Förebyggande behandling med manuell terapi?

Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?

Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.

Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.

Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.

Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.

Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.

Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.

Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:

Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.

Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.

Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.

Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.

Malmö den 4 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser

Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies27, 63.

”Kotor som sitter fel” – kärt barn har många namn

Dysfunktion

Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:

  • En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
  • Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
  • Ökade muskelspänningar uppstår.
  • En smärtreaktion kan förekomma
  • På sikt även en nedsatt kontroll.
  • Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.

Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.

Kotsegment sett från sidan

Subluxation

Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar:
– förändring i rörelser av leder/kotor
– irritation eller påverkan av nervsystemet
– påverkan av vävnader inklusive muskler
– biokemiska och inflammatoriska reaktioner.

Kotsegment sett ovanifrån

På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.


Flera hundra mer eller mindre känds synonymer


Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.

  • Aberrant motion (Ab)normal articular sensory input
  • Abnormal dysfunction
  • Abnormal fixation
  • Abnormal instantaneous axis of rotation
  • Abnormal mechanics
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormal nervous system function
  • Abnormal spinal function
  • Altered intervertebral mechanics
  • Altered joint structure and function
  • Altered nociceptive and proprioceptive input
  • Altered regional mechanics
  • Arthropathic Abnormal function (Ab)normal joint mechanics
  • Abnormal joint motion
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormalities of range of motion or coupling
  • Abnormal nervous system function
  • (Ab)normal regional sympathetic tone
  • Abnormal restrictive barrier in or around joints
  • Abnormal spinal function
  • (Ab)normal structural relationship
  • Acute joint locking
  • Acute locking
  • Adverse mechanical tension of the nervous system
  • Altered alignment Altered joint motion
  • Altered nervous system movement
  • Altered physiological function
  • Apophyseal subluxation
  • Arthron (extremity joint subluxation ©© see also ”vertebron”)
  • Articular derangement
  • Articular dyskinesia
  • Articular juxtaposition
  • Biomechanical distortion
  • Biomechanical impropriety
  • Biomechanical insult
  • Blockage Blocking
  • Bony displacement
  • Bony maladjustment
  • Bony lesion
  • Cervical joint dysfunction
  • Changes of the dynamic segment
  • Changes of thoracic segments
  • Chiropractic lesion
  • Compensatory structural subluxations
  • Comprehensive lesion
  • Deconditioned syndromes
  • Deviation of the bodies
  • Errors of static or motor mechanics Facet joint syndrome
  • Facet synovial impingement
  • Facilitated spinal system Facilitated subluxation
  • Functional pathology
  • Functional subluxationChriopractic lession
  • Chiropractic subluxation Chiropractic subluxation complex
  • Comprehensive lesion
  • Delayed instability
  • Deformation behaviour
  • Degenerative dynamic segment
  • Derangement
  • Derangement of the opposing joint surfaces
  • Discoradicular conflict
  • Disorder of the disc
  • Disrelationship of the facets
  • Displacement
  • Disturbance in the mechanico©dynamics
  • Dynamic forceps
  • Dynamic segment
  • Dysarthric lesion
  • Dysarthrosis
  • Dysfunctional joint
  • Dysponesis
  • Dystopia
  • Dysfunctional segments
  • Engagement of the spinal segment in a pathologic reflex chain
  • Erratic movement of spinal articulations
  • Excursion (Conley) = (”Wandering from the usual path.” ©© Taber’s)
  • Facet imbrication
  • Facet joint dysfunction
  • Facet syndrome
  • Facilitated segment
  • Facilitative lesion
  • Fanning of interspinous space
  • OE Fixed vertebra Focal tenderness
  • Functional block ”(subluxations) … force other joints to move too much.”
  • Functional compromise
  • Functional deficit
  • Functional defects
  • Functional derangement
  • Functional and structural changes in the three©joint complex
  • Functional disturbance
  • Functional impairments of motion
  • Functional spinal lesion
  • Functional subluxation*
  • Gravitational (im)balance of joints (with) reduced chronic, asymmetrical forces
  • Harmful dysfunction of the neuromusculoskeletal system
  • Hyperaemic subluxation Hyperanteflexion sprain
  • Hypermobility Hypopmobility Hypokinetic aberration*
  • Impairment (Im)properly direct(ed) coordinated, (in)harmonious motor programming
  • Inability of the segment to articulate about its new axis
  • Incomplete luxation
  • Incomprehensible pattern of symptoms and clinical findings when compared to with examination of mechanical lesions in the extremities
  • Instability of the posterior ligament complex
  • Interdiscal block Internal joint derangement
  • Internal vertebral syndrome
  • Intersegmental instability
  • Intersegmental subluxation
  • Intervertebral blocking
  • Intervertebral disrelationship
  • Intervertebral dysfunction of the mobile segment
  • Intervertebral joint subluxation
  • Intervertebral obturations
  • Intervertebral subluxation
  • Joint bind Joint blockage Joint disturbances Joint dysfunction
  • Joint immobilization
  • Joint ”instability”Joint locking
  • Joint movement restriction
  • ”Just short of a dislocation”
  • Joint restriction
  • Kinesiopathology
  • Kinetic intersegmental subluxation
  • Kinetic subluxation Lesion
  • Ligatights
  • Localised/referred pain
  • Locked
  • Locking
  • Locked subluxation
  • Locks up and restricts motion
  • Lose their normal motion or position
  • Loss of elasticity
  • Loss of joint movement
  • Loss of juxtaposition
  • Loss of segmental mobility
  • Low back dysfunction Malalignment
  • Maladjustment (of a vertebra)
  • Malposed vertebra
  • Mechanical interferences Mechanical malfunctioning
  • Mechanically infringe
  • Manipulatable joint lesion
  • Manipulatable lesion (adjustable subluxation!)
  • Mechanical derangement
  • Mechanical disorder
  • Mechanical dysfunction
  • Mechanical instability
  • Mechanical irritation of the sympathetic ganglionic chain
  • Mechanical musculoskeletal dysfunction
  • Mechanico©neural interaction
  • Metameric dysfunction
  • Minor derangement
  • Minor intervertbrae derangement (MID)
  • MisalignmentMisalignment of the fibrocartilaginous joint
  • Motor unit derangement complex
  • Motion restriction
  • Movement restriction
  • Multisegmental spinal distortion
  • Musculoskeletal dysfunction
  • Myopathology
  • Nervous system impairment by the spine
  • Neuro©articular dysfunction
  • Neuro©articular subluxation
  • Neuro©articular syndrome
  • Neurobiomechanical
  • Neuro©dysarthric
  • Neuro©dysarthrodynic
  • Neurological dysfunction
  • Neurodystrophy
  • Neurofunctional subluxation
  • Neuro©mechanical lesion
  • Neuromuscular unit
  • Neuromuscular dysfacilitation
  • Neuromuscular dysfunction
  • Neuropathology
  • Neurospinal condition
  • Neurospinal distortions
  • Neurostasis (Wilson)
  • Occult subluxation
  • Offset
  • Orthokinetics
  • Ortho©spondylo©dysarthrics
  • Osteological lesion Osteopathic lesion Osteopathic spinal lesion Osteopathic spinal joint lesion
  • Pain and debility without recognisable pathology
  • Painful intervertebral dysfunction (”PID”)
  • Painful minor intervertebral dysfunction (”PMID”)
  • Palpable changes
  • Paravertebral subluxation
  • Partial dislocation
  • Partial or incomplete separation
  • Partial fixation
  • Partial luxation
  • Pathogenic interaction of spine and nervous system
  • Pathophysiological mechanics
  • Pathologically altered bradytrophic tissue
  • Pathologically altered dynamic segment
  • Pathomechanics
  • Pathophysiology
  • Perverted function
  • Physiologic displacement
  • Physiologic lock the motion segment
  • Positional dyskineria
  • Posterior facet dysfunction Posterior joint dysfunction (”PJD” ©© see ”three©joint complex”!)
  • Posterior joint syndrome
  • Post©traumatic dysautonomic
  • Prespondylosis
  • Primary dysfunction
  • Primary fibromyalgic syndrome
  • Pseudosubluxation
  • Putative segmental instantaneous axis of rotation
  • Reflex dysfunction
  • Reduced mobility
  • Regional dysfunction
  • ”Relative as absolute lack of space within the intervertebral foramen”
  • Residual displacement
  • Restricted motion
  • Restriction
  • Restriction of unisegmental mobility
  • Reversible with adjustment/manipulation
  • Sagittal translation (Conley)
  • Sectional subluxation Segmental dysfunction
  • Segmental instabilityOE Segmental vertebral hypomobility
  • Semiluxation
  • Simple joint and muscle dysfunction without tissue damage
  • Shear strain distribution
  • Slight luxation
  • Slightly luxated
  • Slightly misaligned vertabra
  • Soft tissue ankylosis
  • Somatic dysfunction
  • Spinal dysfunction
  • Spinal fixation
  • Spinal hypomobilities
  • Spinal irritation
  • Spinal joint blocking
  • Spinal joint complex
  • Spinal joint dysfunction
  • Spinal joint malfunction
  • Spinal kinesiology
  • Spinal lesion
  • Spinal mechanical dysfunction
  • Spinal pathophysiology
  • Spinal segmental facilitation
  • Spinal segmental instability
  • Spinal subluxation
  • Spine restriction
  • Spino©neural conflict
  • Spinostasis (Wilson)
  • Spondylodysarthric lesions
  • Sprain
  • Stable cervical injury of the spine (see also ”instability” above)
  • Static intersegmental subluxation
  • Static subluxation
  • Strain
  • Strain distribution
  • Structural abnormalities
  • Structural derangement
  • Structural disrelationship
  • Structural intersegmental distortion
  • Structural lesions
  • ”Stuck”
  • Subtle instability
  • Sub©luxation Subluxation
  • Subluxation complex
  • Subluxation complex myopathy
  • Subluxation syndrome
  • Subluxes
  • Three joint complex
  • Tilting of the vertebral body
  • Tightened, deep, joint related structures
  • Total fixation
  • Translation
  • Unresolved mechanical tension or torsion
  • Unstable subluxation
  • Vertebragenous syndromes
  • Vertebral derangement
  • Vertebral displacement
  • Vertebral dysfunction
  • Vertebral dyskinesia
  • Vertebral factor
  • Vertebral genesis
  • Vertebral induction
  • Vertebral lesion
  • Vertebral pathology Vertebral subluxation
  • Vertebral subluxation complex
  • Vertebral subluxation syndrome
  • Vertebrally diseased
  • Vertebroligamentous sprain strain
  • Vertebron (see also ”arthron”)
  • Wedged disc
  • Zygopophyseal pathophysiology

Malmö den 31 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Master medicinsk vetenskap
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Olika träningsformer med diverse egennamn

Begrepp som “X-metoden” eller “Y-träningen” oberoende vilka fina webbplatser och hur många videoinlägg som finns på sociala medier är sällan tydligt definierade inom etablerade akademiska fält som fysioterapi eller idrottsvetenskap. De fungerar ofta mer som koncept eller varumärken än som vetenskapligt avgränsade metoder. Det betyder däremot inte att de är fel utan snarare att de:

  • ofta bygger på redan kända principer
  • kan tolkas och tillämpas olika beroende på utövaren eller ”grundaren”
  • saknar enhetlig definition och standardiserad evidens

Det är fortfarande någon form av träning som är central. Oavsett vad man kallar det så landar det nästan alltid i grundläggande träningsfysiologiska komponenter med exempel:

  • förbättra eller öka styrka
  • öka uthållighet
  • normalisera eller öka rörlighet
  • förbättra koordination
  • förbättra balans
  • bli snabbare
  • motorisk kontroll

Det som däremot är viktigt är syftet och individualiseringen. Inom modern träningslära talar man för såväl friska individer och för patienter ofta om:

  • specificitet – att träna det du vill bli bra på
  • progression att gradvis ökning av belastning/krav)
  • individualisering sträva efter en anpassning efter individens förutsättningar

Det är rimligt att vara kritisk till nya etiketter och metoder som presenteras som “unika”. Samtidigt kan de fungera pedagogiskt eller motiverande för vissa individer. Det avgörande är inte namnet på metoden, utan vad du faktiskt gör, varför du gör det och om det leder till önskad effekt.

Malmö den 30 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Dålig hållning

När jag gick min grundutbildning till sjukgymnast i slutet av 1990-talet ingick det att göra en hållningsanalys men redan på den tiden lyfte lärarna upp vi skulle inte bara i vår undersökning skulle leta fel utan även se vilka resurser patienten har. Fortfarande ibland kommer patienter in eller föräldrar till sina barn in som visar oro för en ”dålig hållning”. Fullt förståeligt då även vi sjukgymnasater/fysioterapeuter lagt mycket betoning på detta åtminstone förr.



Men forskningen stödjer inte att en “dålig hållning” är stort hälsoproblem.
Däremot finns forskning som visar att vissa typer av långvarig belastning eller statiska arbetsställningar kan öka risken för smärta och muskel- och ledproblem. Samtidigt finns studier som inte hittar någon tydlig koppling mellan hållning och smärta. I vetenskapen är det blandad och mer nyanserad perspektiv än vad vissa aktörer och sociala medier säger.

Generellt sätt är det flera faktorer som bidrar till ett problem eller smärttillstånd uppstår. Men hållningen är inte ett stort hälsoproblem. De största globala hälsoproblemen enligt epidemiologiska studier är hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes med deras riskfaktorer. Även psykisk ohälsa är stort hälsoproblem.

En avvikande hållning kan bidra till lokala belastningsproblem i exempelvis rygg eller nacke men även här är orsakssamband oftast svagt.. Långvarigt stillasittande och brist på rörelse eller fysisk aktivitet verkar vara viktigare riskfaktorer för ohälsa.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Referenser

Här är några vetenskapliga referenser som ofta används i forskning om hållning, nack- och ryggsmärta:
1. Salsali, M., Sheikhhoseini, R., Sayyadi, P., Hides, J. A., Dadfar, M., & Piri, H. (2023).
Association between physical activity and body posture: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 23, 1670.
Resultat: visade svag eller ingen signifikant koppling mellan fysisk aktivitet och kroppshållning, vilket tyder på att hållning påverkas av många faktorer.

2. Meng, Y., Xue, Y., Yang, S., Wu, F., & Dong, Y. (2025).
The associations between sedentary behavior and neck pain: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 25, 453.
Resultat: långvarigt stillasittande är kopplat till ökad risk för nacksmärta, särskilt vid mycket mobil- eller datoranvändning.

Studier om arbetsställningar och smärta:
3. Lohne, F. K. (2024). Association between musculoskeletal pain and exposures to awkward postures during work: A compositional analysis approach.
Annals of Work Exposures and Health, 68(5), 522–534.
Resultat: obekväma arbetsställningar (t.ex. böjd rygg eller armar uppåt) kan öka risken för nack- och ryggsmärta.

Studier som inte hittar tydligt samband:
4. Association of self-reported posture habits and vision problems with chronic neck pain: A case-control study. Journal of Bodywork and Movement Therapies (2025).
Resultat: studien fann ingen association mellan hållning och kronisk nacksmärta.




Ny upplaga i ett standardverk inom osteopati

Den senaste upplagan (den 5:e) på över 2000 sidor har kommit av standardverket inom amerikansk osteopati, Foundations of Osteopathic Medicine. Den amerikanska osteopatin som är ursprungslandet har också helt unikt valt att utbildningen leder till en läkarexamen med titeln Doctor of Osteopathy (DO) som har samma möjligheter specialisering inom olika fält som Medical Doctors (MD). DO kan sedan även specialisera sig inom den manuella delen av osteopati. Utanför USA leder däremot inte osteopatutbildningarna till en läkarexamen utan är en eftergymnasial eller högskoleutbildning i den manuella osteopatin där även humanbiologiska och medicinska ämnen ingår.


Jag började titta i första upplagan redan 1999 när jag gjorde mitt examensarbete på grundutbildningen till sjukgymnast. Har sedan dess inskaffat alla upplagor från och med den andra upplagan. Grundaren till nordisk Ortopedisk Manuell Terapi, Freddy Kaltenborn, var både fysioterapeut och engelskutbildad osteopat. En hel del gemensamma nämnare finns i del olika metoderna.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Fysioterapeuter ger injektioner

Sedan flera år tillbaka finns det fysioterapeuter i Sverige som på delegering av läkare utför kortisoninjektioner för patienter som har olika besvär från rörelseapparaten. Oftast är det fysioterapeuter med vidareutbildning inom ortopedisk medicin. Det finns fördelar med detta då fysioterapeuter manga gånger är bättre på rörelseapparatens anatomi jämfört med flertalet läkare i synnerhet de som är specialister inom allmänmedicin och finns på vårdcentraler. Annars är fördelen också att fysioterapeuten kan få följa upp patienten bättre med effekten av injektionen och hur egenvård med t.ex. rehabövningar kan ske.

En annan fördel ur ett rent ekonomisk perspektiv är kostnaden för sjukvården där läkares lön är högre än fysioterapeuten. Det blir mer kostnadseffektivt att ha en fysioterapeut som ger injektion än en läkare.

Nytt är att det även finns fysioterapeuter på neurologmottagning som ger botoxinjektioner för vilket ovanstående Facebook inlägg berättar. Här är det botoxinjektioner för patienter spasticitet som är ett tillstånd som kan ske vid neurologiska sjukdomar som MS eller efter en Stroke. Det finns även fysioterapeuter som ger botoxinjektioner för personer med kronisk migrän.

En bild från där jag på en injektionskurs och blir stucken av kursare.

Jag gick för några år sedan en introduktionskurs i injektionsbehandling. Vi kursdeltagare fick öva injektionsteknik på varandra . Inget medel användes i sprutorna på kursen. Jag gick kursen inte för börja använda kortisoninjektioner utan för att få insikt i behandlingsmetoden.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Rekommendationer kring riktlinjer för olika ortopediska tillstånd

Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine
Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020).
Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. 
Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.

Syfte

Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.

Metod – genomförande av studien

Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:

  • Vara skrivna på engelska
  • Hålla hög kvalitet
  • Vara publicerade från år 2011 och framåt
  • Handla om vuxna
  • Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram

Riktlinjer uteslöts om de handlade om:

  • Skador efter olyckor
  • Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
  • Traditionell eller alternativ medicin
  • Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
  • Riktlinjer som krävde betalning

Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.

Resultat

Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:

  • Ländryggssmärta
  • Artros
  • Nacksmärta
  • Axelsmärta

Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:

  1. Vården ska utgå från patientens och dennas behov
  2. Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
  3. Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
  4. Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
  5. Kroppen ska undersökas noggrant
  6. Behandlingen ska följas upp över tid
  7. Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
  8. Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
  9. Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
  10. Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
  11. Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete

Slutsats av studiens författare

Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.

Min uppfattning av studien

Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.

Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen OMT steg 3
Medicine Masterexamen

Även fysioterapeuter med regionsavtal missköter sig

En artikel i Sydsvenskan relativt nyligen där skriver man att en kvinnlig sjukgymnast som inte fört journal krävs av Region Skåne på 8,5 miljoner kronor. Sjukgymnasten hävdade att ett arkivskåp med handskrivna journaler flera år tidigare försvunnit i en flytt.

I Fysioterapeuten kan man läsa att en manlig fysioterapeut även med regionsavtal blir skyldig över 6 miljoner kronor att betala till Region Skåne. Det gällde cirka 60 provent av besöken mellan 2008 till 2017 som skall betalas tillbaka då journalanteckningar saknades. Fysioterapeut anmäldes även till IVO.

En artikel från 2017 i Dagens Medicin framkommer det att en kvinnlig sjukgymnast krävs på nästan 6 miljoner kronor av Region Skåne för att antalet debiterade besök inte överensstämmer med journalförda besök.

Det går inte att skylla på slarv utan det är antagligen en låg nivå i arbetet som fysioterapeut/sjukgymnast när flera års journalföring saknas. Att man sedan kan arbeta utan att föra journal är svårt att förstå. Journalföringen som även patienten ska kunna ta del av vid behov i synnerhet vid kontakt med kanske sin vårdcentral eller annan vårdgivare syftar till att öka patientsäkerheten så att man som vårdgivare:

  • vet vad är anledningen till att patienter söker vård
  • vet vilka symtom och besvär patienten har
  • vet vad som har gjorts i undersökning och åtgärder
  • uppföljning av hur det går för patienten

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Manuell terapi per definition och effekt

Manuell terapi är ett samlingsnamn för olika tekniker där terapeuten använder sina händer i undersökning och behandling. Det kan utföras av många olika yrkesgrupper som till exempel fysioterapeuter, kiropraktorer, massageterapeuter, massörer, naprapater och osteopater. Det finns även läkare med särskild utbildning inom manuell terapi.

Manuell terapi är oftast ett av flera verktyg dessa yrkespersoner använder. Det handlar generellt om att minska symtom och normalisera funktion för att patienten ska kunna komma igång med aktiviteter som är viktiga i vardagen.

Forskning visar att manuell terapi kan hjälpa vid många olika besvär och riskerna är vanligtvis små. Moderna former av manuell terapi passar också väl in i vårdens personcentrerade arbetsmetodik där man ser hela människan och anpassar behandlingen efter individens behov. Dessa metoder har också utvecklats väl för att möta dagens utmaningar i samhället.

Effekt av manuell terapi på smärta och funktion

Typ av besvärSmärta
Effektstorlek (evidensnivå)
Funktion
Effektstorlek
(evidensnivå)
Kronisk huvudvärk av spänningstypMåttlig effekt.
Kort- och långsiktigt.
Måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Cervikogen huvudvärkStor effekt för smärtintensitet och måttlig till stor på smärtfrekvens)
Kortsiktigt.
Kort till måttlig effekt på intensitet och frekvens.
Kort- och långsiktig.
FibromyalgiLiten till måttlig i effekt
Långsiktigt.

Liten till måttlig i effekt.
Mellannivå.
Akut ryggskottMåttlig effekt.Måttlig effekt.
Långvarig ländryggssmärta (lumbago)Liten effekt.
Kortsiktigt för massage
Mellannivå för manipulation.
Liten effekt för både kort och mellannivå.
Ländryggssmärta graviditetsrelateradMåttlig effekt vid graviditet.
Liten effekt efter graviditet.
Måttlig effekt vid graviditet.
Liten effekt efter graviditet.
Långvarig nacksmärtaLiten till måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Artros med sm’rta i knäMåttlig effekt.
Kortsiktigt och mellannivå.
Låg effekt.
Kortsiktigt.
Artros med smärta i höftLåg effekt.
Kortsiktigt.
Låg effekt.
Kortsiktig och mellannivå.

Inom fysioterapins ortopedisk manuell terapi är övningar oftast ett viktigt inslag och manuella tekniker sker sällan som enda åtgärd. Kombinationen med vägledning i övningar och aktiviteter men manuell terapi antagligen mer effektivt än endast manuell terapi.

David Aston

Leg. Sjukgymnast
Medicine masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser
Draper-Rodi, J., Newell, D., Barbe, M. F., & Bialosky, J. (2024). Integrated manual therapies: IASP taskforce viewpoint. Pain reports9(6)

Fler besök hos fysioterapeut kan vara mer kostnadseffektivt.

I tider där det diskuteras ekonomi och det finns flera vårdcentraler som begränsar besök för patienter till fysioterapeuter där man betonar egenvård kan visa sig vara fel spår att gå. En studie tar upp detta och visar att det är kortsiktigt väg att tror att man spar med färre besök. Studien kommer från Kanada och olika vårdsystem kan göra incitament och ekonomiska förutsättningar variera mellan Sverige och Kanada. Men nedan studie gör beräkning utifrån kända hälsoekonomiska aspekter.

Tidskrift: Journal Orthopaedic Sports Physical Therapy, 2025 Nov; 55
Titel: Cost-Effectiveness of Single Versus Multiple Sessions of Physical Therapy for Adults With Spinal Disorders: An Economic Evaluation From a Pragmatic Randomized Controlled Trial

Syftet med studien:
Forskarna ville ta reda på om det är mer kostnadseffektivt för patienter med ryggbesvär att gå på ett enda besök hos fysioterapeut jämfört med flera besök (sex sessioner).

Genomförande av studien:
Alla deltagare hade ryggproblem och hade skickats på bedömning inför eventuell ryggoperation. En fysioterapeut med avancerad utbildning bedömde att dessa patienter inte behövde operation. Därefter lottades patienterna till två grupper. Grupp 1 fick ett enda besök med undervisning, råd och träningsprogram. (52 personer). Grupp 2 fick sex besök med en mer omfattande och varierad fysioterapibehandling. (54 personer). Patienterna fick svara på frågor om vilken vård de fått och vad den kostade. Patientena ficka även hur de mådde och hur deras vardag och livskvalitet påverkades (mätt med ett standardiserat frågeformulär). Uppföljning gjordes efter 6, 12 och 26 veckor. Forskarna mätte:

  • Totala vårdkostnader.
  • Livskvalitet över tid, omräknat till ett mått som kallas QALY, vilket används för att jämföra vårdresultat och kostnader.

Resultat från studien där man jämför gruppen som bara hade ett besök:. Gruppen som gick på sex besök kostade i genomsnitt 368 kanadadollar mer per patient under studietiden. De mådde också lite bättre, motsvarande 0,013 QALY, vilket är en liten men mätbar förbättring. När man räknade samman kostnad och effekt i ett mått (kostnad per vunnet hälsovärde) kom forskarna fram till att att de sex besöken kostade 29 787 kanadadollar per vunnet QALY jämfört med bara ett besök. När man gjorde olika känslighetsanalyser (för att se om resultatet ändrades under andra antaganden) blev slutsatsen ungefär densamma, även om en analys antydde att det kanske inte skulle vara kostnadseffektivt.

Slutsatsen som författarna till studien dra är att gå på flera besök till fysioterapeut kan vara kostnadseffektivt och ge lite bättre resultat än att bara gå en gång – för vuxna med ryggbesvär som inte behöver operation. Det betyder att för vissa patienter kan det vara värt kostnaden med fler besök, eftersom det kan ge något bättre förbättring i hur man mår och fungerar i vardagen.

David Aston
Leg. Sjukgymnast