Kategori: Ergonomi

Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.

Publicerat

Dålig ledarskap utgör en hälsorisk

Det var nyligen en SBU kom med en rapport om psykosocial hälsa i arbetslivet där bristfällig organisation och ledarskap utgjorde riskfaktorer.

En avhandling från Karolinska Institutet belyser delvis samma problematik om ledarskap men även konsekvenser av ett dåligt ledarskap.

Avhandlingen av Anna Nyberg har titeln: The Impact of Managerial Leadership on Stress and Health Among Employees.

Kortfattat är slutsatsen att upplevd dåligt ledarskap ökar sjukfrånvaron på arbetsplatsen men även risken för dålig hälsa bland anställd senare i livet.

Ju längre tid arbetstagaren har haft en dålig ledare eller chef, desto större är risken att drabbas av till exempel hjärtinfarkt inom 10 år.

Avhandlingen bygger på insamlad data från cirka 20000 anställda i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien. De anställda var verksamma inom bland annat skogsindustrin och hotellbranschen. Ett representativt urval ur hela den arbetande befolkningen i Sverige och branscher i Stockholm ingick även i några av delstudierna.

Forskarna har jämfört den anställdas egenrapporterade stress, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och emotionella utmattning med hur de uppfattat olika aspekter av sina chefers ledarskap. Hur är cheferna eller ledarna inspirerande, stödjande, bra på att delegera eller är auktoritära, oärliga, undviker kontakt och så vidare?

Forskarna tittade även på konsekvenser av chefers ledarskap i förhållande till om anställda byter arbete, om de avslutar sin anställning på grund av dålig hälsa eller blir arbetslösa. I en av delstudierna i avhandlingen undersöktes sambandet mellan hur arbetstagarr uppfattar sina chefers förmåga till ledarskap och risken för att de senare i livet drabbas av allvarlig hjärt- och kärlsjukdom. Det visade skrämmande nog att bland män ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt med 25 procent under den tioåriga uppföljningstiden om man vid studiestarten varit missnöjd med sin chef. Risken var högre ju längre tid männen varit anställda vid företaget där de haft dålig ledarskap.

Ett annat resultat som presenteras i avhandlingen är att anställda som ansett att deras chefer var inspirerande, positiva och entusiastiska inför arbetet hade mindre korttidssjukfrånvaro. Detta samband var oberoende av de anställdas självrapporterade hälsa i övrigt.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att avhandlingens resultat visar på ett samband mellan hur anställda upplever sina chefer och hur de mår psykiskt och fysiskt, inte bara under tiden de arbetar tillsammans med chefen i fråga utan även senare i livet.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Ett nytt år även med psykosocial arbetsmiljö

Anställda och även inhyrd personal ska inte behöva riskera sjukdom eller må dåligt på grund av en arbetsbelastning som är ohälsosam ur ett psykosocialt och organisatoriskt perpsektiv.

Idag finns vetskap om att arbetslivet har förändrats och en ökad kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för ohälsa i arbetslivet. Nya föreskrifterna har tagits fram av Arbetsmiljöverket i samråd med de olika parterna på arbetsmarknaden och har fokuserats på preventivt arbetsmiljöarbete kommer att träda i kraft i 31 mars 2016.

Föreskrifterna tydliggör den generella arbetsmiljölagen och kompletterar ett systematiskt arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att förhålla sig till. Förtydliganden kring regler ska underlätta för arbetsgivare och chefer att göra rätt vad beträffar den psykosociala arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

stoppknapp
Det är betydligt svårare och mer komplext att trycka på en ”stoppknapp” när det gäller brister i psykosocial arbetsmiljö.

Det finns flera faktorer som på sikt kan leda till en ohälsa där grundproblematiken är organisatoriskt:

– Ohälsosam arbetsbelastning där en icke anpassad arbetsmängd, dålig prioritering, minskad möjlighet till återhämtning och för låg bemanning kan vara riskfaktorer.

– Dålig dialog mellan arbetsgivare och anställda om arbetssituationer som råder.

– Oklarhet i arbetsuppgifter och vilka resultat som ska uppnås.

– Avsaknad av prioriteringsordning när tiden inte räcker till och den anställda saknar vetskap om vilka befogenheter som han/hon har.

– Den anställd inte får  stöd eller hjälp från kollegor, arbetsledare eller chefer.

– Arbetsgivaren inte ger möjligheter för den anställda att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklarheter som finns eller där  arbetsgivaren saknar hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller kommunikation.

– Arbetstider med skift och nattarbete.

– Långa arbetspass, övertidsarbete eller hela tiden vara anträffbar av arbetsgivaren är negativt för hälsan.

Arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Exempel på åtgärder som bör övervägas är bland annat stöd av handledare eller annan expert inom området,  särskilda i utbildningsinsatser, hjälp och stöd från andra arbetstagare men även rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Det är betydelsefullt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma på särskilt psykiskt påfrestande arbetsförhållanden.

Ännu en negativ faktor är om det förekommer kränkande särbehandling från chefer eller arbetsgivare vilket inte kan accepteras. Här måste en klargjord policy och rutiner finnas för vad som ska göras om särbehandling uppstår.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast