Kategori: Manuell terapi

Behandling men även undersökning med händer som är stor del inom fysioterapi, kiropraktik, naprapati, osteopati och medicin.

Publicerat

Rekommendationer kring riktlinjer för olika ortopediska tillstånd

Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine
Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020).
Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. 
Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.

Syfte

Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.

Metod – genomförande av studien

Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:

  • Vara skrivna på engelska
  • Hålla hög kvalitet
  • Vara publicerade från år 2011 och framåt
  • Handla om vuxna
  • Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram

Riktlinjer uteslöts om de handlade om:

  • Skador efter olyckor
  • Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
  • Traditionell eller alternativ medicin
  • Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
  • Riktlinjer som krävde betalning

Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.

Resultat

Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:

  • Ländryggssmärta
  • Artros
  • Nacksmärta
  • Axelsmärta

Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:

  1. Vården ska utgå från patientens och dennas behov
  2. Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
  3. Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
  4. Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
  5. Kroppen ska undersökas noggrant
  6. Behandlingen ska följas upp över tid
  7. Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
  8. Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
  9. Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
  10. Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
  11. Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete

Slutsats av studiens författare

Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.

Min uppfattning av studien

Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.

Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen OMT steg 3
Medicine Masterexamen

Publicerat

Manuell terapi per definition och effekt

Manuell terapi är ett samlingsnamn för olika tekniker där terapeuten använder sina händer i undersökning och behandling. Det kan utföras av många olika yrkesgrupper som till exempel fysioterapeuter, kiropraktorer, massageterapeuter, massörer, naprapater och osteopater. Det finns även läkare med särskild utbildning inom manuell terapi.

Manuell terapi är oftast ett av flera verktyg dessa yrkespersoner använder. Det handlar generellt om att minska symtom och normalisera funktion för att patienten ska kunna komma igång med aktiviteter som är viktiga i vardagen.

Forskning visar att manuell terapi kan hjälpa vid många olika besvär och riskerna är vanligtvis små. Moderna former av manuell terapi passar också väl in i vårdens personcentrerade arbetsmetodik där man ser hela människan och anpassar behandlingen efter individens behov. Dessa metoder har också utvecklats väl för att möta dagens utmaningar i samhället.

Effekt av manuell terapi på smärta och funktion

Typ av besvärSmärta
Effektstorlek (evidensnivå)		Funktion
Effektstorlek
(evidensnivå)
Kronisk huvudvärk av spänningstypMåttlig effekt.
Kort- och långsiktigt.		Måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Cervikogen huvudvärkStor effekt för smärtintensitet och måttlig till stor på smärtfrekvens)
Kortsiktigt.		Kort till måttlig effekt på intensitet och frekvens.
Kort- och långsiktig.
FibromyalgiLiten till måttlig i effekt
Långsiktigt.
Liten till måttlig i effekt.
Mellannivå.
Akut ryggskottMåttlig effekt.Måttlig effekt.
Långvarig ländryggssmärta (lumbago)Liten effekt.
Kortsiktigt för massage
Mellannivå för manipulation.		Liten effekt för både kort och mellannivå.
Ländryggssmärta graviditetsrelateradMåttlig effekt vid graviditet.
Liten effekt efter graviditet. 		Måttlig effekt vid graviditet.
Liten effekt efter graviditet.
Långvarig nacksmärtaLiten till måttlig effekt.
Kortsiktigt.		Måttlig effekt.
Kortsiktigt.
Artros med sm’rta i knäMåttlig effekt.
Kortsiktigt och mellannivå.		Låg effekt.
Kortsiktigt.
Artros med smärta i höftLåg effekt.
Kortsiktigt.		Låg effekt.
Kortsiktig och mellannivå.

Inom fysioterapins ortopedisk manuell terapi är övningar oftast ett viktigt inslag och manuella tekniker sker sällan som enda åtgärd. Kombinationen med vägledning i övningar och aktiviteter men manuell terapi antagligen mer effektivt än endast manuell terapi.

David Aston

Leg. Sjukgymnast
Medicine masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser
Draper-Rodi, J., Newell, D., Barbe, M. F., & Bialosky, J. (2024). Integrated manual therapies: IASP taskforce viewpoint. Pain reports, 9(6)

Publicerat

Naturalförloppet eller inte

En patient hade varit hos mig för behandling för ett par år sedan och patienten hade blivit bättre med sin stelhet och smärtor som hen hade haft i några år men när patienten nyligen sökte sin vårdcentral för ett annat problem sa fysioterapeuten att det inte berodde på behandling hos mig utan att det hade läkt av sig själv så kallat naturalförlopp. Patienten hade hos mig ett par år tidigare fått både manuell terapi men även lite specifika hemövningar.

Vid ganska många tillstånd i synnerhet akut ryggskott och nackspärr brukar prognosen vara god där det med eller utan behandling blir det bra inom några dagar eller ett par veckor.

Hur ligger det till med naturalförloppet, det vill säga den naturliga egna läkningsprocessen? Patienten i detta fall lyfte själv fram att det inte är troligt att det skulle vara naturlig läkning som skedde då besvären hade funnits i några år innan besöken hps mig vilket jag själv också tänker är mindre sannolikt att det bara skulle kunna tilldelas naturalförloppet. Men i beaktning bör man ha:

  • Symtom kan varierar över tid.
  • Kroppen kan anpassa sig eller läka gradvis, även utan behandling.
  • Perioder av förbättring och försämring är vanliga.

Det betyder att en förbättring kan ske spontant utan att det nödvändigtvis är behandlingen som kan tilldelas effekten men det är mer troligt vid akuta och subakuta tillstånd.

Manuell terapis effekt

Manuell terapi (t.ex. mobilisering, manipulation, massage) kan ge:

  • Smärtlindring
  • Normaliserad rörlighet
  • Minskad muskelspänning
  • Förbättrad kroppsmedvetenhet och funktion

Dessa effekter är ofta märkbara men de kan också vara övergående om inte andra vägledning inom övningar följer med vilket oftast sker som komplement vid besök hos mig. Om en patient med långvarig smärta och stelhet upplever att manuell terapi reducerar symptomen, kan det bero på:

  • En fysiologisk eller neuromodulerande effekt av behandlingen,
  • En placeboeffekt (positiv förväntan, trygghet, beröring),
  • Eller att besvären ändå hade minskat som del av det naturliga förloppet.

Det är alltså möjligt att förbättringen sker delvis eller helt på grund av naturligt tillfrisknande men manuell terapi kan fortfarande stödja processen genom att minska smärta så att personen rör sig mer vilket i sig gynnar återhämtning.

Det är dock möjligt att förbättringen vid långvariga smärtor och stelhet sammanfaller med — eller delvis beror på — det naturalförloppet (naturliga förloppet).

Men manuell terapi kan ändå spela en viktig roll i att underlätta det naturliga tillfrisknandet genom smärtlindring, ökad rörlighet och förbättrad funktion. Fortsatt egenaktivitet och träning rekommenderas oftast för att understödja långsiktig förbättring vilket också skedde i detta patientfall.

Vid långvariga smärttillstånd och stelhet kan manuell terapi bidra till symtomlindring genom neuromodulerande och mekaniska mekanismer. Samtidigt bör förbättring över tid även ses i ljuset av det naturliga förloppet, där fluktuationer i smärta och funktion är vanligt förekommande. Det är därför svårt att isolera behandlingseffekten från spontan förbättring. Manuell terapi kan dock ha den stödjande roll genom att främja rörelse, minska smärta och därigenom underlätta aktiv rehabilitering.

Det är viktigt att beakta att förbättringar vid långvariga muskuloskeletala besvär inte alltid kan tillskrivas en specifik intervention men det är mer troligt än vid mer akuta tillstånd. Även om manuell terapi kan ge kliniskt märkbara förbättringar i smärta och rörlighet kan en del av denna förändring bero på det naturliga förloppet eller andra faktorer såsom patientens förväntningar och ökad rörelsebenägenhet. Behandlingen bör därför betraktas som en potentiell faciliterande komponent i ett större omhändertagande snarare än en isolerad lösning.

Naturligt förlopp vid akuta kontra långvariga tillstånd

Akuta och subakuta smärttillstånd (t.ex. lumbago, nackspärr, akuta muskuloskeletala överbelastningar) följer ofta ett tydligt naturligt förlopp:

  • Betydande förbättring inom veckor till månader,
  • Hög spontan återhämtningsgrad även utan behandling,
  • Kroppens vävnader och smärtsystem återgår ofta till normalläge med tiden.

Därför är det mer sannolikt att förbättring i dessa fall delvis beror på naturligt tillfrisknande (naturalförloppet).

Vid långvariga besvär – När besvären har pågått flera månader eller år förändras bilden:

  • Den biologiska vävnadsläkningen är oftast redan avslutad.
  • Smärtan och stelheten har ofta mer att göra med centrala mekanismer (neuromodulering, sensitisering, rörelserädsla, beteendemönster) än pågående vävnadsskada.
  • Det naturliga förloppet blir mindre förutsägbart och långsammare, och spontan förbättring är mindre vanlig.

Det innebär att vid långvariga tillstånd är det mindre sannolikt att förbättring sker enbart som del av det naturliga förloppet. Då blir behandling, träning och beteendeförändring ofta avgörande för att bryta det underhållande mönstret.

Vad betyder det för tolkningen av manuell terapi?

Om manuell terapi ger påtaglig lindring vid långvariga besvär, är det rimligt att anta att:

  • Effekten inte enbart beror på naturligt förlopp,
  • Utan snarare på neuromodulering, ökad rörelsefrihet, reducerad smärta eller minskad muskelspänning,
  • Och att behandlingen fungerar som en ”dörröppnare” för aktiv rehabilitering.
Schematisk bild om hur man kan tänka sig naturalförloppet vid exempelvis ryggskott med en god prognos. Åtgärder som sker vid naturlig förbättring (improvment) kan vara meningsfullt men behöver inte vara detta.

Naturligt tillfrisknande har stor betydelse vid akuta och subakuta muskuloskeletala tillstånd där vävnadsläkning och spontan återhämtning ofta sker inom veckor till månader. Vid långvariga besvär däremot är det naturliga förloppet mer osäkert och förbättring sker sällan utan aktiv intervention. I dessa fall kan manuell terapi bidra till symtomlindring genom neuromodulerande mekanismer snarare än att enbart spegla en naturlig återgång till normal funktion .Sammanfattnings anser jag att det är det blir fel som när fysioterapeuten på patientens vårdcentral säger att effekten/förbättringen är naturalförloppet. Det är fler aspekter som behöver värderas innan man kategoriskt kan säga effekten eller förbättringen bara tillskrivs naturalförloppet.

Referenser

Bialosky, J. E., Bishop, M. D., & George, S. Z. (2009). Mechanisms of manual therapy: Proposed model including spinal cord and supraspinal mechanisms. Manual Therapy, 14(5), 531–538.

Henschke, N., Maher, C. G., Refshauge, K. M., Herbert, R. D., Cumming, R. G., Bleasel, J., … & McAuley, J. H. (2008). Prognosis in patients with recent onset low back pain in Australian primary care: Inception cohort study. BMJ, 337, a171.

Louw, A., Zimney, K., Puentedura, E. J., & Diener, I. (2016). The efficacy of manual therapy and exercise for treating chronic musculoskeletal pain: A systematic review. Physiotherapy Theory and Practice, 32(5), 332–355.

Moseley, G. L., & Butler, D. S. (2015). Fifteen years of explaining pain: The past, present, and future. Journal of Pain, 16(9), 807–813.

Treede, R.-D., Rief, W., Barke, A., Aziz, Q., Bennett, M. I., Benoliel, R., … & Wang, S.-J. (2019). Chronic pain as a symptom or a disease: The IASP classification of chronic pain for the ICD-11. Pain, 160(1), 19–27.

van Tulder, M., Becker, A., Bekkering, T., Breen, A., Gil del Real, M. T., Hutchinson, A., … & COST B13 Working Group on Guidelines for the Management of Acute Low Back Pain in Primary Care. (2006). European guidelines for the management of acute nonspecific low back pain in primary care. European Spine Journal, 15(Suppl 2), S169–S191.

Malmö den 14 oktober 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi steg 3

Publicerat

Informationsblankett

Interreliabilitetsbedömning av manuella och aktiva tester av led-, muskel- och nervfunktion hos huvudvärkspatienter

Information till dig som deltagare i ett examensarbete vid medicinska fakulteten, Linköpings universitet

Jag vill fråga dig om du vill delta i ett examensarbete på mastersnivå inom medicinsk vetenskap som genomförs av mig som student vid Linköpings universitet.

I det här dokumentet får du mer information om upplägget och om vad det innebär att delta. Om du vill delta i studien går det bra att mejla mig till e-posten längst ner.

Vad är det för examensarbete och varför vill vi att du ska delta?
Huvudvärk tillhör bland de vanligaste av alla sjukdomar. En stor del av diagnostik av många huvudvärkstillstånd sker via de symtom som patienten redogör.

Syftet med studien inom ramen för examensarbetet är att bedöma samstämmigheten mellan två olika fysioterapeuters undersökning av patienter med spänningshuvudvärk, cervikogen huvudvärk eller migrän. Huvudvärk ska ha funnits i minst 3 månader men behöver inte pågå dagligen. Ett specifikt protokoll för undersökningen används och tester innefattar bedömning av: 

  • din muskelkontroll i egen utförd rörelse
  • känna om det finns nervpåverkan hos dig via rörelser i armen
  • känna på specifik rörlighet mellan kotorna i din nacke och övre del av bröstryggen
  • känna på spänningar och stramhet i tre muskler som brukar kunna ge huvudvärk.

Resultaten från studien kan ligga till grund för vilka tester som kan vara relevanta att använda för att bedöma funktion i nerver, muskler och leder hos patienter med huvudvärk.

Hur sker genomförandet?
Deltagare i studien kommer bil undersökt av två manliga fysioterapeuter varav en är även ansvarig för examensarbetet. Undersökningarna sker vid två tillfällen inom samma vecka och varje undersökning beräknas ta 20-30 minuter.

Var sker undersökningen?
Undersökningen sker på respektive fysioterapeuts klinik i Malmö:

  • David Aston, Laurin Kiropraktorkliniken, Geijersgatan 8 på Limhamn. info [at] davidaston [punkt] se
  • Gonzalo Uvelius, Värkstan (på World Trade Center), Skeppsgatan 19 i Malmö. info [at] varkstan [punkt] se

Möjliga följder och risker med att delta i studien
Vi ser inga oönskade följder eller risker med att delta i studien mer än eventuellt att obehag kan uppleves l vid några av de manuella testerna i undersökningen. Du som deltagare i studien får möjlighet att under och efter undersökningarna berätta hur det upplevs. Skulle delar av tester som görs på dig i undersökningen upplevas med för dig för stort obehag då har du rätt att välja att avbryta undersökningen.

Vad händer med mina uppgifter?
Inom ramen för examensarbetet kommer vi att samla in och registrera avidentifierad information om dig som baseras på resultat från våra tester i undersökningen. De uppgifter som samlas in i samband med examensarbetet hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och ansvarig person för dina personuppgifter är tillika ansvarig för examensarbetet vilket framgår längst ner. Ingen patientjournal upprättas då deltagande i studien inte räknas till en traditionell sjukvårdskontakt. Information som samlas används i samband med examensarbetet. Det är endast studenter och handledare till examensarbetet som har tillgång till all data som samlas in för examensarbetet. Resultaten kommer att behandlas på så sätt att inte obehöriga kan ta del av dem. Sammanställningen som kommer att presenteras och kommer inte att innehålla uppgifter som gör det möjligt att identifiera dig i sammanställningen. Senast 3 månader efter examensarbetet är färdigt raderas dina personuppgifter. Uppgifterna kommer att användas för ovanstående ändamål och i enlighet med detta samtycke. Den rättsliga grunden för behandlingen av dina personuppgifter är att du har gett ditt frivilliga samtycke. Samtycket är giltigt tills vidare. Du har rätt att när som helst ta tillbaka ditt samtycke. Detta gör du genom att kontakta den ansvarige för detta examensarbete.

Om du har klagomål på vår behandling av dina personuppgifter som kan du kontakta vårt dataskyddsombud via dataskyddsombud@liu.se. Du har även rätt att inge klagomål till Datainspektionen om du tycker att vi behandlar dina personuppgifter på ett felaktigt sätt.


Hur får jag information om examensarbetets resultat?
Studiens resultat sammanställs avidentifierat och all redovisning sker på gruppnivå.

Du är alltid välkommen att ta del av examensarbetet när den är färdig genom att kontakta ansvarig för examensarbetet.

Försäkring och ersättning
Ingen ekonomisk ersättning kommer ske för att delta i studien. Båda fysioterapeuterna som utför testerna och bedömningen är privatpraktiserande. Patient- och ansvarsförsäkring innehas av båda fysioterapeuterna.

Deltagandet är frivilligt
Ditt deltagande är frivilligt. Du kan när som helst att avbryta deltagandet i studien. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte ange någon orsak.

Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta den ansvariga för examensarbetet.

Ansvariga för examensarbetet
Ansvarig för examensarbetet är David Aston, Leg. Sjukgymnast

E-post: info@davidaston.se

Telefon: 070-5931557

Handledare: Allan Abbott, Professor och fysioterapeut

Publicerat

Underhållsbehandling och rehabiliteringspotential

Flera patienter med kroniska tillstånd och besvär känner att de skulle behöva behandling hela tiden.

Men jag som fysioterapeut med avtal med regionen behöver tillsammans med alla patienter ha mål och delmål med vad som ska uppnås med fysioterapin oberoende om det gäller övningar du ska göra med vägledning av mig och/eller passiv behandling som jag ger.

Frågor som behöver besvarar är sker förbättring i aktiviteter, funktion (rörlighet, uthållighet, styrka eller balans) specifika moment eller reducerad symtom är avgörande för att fysioterapi kan fortsätta.

Således kan inte passiva behandlingar ske hur länge som helst om inte resultaten är mer kvarhållande. Att bara behandla för tillfällig lindring kan ske men då kommer behandlingstillfällen vara mer begränsande.

Tidigare var det nog mer vanligt att fysioterapi kunde fortsätta i långa perioder utan nämnvärda resultat. Nackdelarna med detta förförande är att fysioterapeuter inte utvecklas och utmanas med nya patientfall och att andra patienter där det finns en rehabiliteringspotential får svårare att få tider för besök.

Avgörande för att fysioterapi rehabilitering är att det finns framsteg.

Malmö den 31 augusti 2023

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Fysioterapins dilemma i Sverige

En bra artikel som har några år på nacken är denna i Dagens Medicin .
Jag håller inte med om allt men just grundutbildning i Sverige som är en bred utbildning men där olika lärosäten har olika fokus och att man som nyexaminerad fysioterapeut egentligen är ganska dåligt rustad för att kunna arbeta i diverse olika former av rehabilitering och fysioterapi. Samtidigt har många fysioterapeuter precis som jag valt att vidareutbildat sig och då fått en mer specialisering.

Önskvärt vore att vi fysioterapeuter hade haft några kliniska specialistinriktningar som sker via statlig tillsyn och på universitet. Problemet med universiteten är att överlag är kurser och utbildning är mer teoretiska och styrkan ligger på vetenskaplig nivå medan privata kurser och utbildning har mer inslag praktiska moment. De privata kurserna och utbildningar är också oftast relativt dyra. Ett problem för universiteten är att de sitter med dyra lokalkostnader och väljer att dra ner på fysisk undervisning. När jag själv gick min grundutbildning i slutet av 1990-talet var det långa undervisningsdagar i 4-5 dagar per vecka.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Vidareutbildning 4 dagar för 3 olika arrangörer.

En kurs är digital ingår i en pågående längre teoretisk utbildning medan 2 dagar i Ängelholm på en längre kombinerad praktisk och teoretisk vidareutbildning inom ortopedisk manuell medicin.

Lite bilder från kursen i injektionsteknik som jag gick för få en överblick men kommer inte arbeta med det då det kräver att läkare är på plats. Injektionskursen anordnades på Abels Rehab i Malmö där rehabträningslokalen nog sett likadant ut de senast 25 åren.

En del bilder från Ängelholm som jag varit en hel del i redan under vidareutbildning tidigare och kommer fortsätta med ny längre vidareutbildning som förväntas avslutas i december 2023.

Galleriet nedan är från Malmö. Två dagar i Ängelholm har inneburit att gå upp mycket tidigt på morgonen.

David Aston
under ständig vidareutbildning

Publicerat

Bara massage hos sjukgymnast

Det har hänt ett par tillfällen de senaste månaderna att patient har sökt till mig och bara önskat få massage. Det ska betonas att även om jag kan integrera massage i en del behandlingar så avgör jag vilka behandlingsmetoder som lämpliga för dig utifrån min undersökning. Naturligtvis informeras du om behandlingsupplägg och rehabiliteringsplan. En fysioterapeutisk undersökning med ortopediska och neurologiska tester ligger till grund för vad du som patient behöver göra på egen hand.

Det är också viktigt att veta om vad du berättar kring ditt mående och din hälsa i överlag då exempelvis underliggande större stress och svårare utmattning kan medföra att manuell behandling inklusive massage inte är att rekommendera. Det kan i sådana falla mer meningsfullt att prova olika avslappnings- eller kroppskännedomsövningar.

I sammanhanget ska man veta att massage även om många anser det är skönt bara är en metod av flera för att minska ner muskelspänningar. Men om det finns underliggande problem med ledrörlighet eller svaghet behöver det också åtgärdas. En lyckad behandlingsresultat handlar inte bara om behandlingar som jag utför utan oftast även om vad du som patient kan göra på egen hand med vägledning av mig. Det kan handla om några få specifika övningar för koordination, balans, muskelkontroll, stabilitet, muskelträning, rörlighet, töjning och/eller avslappning.

För en del patienter som är färdigbehandlad erbjuder jag ren friskvårdande massage men då är inte inom högkostnadsskyddet eller subventionerat via sjukvårdssystemet.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Passiv behandling istället för rehabövningar?

I dagarna fick jag höra från en patient att när patienten hade besökt en kiropraktor för ryggsmärtor hade kiropraktorn avrått patienten från att göra övningar som erhållits av en fysioterapeut. Kiropraktorn hade sagt att övningarna inte skulle göra någon nytta och att patienten kunde bli återställd med manuell behandling.

Det kan självklart finnas faser i en rehabilitering där manuell terapi som en kiropraktor eller även jag som sjukgymnast utför är det enda som behövs för att återställa funktion och minska smärta. Det kan vara akuta situationer eller för patienter som redan är allsidigt tränade där övningar inte är meningsfullt. Men på längre sikt behövs det oftast att du som patient är aktiv i din egen rehabilitering. Här kommer övningar med i bilden.

Träning i gymmiljö kan i rehab bli aktuellt
men oftast behövs det inte träningsmaskiner.

Vi vårdgivare har ett ansvar för inte få patienten passiv och lära patienten ett egenansvar så att avfärda rehabövningar kan bli fel och missuppfattas. I förekommande patientberättelse blev patienten inte bättre av passiva behandlingar hos kiropraktorn. Vi i vården kan aldrig garantera resultat med våra insatser. Det bör också finnas mer kunskap syfte med kring olika insatser. Vad är målet med manuella terapeutiska insatser?

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast