Swinton, P. A., & Schoenfeld, B. J. (2024). Give it a rest: a systematic review with Bayesian meta-analysis on the effect of inter-set rest interval duration on muscle hypertrophy. Frontiers in sports and active living, 6, 1429789. https://doi.org/10.3389/fspor.2024.1429789

Douglas, J., Pearson, S., Ross, A., & McGuigan, M. (2017). Chronic Adaptations to Eccentric Training: A Systematic Review. Sports medicine (Auckland, N.Z.), 47(5), 917–941. https://doi.org/10.1007/s40279-016-0628-4

Publicerat

”Jag har provat fysioterapi – det hjälpte inte”

Det händer att patienter berättar att de har provat fysioterapi utan att uppleva någon förbättring. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att fysioterapi inte är en enskild behandlingsmetod, utan ett brett kunskapsområde med många olika undersöknings- och behandlingsstrategier.

En central del av fysioterapi är individuellt anpassad träning och vägledning. Hur träningen utformas beror på den kliniska bedömningen. Har du exempelvis nedsatt styrka, begränsad rörlighet, balanssvårigheter, nedsatt uthållighet, bristande kroppskännedom eller koordinationssvårigheter? Vilken diagnos har du och var befinner du dig i rehabiliteringsprocessen? Dessa faktorer påverkar valet av övningar, belastning, dosering och hur rehabiliteringen successivt utvecklas.

Fysioterapi kan även omfatta olika manuella och andra kompletterande behandlingsmetoder, såsom manuell terapi, akupunktur, dry needling, stötvågsbehandling eller elektroterapi. När dessa metoder används är syftet oftast att minska smärta, förbättra rörlighet eller skapa bättre förutsättningar för aktiv rehabilitering. Hur de används varierar beroende på patientens behov, den kliniska bedömningen och fysioterapeutens kompetens, erfarenhet och vidareutbildning.

Därför blir det sällan helt korrekt att säga ”jag har provat fysioterapi”. Ett mer relevant sätt att beskriva tidigare behandling är att specificera vilken typ av fysioterapeutisk åtgärd som har genomförts, hur länge den pågick och vilket innehåll den hade. Det kan jämföras med att säga ”jag har provat läkemedel, men det hjälpte inte”. För att kunna bedöma behandlingen behöver en läkare veta vilket läkemedel som användes, i vilken dos och under hur lång tid. En ytterligare utmaning är att begreppet fysioterapi ofta används mycket brett, både av patienter och inom hälso- och sjukvården. Det framgår inte alltid vilken typ av fysioterapeutisk kompetens eller behandlingsinriktning som avses. Fysioterapeuter arbetar inom många olika områden och kan ha fördjupad kompetens inom exempelvis ortopedisk manuell terapi, neurologisk rehabilitering, idrottsmedicin, smärtrehabilitering, kvinnohälsa, pediatrik eller hjärt- och lungrehabilitering. Precis som inom många andra vårdyrken finns det därför en stor bredd i kunskap, erfarenhet och klinisk inriktning. Men samtidigt är den moderna västerländska fysioterapin inte en homogen inriktning. Fysioterapeuter kan arbeta olika i synnerhet beroende på vem som är patientgruppen de är inriktade på men även för likvärdiga patienter kan det skilja sig mycket hur den enskilda fysioterapeuten arbetar.

Avslutningsvis vill jag också betona att det finns patienter med olika besvär som har provat diverse åtgärder hos flera fysioterapeuter men även andra vårdgivare/terapeuter utan nämnvärd förbättring. Det är tyvärr inte alltid möjligt att fysioterapi med olika metoder hjälper alla patienter.

Malmö den 30 juli 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Råd om övningar att göra vid olika smärttillstånd men utan någon undersökning eller bedömning

Inte allt för sällan ser man videoinslag på sociala medier om vilka övningar man ska göra vid olika symtom eller tillstånd. När jag 1992 gick min första utbildning inom hälsa till diplomerad massör lyfte man fram att ischiasproblem beror det i 4-5 procent på i diskbråck i ländryggen vilket innebär att övriga tillstånd med ischias är piriformissyndrom. Det är ett riktigt feltänk då piriformissyndrom (ischiasnerven ligger i kläm i eller under muskeln) i sig är ganska ovanligt och det finns fler andra tillstånd än diskbråck och piriformissyndrom som kan ge ischias eller ischiasliknande symtom. Det innebär att att ge generella råd för ett tillstånd utan exakt veta orsaken kan bli fel. Det är sällan så att alla röda bilar som inte startar på morgonen har samma fel. En felsökning behöver ske för avgöra problemet och likadant är det i allra högsta grad när det gäller symtom. Vi som arbetar med rörelseapparatens tillstånd och träffar patienter dagligen med olika besvär behöver vid mer komplexa tillstånd ta hänsyn till differentialdiagnostik, det vill säga att skilja på olika diagnoser som har snarlika symtom och fynd i en underökning.

Ländryggsssmärtor med eller utan ischias är vanligt och kan ha olika bakomliggande orsaker till.

Vi som arbetar inom sjukvården med både behandling och vägledning bör även ta hänsyn till vilken fas (akut, subakut eller långvarigt) i besvären patienten befinner sig i och vilka fysiska nedsättningarna finns som kan förklara patientens tillstånd. Är det nedsatt rörlighet, påverkan av nerv, svaghet, nedsatt kontroll, koordinationsstörningar, muskelspänningar med mera?

Det händer flera gånger hos mig att ett nybesök ”endast” består av samtal (anamnes) och undersökning vilket kan ta cirka 45 minuter. Trotts strukturerad undersökning kan jag ibland var osäker på diagnos. Rehabiliteringen som sker med behandling och/eller övningar får ses som en provåtgärd med kontinuerlig utvärdering för att se om bedömningen/diagnosen är rätt men även för att värdera att patienten svarar på insatserna.

Bäckenlyft kan vara en bra övning för stabilitet och kontroll av rygg och bäcken men det är inte så att alla patienter med besvär i området ska göra övningen.

Sammanfattningsvis kan det vara en fördel att man söker lösningar för sina besvär och tänker på vad man kan göra själv med egenvård. Ger övningarna som du provar lindring och förbättring så är det sällan fel men förbättring kan också ske naturligt på grund av tiden läker problemet. Det förekommer också att generella övningar inte hjälper utan mer specifik behandling och riktade övningar behövs vilket förutsätter en noggrann undersökning och bedömning först. Vi vårdgivare träffar även patienter som provat olika övningar som de hittat på sociala medier eller på nätet som förvärrat deras symtom och fysiska nedsättningarna.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Panel om beprövad erfarenhet vid omhändertagande av personer med migrän.

Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.

De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.

Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.

Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.

I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:

  • avslappningsövningar
  • kroppskännedomsövningar
  • anpassad fysisk aktivitet
  • manuell terapi
  • nålbehandling
  • patientutbildning och beteendestöd

Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.

Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.

Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:

  • patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
  • interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
  • patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik

Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.

Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.

Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt

Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Legenden Bruce Lee och min väg till hälsovården

Jag började med kampsport som 10-åring. Det blev först Judo och Jujutsu. Provade lite Karate men gick över till Combat Jujutsu och sedan kickboxning. Tidigt var dock legenden Bruce Lee den jag såg upp till. Jag köpte tidningar och böcker om olika kampsporter. Har med tiden blivit av med många av böckerna men böckerna om och av Bruce Lee har jag dock sparat och de flesta är inköpta på 1980-talet hos Budo Athletic City.

En mycket teoretisk bok av Bruce Lee om hans kampsportsmetod, Jeet Kune Do.

Bruce Lee var en unik kampsportare och föregångare för gränslösa stilar där han utvecklade sin egen metod Jeet Kune Do. Bruce blev även actionskådespelare och hade antagligen blivit lika stor som Sylvester Stallone men tyvärr gick Bruce Lee bort år 1973 och han blev endast 32 år. Bruce Lee studerade även filosofi och ett flertal citat från honom är evigt gångbara såsom:

Empty your mind. Be formless, shapeless, like water.”

”You must be shapeless, formless, like water. When you pour water in a cup, it becomes the cup… Be water, my friend.”

Modell av Bruce Lee från filmen Fis of Fury,

”Adapt what is useful, reject what is useless, and add what is specifically your own”

Bruce Lees böcker om hans kampsportsmetod Jeet Kune Do och böcker som jag inköpte någon gång på 1980-talet.

”I fear not the man who has practiced 10,000 kicks once, but I fear the man who has practiced one kick 10,000 times”.

En bok om Bruce Lee och inte kring självförsvarstekniker.

Bruce Lee öppnade upp mina ögon inte bara för kampsport utan även för styrketräning och hälsa. Det blev det sedan arbete som gyminstruktör och medlemstränare på olika friskvårdsanläggningar i Malmö och Helsingborg under 1990-talet. Utbildade mig även till massör 1992 men fortsatte primärt att arbete med friskvårdträning. År 1997 kom jag in på sjukgymnastprogrammet i Lund där jag redan inför utbildningen hade skiftat fokus med intresse inom träningsfysiologi till manuell terapi. Examensarbetet på sjukgymnastubildning med en kursare blev om osteopati med titeln: Osteopatiska behandlingstekniker – litteraturstudie av effekter på rörelseinskränkning och smärta i rörelseapparaten.

David Aston

Publicerat

Långvarig smärtproblematik

Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.

Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.

Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.

För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.

Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.

I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.

Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.

Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.

En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.

Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.

Malmö den 1 maj 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Räcker det med fysioterapeuter på vårdcentraler som ansvariga för patienter med olika ortopediska besvär?

Ett inlägg i Dagens Medicin om att naprapater och kiropraktorer behövs för att avlasta i primärvården. https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/lat-kiropraktik-och-naprapati-avlasta-i-primarvarden/

Jag har även kommenterat artikeln under OMT-fysioterapeut – find it, fix it and leave it alone. Här nedan en uppdaterad kommentar och tankar.

Fysioterapeuter kan vidareutbilda sig inom olika specialistområden, exempelvis OMT (Ortopedisk Manuell Terapi), som fokuserar på undersökning, diagnostik och behandling av muskuloskeletala besvär, så kallade ortopediska tillstånd. Min egen specialisering är just inom OMT som kombinerar både manuell terapi med vägledning åt patienter.  Det finns även vidareutbildningar inom Ortopedisk Medicin International samt Mekanisk Diagnostik och Terapi (McKenzie), vilka ger kompetens att fungera som första instans inom primärvården. Redan idag har många fysioterapeuter en sådan roll vid muskuloskeletala besvär inom primärvården. Vi privatpraktiserande fysioterapeuter har den rollen automatiskt.

Manipulation eller mobilisering av ländryggen kan göras med patient sidliggande men det finns även andra manuella tekniker.

Fysioterapeuter med fördjupad kompetens kan, likt kiropraktorer och naprapater, genomföra tidig bedömning, erbjuda manuell behandling, leda träning samt ge patientutbildning. Samtidigt är tillgången till denna kompetens ojämnt fördelad över landet. Inom sjukvården finns också en bristande förståelse för att fysioterapeuter har olika specialiseringar och att kompetensnivån därför varierar. Dessutom lever olyckligtvis även föreställningen kvar hos vissa vårdgivare och terapeuter att fysioterapeuter enbart arbetar med rehabiliteringsträning (hands off). Denna föreställning tror även en del patienter att om man ska få behandling (hands on) behöver man gå till någon annan än en fysioterapeut.

I åtanke behöver man också ha att primärvårdens fysioterapeuter och även vi privata fysioterapeuter träffar patienter med även andra besvär än från muskler eller leder. Det vara patienter med nedsatt andningsförmåga som KOL, stressrelaterade symtom, neurologiska tillstånd som Stroke, MS med mera.

Å andra sidan ska man komma ihåg att såväl kiropraktorer som naprapater redan i sin grundutbildning är specialiserad inom manuell terapi för undersökning och behandling. Fysioterapeututbildningen i Sverige är en bred utbildning där fokus är ett biopsykosocialt tillvägagångssätt och studenten även gör praktik på sjukhus och hemsjukvård vilket är områden där manuell terapi i behandling sällan är aktuellt. Manuell terapi ingår dock i olika omfattningar i grundutbildningen beroende på vilket universitet i Sverige som studenten är inskriven på. Men det är när det gäller behandling med manuell terapi är det på en ganska elementär nivå. Manuell terapi i kombination med övningar har en evidens för en del besvär att vara bättre än bara övningar och träning. Jag har tidigare inlägg skrivit mer schematisk om skillnader och likheter mellan fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.

Manuell terapi kan ske för undersökning som hör ledrörlighet värderas men kan även ske för behandling.

För att uppnå en mer jämlik och kostnadseffektiv vård räcker det inte enbart att introducera nya yrkesgrupper. Det är även avgörande att skapa bättre förutsättningar för att använda befintliga resurser inom primärvården på rätt kompetensnivå samt att erbjuda relevanta vidareutbildningar för verksamma fysioterapeuter. Här handlar det om verksamhetsansvariga på vårdcentraler som många gånger inte är fysioterapeut själv kan för lite om vad modern fysioterapi är och variationen som finns i yrkeskåren. Samtidigt finns det enligt enkätundersökningar ett stort missnöje bland flera anställda fysioterapeuter inom primärvården om för hög arbetsbelastning och undermåliga möjligheter till vidareutbildningar. Detta är kanske något som naprapater och kiropraktorer bör fundera på om hur de naprapater och kiropraktorer som redan finns på vissa vårdcentraler får arbeta. Är det kvantitet framför kvalitet? Jag har hört om patientbesök på vårdcentralen hos naprapater som varit väldigt korta. Vissa verksamhetschefer ser heller hög produktion än att ge vårdgivare fria händer. För cirka 10 år sedan gick jag på en anställningsintervju på en regionens vårdcentraler där verksamhetschefen lyfte fram och var imponerad en sjukgymnast hon hade gått hos på 1990-talet som hade 3-4 behandlingsrum med parallella behandlingar samtidigt. Jag sa att jag tror inte riktigt den typ omhändertagandet. Jag fick inte heller jobbet.  

Malmö den 23 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi