Råd om övningar att göra vid olika smärttillstånd men utan någon undersökning eller bedömning

Inte allt för sällan ser man videoinslag på sociala medier om vilka övningar man ska göra vid olika symtom eller tillstånd. När jag 1992 gick min första utbildning inom hälsa till diplomerad massör lyfte man fram att ischiasproblem beror det i 4-5 procent på i diskbråck i ländryggen vilket innebär att övriga tillstånd med ischias är piriformissyndrom. Det är ett riktigt feltänk då piriformissyndrom (ischiasnerven ligger i kläm i eller under muskeln) i sig är ganska ovanligt och det finns fler andra tillstånd än diskbråck och piriformissyndrom som kan ge ischias eller ischiasliknande symtom. Det innebär att att ge generella råd för ett tillstånd utan exakt veta orsaken kan bli fel. Det är sällan så att alla röda bilar som inte startar på morgonen har samma fel. En felsökning behöver ske för avgöra problemet och likadant är det i allra högsta grad när det gäller symtom. Vi som arbetar med rörelseapparatens tillstånd och träffar patienter dagligen med olika besvär behöver vid mer komplexa tillstånd ta hänsyn till differentialdiagnostik, det vill säga att skilja på olika diagnoser som har snarlika symtom och fynd i en underökning.

Ländryggsssmärtor med eller utan ischias är vanligt och kan ha olika bakomliggande orsaker till.

Vi som arbetar inom sjukvården med både behandling och vägledning bör även ta hänsyn till vilken fas (akut, subakut eller långvarigt) i besvären patienten befinner sig i och vilka fysiska nedsättningarna finns som kan förklara patientens tillstånd. Är det nedsatt rörlighet, påverkan av nerv, svaghet, nedsatt kontroll, koordinationsstörningar, muskelspänningar med mera?

Det händer flera gånger hos mig att ett nybesök ”endast” består av samtal (anamnes) och undersökning vilket kan ta cirka 45 minuter. Trotts strukturerad undersökning kan jag ibland var osäker på diagnos. Rehabiliteringen som sker med behandling och/eller övningar får ses som en provåtgärd med kontinuerlig utvärdering för att se om bedömningen/diagnosen är rätt men även för att värdera att patienten svarar på insatserna.

Bäckenlyft kan vara en bra övning för stabilitet och kontroll av rygg och bäcken men det är inte så att alla patienter med besvär i området ska göra övningen.

Sammanfattningsvis kan det vara en fördel att man söker lösningar för sina besvär och tänker på vad man kan göra själv med egenvård. Ger övningarna som du provar lindring och förbättring så är det sällan fel men förbättring kan också ske naturligt på grund av tiden läker problemet. Det förekommer också att generella övningar inte hjälper utan mer specifik behandling och riktade övningar behövs vilket förutsätter en noggrann undersökning och bedömning först. Vi träffar även patienter som provat olika övningar som de hittat på sociala medier eller på nätet som förvärrat symtom och nedsättningarna.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Huvudvärkskurs för legitimerade vårdgivare

Idag var dags för föreläsning om anatomi, huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) och cervikogen huvudvärk (nackutlöst huvudvärk). Kursen är tvärvetenskaplig och sker tillsammans med tre neurologer, två huvudvärksinriktade sjuksköterskor och två bettfysiologer. Kursen sker via Huvudvärskakademin som jag har samarbetat med sedan start.

Jag går lite kort anatomi

Kursen har skett vår och höst sedan fem år tillbaka. Kursen är godkänd av Lipus och sponsrad av flera läkemedelsbolag som utvecklar migränmediciner.

Min del på kursdag ett berörde spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk.

En extremt stor display fanns undervisningssalen som antagligen var större en 100 tum. Kursdeltagare denna gång består av fysioterapeuter, läkare, kiropraktor och sjuksköterskor.

Fysioterapeuter behöver bara ge råd övningar och träning utan kan om kompetens finnas även gör undersökning och bedömning att patientens fysiska status.

Kursens första dag sker vid nya Forum Medicum som samlat hälsovetenskapliga utbildningar som arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. När jag studerande till fysioterapeut 1997-2000 var utbildning enskilt förlagt till Lasaretten och idag har Rehabiliteringsmedicin tagit över lokalerna. En period från 2008 flyttade utbildning och inhystes tillsamman med arbetsterapeututbildning och sjuksköterskeutbildningen vid Health Science Center som låg bakom kyrkogården på andra sidan gata där lasarettet.

Kursdag ett skedde i nya fina Forum Medicum i Lund medan dag två sker vid Huvudvärksakademins lokaler i Lund.
Entré Forum Medicum
Forum Medicum
Café och restaurang finns till vänster
Stora ljusa lokaler i Forum Medicum
Anatomisal måste så klart finnas.
Kurspärmar på borden i föreläsningssalen.

Imorgon håller jag workshop mer praktiskt och screening av person med huvudvärk av spänningstyp och cervikogen huvudvärk.

Malmö den 21 maj 2026

David Aston

Panel om beprövad erfarenhet vid omhändertagande av personer med migrän.

Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.

De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.

Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.

Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.

I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:

  • avslappningsövningar
  • kroppskännedomsövningar
  • anpassad fysisk aktivitet
  • manuell terapi
  • nålbehandling
  • patientutbildning och beteendestöd

Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.

Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.

Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:

  • patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
  • interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
  • patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik

Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.

Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.

Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt

Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Långvarig smärtproblematik

Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.

Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.

Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.

För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.

Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.

I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.

Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.

Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.

En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.

Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.

Malmö den 1 maj 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Räcker det med fysioterapeuter på vårdcentraler som ansvariga för patienter med olika ortopediska besvär?

Ett inlägg i Dagens Medicin om att naprapater och kiropraktorer behövs för att avlasta i primärvården. https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/lat-kiropraktik-och-naprapati-avlasta-i-primarvarden/

Jag har även kommenterat artikeln under OMT-fysioterapeut – find it, fix it and leave it alone. Här nedan en uppdaterad kommentar och tankar.

Fysioterapeuter kan vidareutbilda sig inom olika specialistområden, exempelvis OMT (Ortopedisk Manuell Terapi), som fokuserar på undersökning, diagnostik och behandling av muskuloskeletala besvär, så kallade ortopediska tillstånd. Min egen specialisering är just inom OMT som kombinerar både manuell terapi med vägledning åt patienter.  Det finns även vidareutbildningar inom Ortopedisk Medicin International samt Mekanisk Diagnostik och Terapi (McKenzie), vilka ger kompetens att fungera som första instans inom primärvården. Redan idag har många fysioterapeuter en sådan roll vid muskuloskeletala besvär inom primärvården. Vi privatpraktiserande fysioterapeuter har den rollen automatiskt.

Manipulation eller mobilisering av ländryggen kan göras med patient sidliggande men det finns även andra manuella tekniker.

Fysioterapeuter med fördjupad kompetens kan, likt kiropraktorer och naprapater, genomföra tidig bedömning, erbjuda manuell behandling, leda träning samt ge patientutbildning. Samtidigt är tillgången till denna kompetens ojämnt fördelad över landet. Inom sjukvården finns också en bristande förståelse för att fysioterapeuter har olika specialiseringar och att kompetensnivån därför varierar. Dessutom lever olyckligtvis även föreställningen kvar hos vissa vårdgivare och terapeuter att fysioterapeuter enbart arbetar med rehabiliteringsträning (hands off). Denna föreställning tror även en del patienter att om man ska få behandling (hands on) behöver man gå till någon annan än en fysioterapeut.

I åtanke behöver man också ha att primärvårdens fysioterapeuter och även vi privata fysioterapeuter träffar patienter med även andra besvär än från muskler eller leder. Det vara patienter med nedsatt andningsförmåga som KOL, stressrelaterade symtom, neurologiska tillstånd som Stroke, MS med mera.

Å andra sidan ska man komma ihåg att såväl kiropraktorer som naprapater redan i sin grundutbildning är specialiserad inom manuell terapi för undersökning och behandling. Fysioterapeututbildningen i Sverige är en bred utbildning där fokus är ett biopsykosocialt tillvägagångssätt och studenten även gör praktik på sjukhus och hemsjukvård vilket är områden där manuell terapi i behandling sällan är aktuellt. Manuell terapi ingår dock i olika omfattningar i grundutbildningen beroende på vilket universitet i Sverige som studenten är inskriven på. Men det är när det gäller behandling med manuell terapi är det på en ganska elementär nivå. Manuell terapi i kombination med övningar har en evidens för en del besvär att vara bättre än bara övningar och träning. Jag har tidigare inlägg skrivit mer schematisk om skillnader och likheter mellan fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.

