Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.
De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.
Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.
Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.
I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:
avslappningsövningar
kroppskännedomsövningar
anpassad fysisk aktivitet
manuell terapi
nålbehandling
patientutbildning och beteendestöd
Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.
Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.
Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:
patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik
Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.
Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.
Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt
Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.
Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.
Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.
För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.
Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.
I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.
Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.
Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.
En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.
Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.
Malmö den 1 maj 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Jag har även kommenterat artikeln under OMT-fysioterapeut – find it, fix it and leave it alone. Här nedan en uppdaterad kommentar och tankar.
Fysioterapeuter kan vidareutbilda sig inom olika specialistområden, exempelvis OMT (Ortopedisk Manuell Terapi), som fokuserar på undersökning, diagnostik och behandling av muskuloskeletala besvär, så kallade ortopediska tillstånd. Min egen specialisering är just inom OMT som kombinerar både manuell terapi med vägledning åt patienter. Det finns även vidareutbildningar inom Ortopedisk Medicin International samt Mekanisk Diagnostik och Terapi (McKenzie), vilka ger kompetens att fungera som första instans inom primärvården. Redan idag har många fysioterapeuter en sådan roll vid muskuloskeletala besvär inom primärvården. Vi privatpraktiserande fysioterapeuter har den rollen automatiskt.
Manipulation eller mobilisering av ländryggen kan göras med patient sidliggande men det finns även andra manuella tekniker.
Fysioterapeuter med fördjupad kompetens kan, likt kiropraktorer och naprapater, genomföra tidig bedömning, erbjuda manuell behandling, leda träning samt ge patientutbildning. Samtidigt är tillgången till denna kompetens ojämnt fördelad över landet. Inom sjukvården finns också en bristande förståelse för att fysioterapeuter har olika specialiseringar och att kompetensnivån därför varierar. Dessutom lever olyckligtvis även föreställningen kvar hos vissa vårdgivare och terapeuter att fysioterapeuter enbart arbetar med rehabiliteringsträning (hands off). Denna föreställning tror även en del patienter att om man ska få behandling (hands on) behöver man gå till någon annan än en fysioterapeut.
I åtanke behöver man också ha att primärvårdens fysioterapeuter och även vi privata fysioterapeuter träffar patienter med även andra besvär än från muskler eller leder. Det vara patienter med nedsatt andningsförmåga som KOL, stressrelaterade symtom, neurologiska tillstånd som Stroke, MS med mera.
Å andra sidan ska man komma ihåg att såväl kiropraktorer som naprapater redan i sin grundutbildning är specialiserad inom manuell terapi för undersökning och behandling. Fysioterapeututbildningen i Sverige är en bred utbildning där fokus är ett biopsykosocialt tillvägagångssätt och studenten även gör praktik på sjukhus och hemsjukvård vilket är områden där manuell terapi i behandling sällan är aktuellt. Manuell terapi ingår dock i olika omfattningar i grundutbildningen beroende på vilket universitet i Sverige som studenten är inskriven på. Men det är när det gäller behandling med manuell terapi är det på en ganska elementär nivå. Manuell terapi i kombination med övningar har en evidens för en del besvär att vara bättre än bara övningar och träning. Jag har tidigare inlägg skrivit mer schematisk om skillnader och likheter mellan fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.
Manuell terapi kan ske för undersökning som hör ledrörlighet värderas men kan även ske för behandling.
För att uppnå en mer jämlik och kostnadseffektiv vård räcker det inte enbart att introducera nya yrkesgrupper. Det är även avgörande att skapa bättre förutsättningar för att använda befintliga resurser inom primärvården på rätt kompetensnivå samt att erbjuda relevanta vidareutbildningar för verksamma fysioterapeuter. Här handlar det om verksamhetsansvariga på vårdcentraler som många gånger inte är fysioterapeut själv kan för lite om vad modern fysioterapi är och variationen som finns i yrkeskåren. Samtidigt finns det enligt enkätundersökningar ett stort missnöje bland flera anställda fysioterapeuter inom primärvården om för hög arbetsbelastning och undermåliga möjligheter till vidareutbildningar. Detta är kanske något som naprapater och kiropraktorer bör fundera på om hur de naprapater och kiropraktorer som redan finns på vissa vårdcentraler får arbeta. Är det kvantitet framför kvalitet? Jag har hört om patientbesök på vårdcentralen hos naprapater som varit väldigt korta. Vissa verksamhetschefer ser heller hög produktion än att ge vårdgivare fria händer. För cirka 10 år sedan gick jag på en anställningsintervju på en regionens vårdcentraler där verksamhetschefen lyfte fram och var imponerad en sjukgymnast hon hade gått hos på 1990-talet som hade 3-4 behandlingsrum med parallella behandlingar samtidigt. Jag sa att jag tror inte riktigt den typ omhändertagandet. Jag fick inte heller jobbet.
Malmö den 23 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
En studie av Petosky et al genomförd i USA hade ett syfte med att undersöka hur patienter uppfattar att manuell terapi fungerar. Forskarna genomförde kvalitativa intervjuer med patienter som fick fysioterapeutisk behandling för olika besvär från rörelseapparaten. Totalt deltog 26 personer med en medelålder på cirka 60 år.
Manuell terapi definieras av författarna som en skicklig användning av händer för att påverka vävnader och leder med mekanisk kraft i syfte att minska smärta och förbättra rörelseförmåga. Begreppet omfattar flera olika tekniker som ledmobilisering, manipulation, massage, passiv rörelseträning, djup nålbehandling (dry needling) samt mobilisering av mjukvävnad och nervstrukturer. På senare tid har definitionen breddats för att även inkludera patientens perspektiv och betona gemensamt beslutsfattande som en viktig del av den kliniska omhändertagande.
Två av författarna utföra de semistrukturerade intervjuerna som varade ungefär 20 minuter per patient. Analysen av intervjuerna i studien visade att patienternas uppfattningar främst handlade om resultat av behandling, snarare än de fysiologiska mekanismerna bakom. Tre huvudsakliga teman identifierades:
Mekaniska effekter som exempel ökad rörlighet, förbättrad cirkulation, ”kroppen rättas till”),
Neurofysiologiska effekter minskad smärta eller nervpåverkan.
Psykologiska effekter välbefinnande och lättnad.
Sammanfattningsvis trodde många patienter att manuell terapi leder till strukturella förändringar i kroppen som förbättrar resultatet av behandlingen. Studien framhåller att vårdgivare som arbetar med manuella bör vara medvetna om patienters uppfattningar när de använder manuella behandlingsmetoder.
Det innebär att information på ett sakligt vis om manuell terapins fysiologiska effekter behöver och förklarar exempelvis att:
kotor inte flytas på plats med manipulation
bäckenet inte är snett och justeras tillbaka
”muskelknutor” inte trycks ut
bindvävnaden inte delas på vid behandling.
Malmö den 13 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Referens Petosky, T., Vraa, D.L., Rentmeester, C., Subialka, J. & Young, J.L. (2026) How do patients believe manual therapy works? An exploratory qualitative study. JOSPT Open, 4(1), pp. 82–90.
Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?
Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.
Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.
Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.
Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.
Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.
Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.
Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:
Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.
Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.
Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.
Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.
Malmö den 4 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Referenser
Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies, 27, 63.
Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:
En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
Ökade muskelspänningar uppstår.
En smärtreaktion kan förekomma
På sikt även en nedsatt kontroll.
Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.
Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.
Kotsegment sett från sidan
Subluxation
Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar: – förändring i rörelser av leder/kotor – irritation eller påverkan av nervsystemet – påverkan av vävnader inklusive muskler – biokemiska och inflammatoriska reaktioner.
Kotsegment sett ovanifrån
På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.
Flera hundra mer eller mindre känds synonymer
Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.
Den senaste upplagan (den 5:e) på över 2000 sidor har kommit av standardverket inom amerikansk osteopati, Foundations of Osteopathic Medicine. Den amerikanska osteopatin som är ursprungslandet har också helt unikt valt att utbildningen leder till en läkarexamen med titeln Doctor of Osteopathy (DO) som har samma möjligheter specialisering inom olika fält som Medical Doctors (MD). DO kan sedan även specialisera sig inom den manuella delen av osteopati. Utanför USA leder däremot inte osteopatutbildningarna till en läkarexamen utan är en eftergymnasial eller högskoleutbildning i den manuella osteopatin där även humanbiologiska och medicinska ämnen ingår.
Jag började titta i första upplagan redan 1999 när jag gjorde mitt examensarbete på grundutbildningen till sjukgymnast. Har sedan dess inskaffat alla upplagor från och med den andra upplagan. Grundaren till nordisk Ortopedisk Manuell Terapi, Freddy Kaltenborn, var både fysioterapeut och engelskutbildad osteopat. En hel del gemensamma nämnare finns i del olika metoderna.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)
Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020). Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.
Syfte
Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.
Metod – genomförande av studien
Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:
Vara skrivna på engelska
Hålla hög kvalitet
Vara publicerade från år 2011 och framåt
Handla om vuxna
Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram
Riktlinjer uteslöts om de handlade om:
Skador efter olyckor
Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
Traditionell eller alternativ medicin
Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
Riktlinjer som krävde betalning
Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.
Resultat
Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:
Ländryggssmärta
Artros
Nacksmärta
Axelsmärta
Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:
Vården ska utgå från patientens och dennas behov
Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
Kroppen ska undersökas noggrant
Behandlingen ska följas upp över tid
Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete
Slutsats av studiens författare
Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.
Min uppfattning av studien
Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.
Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?
David Aston Leg. Sjukgymnast Examen OMT steg 3 Medicine Masterexamen
Manuell terapi är ett samlingsnamn för olika tekniker där terapeuten använder sina händer i undersökning och behandling. Det kan utföras av många olika yrkesgrupper som till exempel fysioterapeuter, kiropraktorer, massageterapeuter, massörer, naprapater och osteopater. Det finns även läkare med särskild utbildning inom manuell terapi.
Manuell terapi är oftast ett av flera verktyg dessa yrkespersoner använder. Det handlar generellt om att minska symtom och normalisera funktion för att patienten ska kunna komma igång med aktiviteter som är viktiga i vardagen.
Forskning visar att manuell terapi kan hjälpa vid många olika besvär och riskerna är vanligtvis små. Moderna former av manuell terapi passar också väl in i vårdens personcentrerade arbetsmetodik där man ser hela människan och anpassar behandlingen efter individens behov. Dessa metoder har också utvecklats väl för att möta dagens utmaningar i samhället.
Effekt av manuell terapi på smärta och funktion
Typ av besvär
Smärta Effektstorlek (evidensnivå)
Funktion Effektstorlek (evidensnivå)
Kronisk huvudvärk av spänningstyp
Måttlig effekt. Kort- och långsiktigt.
Måttlig effekt. Kortsiktigt.
Cervikogen huvudvärk
Stor effekt för smärtintensitet och måttlig till stor på smärtfrekvens) Kortsiktigt.
Kort till måttlig effekt på intensitet och frekvens. Kort- och långsiktig.
Fibromyalgi
Liten till måttlig i effekt Långsiktigt.
Liten till måttlig i effekt. Mellannivå.
Akut ryggskott
Måttlig effekt.
Måttlig effekt.
Långvarig ländryggssmärta (lumbago)
Liten effekt. Kortsiktigt för massage Mellannivå för manipulation.
Liten effekt för både kort och mellannivå.
Ländryggssmärta graviditetsrelaterad
Måttlig effekt vid graviditet. Liten effekt efter graviditet.
Måttlig effekt vid graviditet. Liten effekt efter graviditet.
Långvarig nacksmärta
Liten till måttlig effekt. Kortsiktigt.
Måttlig effekt. Kortsiktigt.
Artros med sm’rta i knä
Måttlig effekt. Kortsiktigt och mellannivå.
Låg effekt. Kortsiktigt.
Artros med smärta i höft
Låg effekt. Kortsiktigt.
Låg effekt. Kortsiktig och mellannivå.
Inom fysioterapins ortopedisk manuell terapi är övningar oftast ett viktigt inslag och manuella tekniker sker sällan som enda åtgärd. Kombinationen med vägledning i övningar och aktiviteter men manuell terapi antagligen mer effektivt än endast manuell terapi.
David Aston
Leg. Sjukgymnast Medicine masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Referenser Draper-Rodi, J., Newell, D., Barbe, M. F., & Bialosky, J. (2024). Integrated manual therapies: IASP taskforce viewpoint. Pain reports, 9(6)
En patient hade varit hos mig för behandling för ett par år sedan och patienten hade blivit bättre med sin stelhet och smärtor som hen hade haft i några år men när patienten nyligen sökte sin vårdcentral för ett annat problem sa fysioterapeuten att det inte berodde på behandling hos mig utan att det hade läkt av sig själv så kallat naturalförlopp. Patienten hade hos mig ett par år tidigare fått både manuell terapi men även lite specifika hemövningar.
Vid ganska många tillstånd i synnerhet akut ryggskott och nackspärr brukar prognosen vara god där det med eller utan behandling blir det bra inom några dagar eller ett par veckor.
Hur ligger det till med naturalförloppet, det vill säga den naturliga egna läkningsprocessen? Patienten i detta fall lyfte själv fram att det inte är troligt att det skulle vara naturlig läkning som skedde då besvären hade funnits i några år innan besöken hps mig vilket jag själv också tänker är mindre sannolikt att det bara skulle kunna tilldelas naturalförloppet. Men i beaktning bör man ha:
Symtom kan varierar över tid.
Kroppen kan anpassa sig eller läka gradvis, även utan behandling.
Perioder av förbättring och försämring är vanliga.
Det betyder att en förbättring kan ske spontant utan att det nödvändigtvis är behandlingen som kan tilldelas effekten men det är mer troligt vid akuta och subakuta tillstånd.
Manuell terapis effekt
Manuell terapi (t.ex. mobilisering, manipulation, massage) kan ge:
Smärtlindring
Normaliserad rörlighet
Minskad muskelspänning
Förbättrad kroppsmedvetenhet och funktion
Dessa effekter är ofta märkbara men de kan också vara övergående om inte andra vägledning inom övningar följer med vilket oftast sker som komplement vid besök hos mig. Om en patient med långvarig smärta och stelhet upplever att manuell terapi reducerar symptomen, kan det bero på:
En fysiologisk eller neuromodulerande effekt av behandlingen,
En placeboeffekt (positiv förväntan, trygghet, beröring),
Eller att besvären ändå hade minskat som del av det naturliga förloppet.
Det är alltså möjligt att förbättringen sker delvis eller helt på grund av naturligt tillfrisknande men manuell terapi kan fortfarande stödja processen genom att minska smärta så att personen rör sig mer vilket i sig gynnar återhämtning.
Det är dock möjligt att förbättringen vid långvariga smärtor och stelhet sammanfaller med — eller delvis beror på — det naturalförloppet (naturliga förloppet).
Men manuell terapi kan ändå spela en viktig roll i att underlätta det naturliga tillfrisknandet genom smärtlindring, ökad rörlighet och förbättrad funktion. Fortsatt egenaktivitet och träning rekommenderas oftast för att understödja långsiktig förbättring vilket också skedde i detta patientfall.
Vid långvariga smärttillstånd och stelhet kan manuell terapi bidra till symtomlindring genom neuromodulerande och mekaniska mekanismer. Samtidigt bör förbättring över tid även ses i ljuset av det naturliga förloppet, där fluktuationer i smärta och funktion är vanligt förekommande. Det är därför svårt att isolera behandlingseffekten från spontan förbättring. Manuell terapi kan dock ha den stödjande roll genom att främja rörelse, minska smärta och därigenom underlätta aktiv rehabilitering.
Det är viktigt att beakta att förbättringar vid långvariga muskuloskeletala besvär inte alltid kan tillskrivas en specifik intervention men det är mer troligt än vid mer akuta tillstånd. Även om manuell terapi kan ge kliniskt märkbara förbättringar i smärta och rörlighet kan en del av denna förändring bero på det naturliga förloppet eller andra faktorer såsom patientens förväntningar och ökad rörelsebenägenhet. Behandlingen bör därför betraktas som en potentiell faciliterande komponent i ett större omhändertagande snarare än en isolerad lösning.
Naturligt förlopp vid akuta kontra långvariga tillstånd
Akuta och subakuta smärttillstånd (t.ex. lumbago, nackspärr, akuta muskuloskeletala överbelastningar) följer ofta ett tydligt naturligt förlopp:
Betydande förbättring inom veckor till månader,
Hög spontan återhämtningsgrad även utan behandling,
Kroppens vävnader och smärtsystem återgår ofta till normalläge med tiden.
Därför är det mer sannolikt att förbättring i dessa fall delvis beror på naturligt tillfrisknande (naturalförloppet).
Vid långvariga besvär – När besvären har pågått flera månader eller år förändras bilden:
Den biologiska vävnadsläkningen är oftast redan avslutad.
Smärtan och stelheten har ofta mer att göra med centrala mekanismer (neuromodulering, sensitisering, rörelserädsla, beteendemönster) än pågående vävnadsskada.
Det naturliga förloppet blir mindre förutsägbart och långsammare, och spontan förbättring är mindre vanlig.
Det innebär att vid långvariga tillstånd är det mindre sannolikt att förbättring sker enbart som del av det naturliga förloppet. Då blir behandling, träning och beteendeförändring ofta avgörande för att bryta det underhållande mönstret.
Vad betyder det för tolkningen av manuell terapi?
Om manuell terapi ger påtaglig lindring vid långvariga besvär, är det rimligt att anta att:
Effekten inte enbart beror på naturligt förlopp,
Utan snarare på neuromodulering, ökad rörelsefrihet, reducerad smärta eller minskad muskelspänning,
Och att behandlingen fungerar som en ”dörröppnare” för aktiv rehabilitering.
Schematisk bild om hur man kan tänka sig naturalförloppet vid exempelvis ryggskott med en god prognos. Åtgärder som sker vid naturlig förbättring (improvment) kan vara meningsfullt men behöver inte vara detta.
Naturligt tillfrisknande har stor betydelse vid akuta och subakuta muskuloskeletala tillstånd där vävnadsläkning och spontan återhämtning ofta sker inom veckor till månader. Vid långvariga besvär däremot är det naturliga förloppet mer osäkert och förbättring sker sällan utan aktiv intervention. I dessa fall kan manuell terapi bidra till symtomlindring genom neuromodulerande mekanismer snarare än att enbart spegla en naturlig återgång till normal funktion .Sammanfattnings anser jag att det är det blir fel som när fysioterapeuten på patientens vårdcentral säger att effekten/förbättringen är naturalförloppet. Det är fler aspekter som behöver värderas innan man kategoriskt kan säga effekten eller förbättringen bara tillskrivs naturalförloppet.
Referenser
Bialosky, J. E., Bishop, M. D., & George, S. Z. (2009). Mechanisms of manual therapy: Proposed model including spinal cord and supraspinal mechanisms. Manual Therapy, 14(5), 531–538.
Henschke, N., Maher, C. G., Refshauge, K. M., Herbert, R. D., Cumming, R. G., Bleasel, J., … & McAuley, J. H. (2008). Prognosis in patients with recent onset low back pain in Australian primary care: Inception cohort study. BMJ, 337, a171.
Louw, A., Zimney, K., Puentedura, E. J., & Diener, I. (2016). The efficacy of manual therapy and exercise for treating chronic musculoskeletal pain: A systematic review. Physiotherapy Theory and Practice, 32(5), 332–355.
Moseley, G. L., & Butler, D. S. (2015). Fifteen years of explaining pain: The past, present, and future. Journal of Pain, 16(9), 807–813.
Treede, R.-D., Rief, W., Barke, A., Aziz, Q., Bennett, M. I., Benoliel, R., … & Wang, S.-J. (2019). Chronic pain as a symptom or a disease: The IASP classification of chronic pain for the ICD-11. Pain, 160(1), 19–27.
van Tulder, M., Becker, A., Bekkering, T., Breen, A., Gil del Real, M. T., Hutchinson, A., … & COST B13 Working Group on Guidelines for the Management of Acute Low Back Pain in Primary Care. (2006). European guidelines for the management of acute nonspecific low back pain in primary care. European Spine Journal, 15(Suppl 2), S169–S191.
Malmö den 14 oktober 2025
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi steg 3
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