Manuell terapi kan ske för undersökning som hör ledrörlighet värderas men kan även ske för behandling.

För att uppnå en mer jämlik och kostnadseffektiv vård räcker det inte enbart att introducera nya yrkesgrupper. Det är även avgörande att skapa bättre förutsättningar för att använda befintliga resurser inom primärvården på rätt kompetensnivå samt att erbjuda relevanta vidareutbildningar för verksamma fysioterapeuter. Här handlar det om verksamhetsansvariga på vårdcentraler som många gånger inte är fysioterapeut själv kan för lite om vad modern fysioterapi är och variationen som finns i yrkeskåren. Samtidigt finns det enligt enkätundersökningar ett stort missnöje bland flera anställda fysioterapeuter inom primärvården om för hög arbetsbelastning och undermåliga möjligheter till vidareutbildningar. Detta är kanske något som naprapater och kiropraktorer bör fundera på om hur de naprapater och kiropraktorer som redan finns på vissa vårdcentraler får arbeta. Är det kvantitet framför kvalitet? Jag har hört om patientbesök på vårdcentralen hos naprapater som varit väldigt korta. Vissa verksamhetschefer ser heller hög produktion än att ge vårdgivare fria händer. För cirka 10 år sedan gick jag på en anställningsintervju på en regionens vårdcentraler där verksamhetschefen lyfte fram och var imponerad en sjukgymnast hon hade gått hos på 1990-talet som hade 3-4 behandlingsrum med parallella behandlingar samtidigt. Jag sa att jag tror inte riktigt den typ omhändertagandet. Jag fick inte heller jobbet.  

Malmö den 23 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Förebyggande behandling med manuell terapi?

Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?

Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.

Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.

Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.

Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.

Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.

Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.

Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:

Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.

Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.

Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.

Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.

Malmö den 4 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser

Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies27, 63.

”Kotor som sitter fel” – kärt barn har många namn

Dysfunktion

Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:

  • En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
  • Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
  • Ökade muskelspänningar uppstår.
  • En smärtreaktion kan förekomma
  • På sikt även en nedsatt kontroll.
  • Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.

Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.

Kotsegment sett från sidan

Subluxation

Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar:
– förändring i rörelser av leder/kotor
– irritation eller påverkan av nervsystemet
– påverkan av vävnader inklusive muskler
– biokemiska och inflammatoriska reaktioner.

Kotsegment sett ovanifrån

På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.


Flera hundra mer eller mindre känds synonymer


Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.

  • Aberrant motion (Ab)normal articular sensory input
  • Abnormal dysfunction
  • Abnormal fixation
  • Abnormal instantaneous axis of rotation
  • Abnormal mechanics
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormal nervous system function
  • Abnormal spinal function
  • Altered intervertebral mechanics
  • Altered joint structure and function
  • Altered nociceptive and proprioceptive input
  • Altered regional mechanics
  • Arthropathic Abnormal function (Ab)normal joint mechanics
  • Abnormal joint motion
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormalities of range of motion or coupling
  • Abnormal nervous system function
  • (Ab)normal regional sympathetic tone
  • Abnormal restrictive barrier in or around joints
  • Abnormal spinal function
  • (Ab)normal structural relationship
  • Acute joint locking
  • Acute locking
  • Adverse mechanical tension of the nervous system
  • Altered alignment Altered joint motion
  • Altered nervous system movement
  • Altered physiological function
  • Apophyseal subluxation
  • Arthron (extremity joint subluxation ©© see also ”vertebron”)
  • Articular derangement
  • Articular dyskinesia
  • Articular juxtaposition
  • Biomechanical distortion
  • Biomechanical impropriety
  • Biomechanical insult
  • Blockage Blocking
  • Bony displacement
  • Bony maladjustment
  • Bony lesion
  • Cervical joint dysfunction
  • Changes of the dynamic segment
  • Changes of thoracic segments
  • Chiropractic lesion
  • Compensatory structural subluxations
  • Comprehensive lesion
  • Deconditioned syndromes
  • Deviation of the bodies
  • Errors of static or motor mechanics Facet joint syndrome
  • Facet synovial impingement
  • Facilitated spinal system Facilitated subluxation
  • Functional pathology
  • Functional subluxationChriopractic lession
  • Chiropractic subluxation Chiropractic subluxation complex
  • Comprehensive lesion
  • Delayed instability
  • Deformation behaviour
  • Degenerative dynamic segment
  • Derangement
  • Derangement of the opposing joint surfaces
  • Discoradicular conflict
  • Disorder of the disc
  • Disrelationship of the facets
  • Displacement
  • Disturbance in the mechanico©dynamics
  • Dynamic forceps
  • Dynamic segment
  • Dysarthric lesion
  • Dysarthrosis
  • Dysfunctional joint
  • Dysponesis
  • Dystopia
  • Dysfunctional segments
  • Engagement of the spinal segment in a pathologic reflex chain
  • Erratic movement of spinal articulations
  • Excursion (Conley) = (”Wandering from the usual path.” ©© Taber’s)
  • Facet imbrication
  • Facet joint dysfunction
  • Facet syndrome
  • Facilitated segment
  • Facilitative lesion
  • Fanning of interspinous space
  • OE Fixed vertebra Focal tenderness
  • Functional block ”(subluxations) … force other joints to move too much.”
  • Functional compromise
  • Functional deficit
  • Functional defects
  • Functional derangement
  • Functional and structural changes in the three©joint complex
  • Functional disturbance
  • Functional impairments of motion
  • Functional spinal lesion
  • Functional subluxation*
  • Gravitational (im)balance of joints (with) reduced chronic, asymmetrical forces
  • Harmful dysfunction of the neuromusculoskeletal system
  • Hyperaemic subluxation Hyperanteflexion sprain
  • Hypermobility Hypopmobility Hypokinetic aberration*
  • Impairment (Im)properly direct(ed) coordinated, (in)harmonious motor programming
  • Inability of the segment to articulate about its new axis
  • Incomplete luxation
  • Incomprehensible pattern of symptoms and clinical findings when compared to with examination of mechanical lesions in the extremities
  • Instability of the posterior ligament complex
  • Interdiscal block Internal joint derangement
  • Internal vertebral syndrome
  • Intersegmental instability
  • Intersegmental subluxation
  • Intervertebral blocking
  • Intervertebral disrelationship
  • Intervertebral dysfunction of the mobile segment
  • Intervertebral joint subluxation
  • Intervertebral obturations
  • Intervertebral subluxation
  • Joint bind Joint blockage Joint disturbances Joint dysfunction
  • Joint immobilization
  • Joint ”instability”Joint locking
  • Joint movement restriction
  • ”Just short of a dislocation”
  • Joint restriction
  • Kinesiopathology
  • Kinetic intersegmental subluxation
  • Kinetic subluxation Lesion
  • Ligatights
  • Localised/referred pain
  • Locked
  • Locking
  • Locked subluxation
  • Locks up and restricts motion
  • Lose their normal motion or position
  • Loss of elasticity
  • Loss of joint movement
  • Loss of juxtaposition
  • Loss of segmental mobility
  • Low back dysfunction Malalignment
  • Maladjustment (of a vertebra)
  • Malposed vertebra
  • Mechanical interferences Mechanical malfunctioning
  • Mechanically infringe
  • Manipulatable joint lesion
  • Manipulatable lesion (adjustable subluxation!)
  • Mechanical derangement
  • Mechanical disorder
  • Mechanical dysfunction
  • Mechanical instability
  • Mechanical irritation of the sympathetic ganglionic chain
  • Mechanical musculoskeletal dysfunction
  • Mechanico©neural interaction
  • Metameric dysfunction
  • Minor derangement
  • Minor intervertbrae derangement (MID)
  • MisalignmentMisalignment of the fibrocartilaginous joint
  • Motor unit derangement complex
  • Motion restriction
  • Movement restriction
  • Multisegmental spinal distortion
  • Musculoskeletal dysfunction
  • Myopathology
  • Nervous system impairment by the spine
  • Neuro©articular dysfunction
  • Neuro©articular subluxation
  • Neuro©articular syndrome
  • Neurobiomechanical
  • Neuro©dysarthric
  • Neuro©dysarthrodynic
  • Neurological dysfunction
  • Neurodystrophy
  • Neurofunctional subluxation
  • Neuro©mechanical lesion
  • Neuromuscular unit
  • Neuromuscular dysfacilitation
  • Neuromuscular dysfunction
  • Neuropathology
  • Neurospinal condition
  • Neurospinal distortions
  • Neurostasis (Wilson)
  • Occult subluxation
  • Offset
  • Orthokinetics
  • Ortho©spondylo©dysarthrics
  • Osteological lesion Osteopathic lesion Osteopathic spinal lesion Osteopathic spinal joint lesion
  • Pain and debility without recognisable pathology
  • Painful intervertebral dysfunction (”PID”)
  • Painful minor intervertebral dysfunction (”PMID”)
  • Palpable changes
  • Paravertebral subluxation
  • Partial dislocation
  • Partial or incomplete separation
  • Partial fixation
  • Partial luxation
  • Pathogenic interaction of spine and nervous system
  • Pathophysiological mechanics
  • Pathologically altered bradytrophic tissue
  • Pathologically altered dynamic segment
  • Pathomechanics
  • Pathophysiology
  • Perverted function
  • Physiologic displacement
  • Physiologic lock the motion segment
  • Positional dyskineria
  • Posterior facet dysfunction Posterior joint dysfunction (”PJD” ©© see ”three©joint complex”!)
  • Posterior joint syndrome
  • Post©traumatic dysautonomic
  • Prespondylosis
  • Primary dysfunction
  • Primary fibromyalgic syndrome
  • Pseudosubluxation
  • Putative segmental instantaneous axis of rotation
  • Reflex dysfunction
  • Reduced mobility
  • Regional dysfunction
  • ”Relative as absolute lack of space within the intervertebral foramen”
  • Residual displacement
  • Restricted motion
  • Restriction
  • Restriction of unisegmental mobility
  • Reversible with adjustment/manipulation
  • Sagittal translation (Conley)
  • Sectional subluxation Segmental dysfunction
  • Segmental instabilityOE Segmental vertebral hypomobility
  • Semiluxation
  • Simple joint and muscle dysfunction without tissue damage
  • Shear strain distribution
  • Slight luxation
  • Slightly luxated
  • Slightly misaligned vertabra
  • Soft tissue ankylosis
  • Somatic dysfunction
  • Spinal dysfunction
  • Spinal fixation
  • Spinal hypomobilities
  • Spinal irritation
  • Spinal joint blocking
  • Spinal joint complex
  • Spinal joint dysfunction
  • Spinal joint malfunction
  • Spinal kinesiology
  • Spinal lesion
  • Spinal mechanical dysfunction
  • Spinal pathophysiology
  • Spinal segmental facilitation
  • Spinal segmental instability
  • Spinal subluxation
  • Spine restriction
  • Spino©neural conflict
  • Spinostasis (Wilson)
  • Spondylodysarthric lesions
  • Sprain
  • Stable cervical injury of the spine (see also ”instability” above)
  • Static intersegmental subluxation
  • Static subluxation
  • Strain
  • Strain distribution
  • Structural abnormalities
  • Structural derangement
  • Structural disrelationship
  • Structural intersegmental distortion
  • Structural lesions
  • ”Stuck”
  • Subtle instability
  • Sub©luxation Subluxation
  • Subluxation complex
  • Subluxation complex myopathy
  • Subluxation syndrome
  • Subluxes
  • Three joint complex
  • Tilting of the vertebral body
  • Tightened, deep, joint related structures
  • Total fixation
  • Translation
  • Unresolved mechanical tension or torsion
  • Unstable subluxation
  • Vertebragenous syndromes
  • Vertebral derangement
  • Vertebral displacement
  • Vertebral dysfunction
  • Vertebral dyskinesia
  • Vertebral factor
  • Vertebral genesis
  • Vertebral induction
  • Vertebral lesion
  • Vertebral pathology Vertebral subluxation
  • Vertebral subluxation complex
  • Vertebral subluxation syndrome
  • Vertebrally diseased
  • Vertebroligamentous sprain strain
  • Vertebron (see also ”arthron”)
  • Wedged disc
  • Zygopophyseal pathophysiology

Malmö den 31 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Master medicinsk vetenskap
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Olika träningsformer med diverse egennamn

Begrepp som “X-metoden” eller “Y-träningen” oberoende vilka fina webbplatser och hur många videoinlägg som finns på sociala medier är sällan tydligt definierade inom etablerade akademiska fält som fysioterapi eller idrottsvetenskap. De fungerar ofta mer som koncept eller varumärken än som vetenskapligt avgränsade metoder. Det betyder däremot inte att de är fel utan snarare att de:

  • ofta bygger på redan kända principer
  • kan tolkas och tillämpas olika beroende på utövaren eller ”grundaren”
  • saknar enhetlig definition och standardiserad evidens

Det är fortfarande någon form av träning som är central. Oavsett vad man kallar det så landar det nästan alltid i grundläggande träningsfysiologiska komponenter med exempel:

  • förbättra eller öka styrka
  • öka uthållighet
  • normalisera eller öka rörlighet
  • förbättra koordination
  • förbättra balans
  • bli snabbare
  • motorisk kontroll

Det som däremot är viktigt är syftet och individualiseringen. Inom modern träningslära talar man för såväl friska individer och för patienter ofta om:

  • specificitet – att träna det du vill bli bra på
  • progression att gradvis ökning av belastning/krav)
  • individualisering sträva efter en anpassning efter individens förutsättningar

Det är rimligt att vara kritisk till nya etiketter och metoder som presenteras som “unika”. Samtidigt kan de fungera pedagogiskt eller motiverande för vissa individer. Det avgörande är inte namnet på metoden, utan vad du faktiskt gör, varför du gör det och om det leder till önskad effekt.

Malmö den 30 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Fysioterapeuter ger injektioner

Sedan flera år tillbaka finns det fysioterapeuter i Sverige som på delegering av läkare utför kortisoninjektioner för patienter som har olika besvär från rörelseapparaten. Oftast är det fysioterapeuter med vidareutbildning inom ortopedisk medicin. Det finns fördelar med detta då fysioterapeuter manga gånger är bättre på rörelseapparatens anatomi jämfört med flertalet läkare i synnerhet de som är specialister inom allmänmedicin och finns på vårdcentraler. Annars är fördelen också att fysioterapeuten kan få följa upp patienten bättre med effekten av injektionen och hur egenvård med t.ex. rehabövningar kan ske.

En annan fördel ur ett rent ekonomisk perspektiv är kostnaden för sjukvården där läkares lön är högre än fysioterapeuten. Det blir mer kostnadseffektivt att ha en fysioterapeut som ger injektion än en läkare.

Nytt är att det även finns fysioterapeuter på neurologmottagning som ger botoxinjektioner för vilket ovanstående Facebook inlägg berättar. Här är det botoxinjektioner för patienter spasticitet som är ett tillstånd som kan ske vid neurologiska sjukdomar som MS eller efter en Stroke. Det finns även fysioterapeuter som ger botoxinjektioner för personer med kronisk migrän.

En bild från där jag på en injektionskurs och blir stucken av kursare.

Jag gick för några år sedan en introduktionskurs i injektionsbehandling. Vi kursdeltagare fick öva injektionsteknik på varandra . Inget medel användes i sprutorna på kursen. Jag gick kursen inte för börja använda kortisoninjektioner utan för att få insikt i behandlingsmetoden.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Rekommendationer kring riktlinjer för olika ortopediska tillstånd

Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine
Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020).
Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. 
Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.

Syfte

Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.

Metod – genomförande av studien

Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:

  • Vara skrivna på engelska
  • Hålla hög kvalitet
  • Vara publicerade från år 2011 och framåt
  • Handla om vuxna
  • Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram

Riktlinjer uteslöts om de handlade om:

  • Skador efter olyckor
  • Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
  • Traditionell eller alternativ medicin
  • Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
  • Riktlinjer som krävde betalning

Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.

Resultat

Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:

  • Ländryggssmärta
  • Artros
  • Nacksmärta
  • Axelsmärta

Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:

  1. Vården ska utgå från patientens och dennas behov
  2. Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
  3. Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
  4. Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
  5. Kroppen ska undersökas noggrant
  6. Behandlingen ska följas upp över tid
  7. Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
  8. Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
  9. Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
  10. Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
  11. Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete

Slutsats av studiens författare

Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.

Min uppfattning av studien

Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.

Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen OMT steg 3
Medicine Masterexamen