Arbetsmiljöns betydelse för negativa konsekvenser av fysisk och psykisk hälsa har diskuterats sedan begreppet ergonomi myntades strax efter andra världskriget.
Den oberoende institutet Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har under 2000-talet granskat vetenskapliga medicinska studier där orsakssamband mellan arbetsmiljö och olika diagnoser och besvär.
Nu senaste har en rapport från SBU där deras systematiska litteraturöversikt har genomförts i enlighet med den internationella utarbetade systemet GRADE tittat på artros som i folkmun fortfarande kallas för förslitning. Artros är den vanligaste ledsjukdomen där tillståndet i höft och knä drabbar ungefär en av fyra individer över 45 år. Symtomen är smärtor och stelhet i den drabbade leden.
Slutsatserna i rapporten på över 400 sidor är att det finns ingen skillnad mellan män eller kvinnor vad beträffar att utveckla artros i höft eller knä.
Individer som i sitt arbete har mycket knästående eller även stående arbete drabbas i större omfattning av artros i knäleden.
Arbetsställningar som individen behöver har rotation eller böjningar leder till större omfattning av höftledsartros.
Arbetsmoment som med att bära och lyfta, trappgång eller att klättra i stege leder i större omfattning av artros i höft och knäna. Även de individer som har ett fysiskt ansträngande arbete finns ett ökat samband med att utveckla artros i höftlederna och knälederna.
SBU:s informativa videoklipp om deras rapport.
Förhoppningsvis kommer arbetsgivare och de som arbetar med någon ovanstående risker bli mer medvetna om dem Samtidigt finns det fortfarande yrken inom i Sverige där individen har en stor exponering av många momenten som ökar risken för att få artros i nedre extremitets största leder.
I fredags upplaga av Sydsvenskan kan man läsa att Försäkringskassan drar in ersättning till fler sjukskrivna.
Den statliga Försäkringskassan i Sverige har idag denna logotype.
Jag har i två omgångar arbetat för två olika företag som har agerat som underleverantörer åt Försäkringskassan. Jag har som ergonom/sjukgymnast då varit i team med andra legitimerad vårdgivare som läkare, arbetsterapeut och psykolog där vi har gjort vad som idag kallas för oberoende medicinska utredningar. Detta är en nischad inriktning inom försäkringsmedicin som kartlägger patienter oftast med mer komplexa besvär vad gäller förmågor fysiskt och psykiskt för att även se samband mellan diagnoser, nedsättningar som finns och hur en eventuell prognos ser ut. Underlaget eller intyget som Försäkringskassan får är det sedan upp till myndighetens handläggare att avgöra om ersättningen bevilljas eller ej.
I de flesta fallen är Försäkringskassan nöjd med de sjukintyg som läkare från vårdcentralen eller specialistsjukvården har skrivit. Men om patienten besvärsbild är mer komplicerad eller oklarheter finns om hur patientens förutsättningar för att klara någon form av arbete anlitas företag (via offentlig upphandling) som jag har arbetat på där mer resurser finns för att få en bättre helhetsbild om patienten. Detta system är betydligt bättre än när Försäkringskassans egna läkare gjorde sin bedömningar utan att ha träffat patienten.
I åtanke ska man däremot ha att diagnostik och prognos även om ett team av olika vårdgivare träffar patienten är inte en hundra procentig vetenskap. Jag hoppas således innerligen att besluten som Försäkringskassan fattar är korrekta. Teamen som arbetar med oberoende medicinska utredningar får inte direkt uttala sig om arbetsförmåga eller sjukskrivningsgrad. Teamen får inte heller någon återkoppling om hur deras intyg tolkas av Försäkringskassans handläggare. Situationen kan vara annorlunda när oberoende medicinska utredningsteam har en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag som uppdragsgivare där önskemål mer konkret finns om patientens arbetsförmåga.
För den enskilde patienten kan det naturligtvis bli förödande om ersättningar dras in och det är extremt tragiskt om det sker på felaktiga grunder vilket inte går att utesluta.
Att arbeta på heltid eller närmare heltid som massör eller massageterapeuter är ett fysiskt krävande vilket tyvärr sällan skolor som utbildar massörer eller massageterapeuter lyfter fram. Det finns massörer som har haft fullt upp med att massera men efter några år kommer överbelastningsskadorna. Däremot inte sagt att man behöver arbeta på heltid utan du kan som massör eller (medicinsk) massageterapeuter komplettera med att arbeta med något annat. Det kan vara ett arbete utanför hälsosektorn men även inom andra segment inom hälsosektorn med föredrag, rådgivning med mera. En del uppdragsgivare ser hellre också att massören eller massageterapeuten behöver ha andra kompetenser än endast kunna ge massage. Det kan till och med vara så att man föredrar en exempelvis en personlig tränare eller hudterapeut som har gått en kortare massageutbildning än en renodlad medicinsk massageterapeut.
Händerna kan i del grepp inom klassisk massage utsättas för större påfrestning.
Evidensläget om arbetsrelaterade skador hos manuella terapeuter
Tre studier om frekvens av skador om manuella terapeuter som fysioterapeuter och massörer.
I en studie från Taiwan av Jang et al framkom det att massörer hade en hög risk att drabbas av arbetsrelaterad besvär från muskler och leder. Cirka 71 % av massörerna i studien hade inom en tolvmånadersperiod minst ett besvär från rörelseapparaten. Över 50 % av massörerna fick besvär med tummar och fingrar, 31,7 % av massörer fick skulder besvär, 28,6 % fick besvär från handleder, 23,6 % fick besvär med armarna medan 25,5% fick nackbesvär. Den lägsta prevalensen hos massörerna var 19,3 % och det gällde ryggbesvär.
Fingrarna är utsatta vid en del grepptekniker inom svensk massage som friktioner.
McMahon’s enkätundersökning bland 961 fysioterapeuter i Australien visade att oddskvoten för att drabbas av tumbesvär var 2.3 – 3.4 vid användandet av manuell terapi, beroende på hur stor del av tiden som var hands on-aktivitet (alltså behandling med händerna), och oddskvoten vid massage var 2.1. Prevalensen enligt enkätundersökningen för att en fysioterapeut under sin karriär skall drabbas av besvär från tummen var 65 %.
Wajon et al konstaterade att det fanns en korrelation mellan hur sjukgymnaster utförde pressur och ledpositionen i metacarpophalangealleden och interphalangealleden i tummen i förhållande till besvär. De sjukgymnaster som kunde behålla extension i tumlederna var mindre benägna att få besvär.
Besvär hos svenska massörer
I utdrag från rapporten som Branschrådet Svensk Massage beställt år 2013 kan man läsa följande anledningar till att massör och massageterapeuter i Sverige slutar:
Värk i mina leder, p.g.a detta slutade jag.
Fick besvär med vatteneksem på händerna.
Fick smärta i tummarna.
Flera anledningar, allt från att kroppen sa ifrån till att marknaden är tuff.
För tungt fysiskt och slitsamt, gav för lite pengar.
Min kropp orkade inte mer!
Ont i handleder och för fysiskt krävande.
Vågade inte fortsätta, har fortfarande ont i min hand.
Mina handleder och händer höll inte.
Ont i lederna.
Överansträngda handleder gjorde att jag slutade.
Sammantaget får man nog anse att arbetsskador förekommer hos kroppsterapeuter som arbetar manuellt med bland annat massage i betydligt större omfattning än vad många utbildningsanordnare nämner innan en potentiell elev söker sig till deras kurser eller program.
Referenser
McMahon M, Stiller K, Trott P. The prevalence of thumb problems in Australian physiotherapists is high: an observational study. Aust J Physiother. 2006; 52: 287-292.
Wajona A, Adaa L, Refshaugea K. Work-related thumb pain in physiotherapists is associated with thumb alignment during performance of PA pressures. Man Ther 2007; 12: 12–16.
Yuh Jang, Chia-Fen Chi, Jau-Yih Tsauo, Jung-Der Wang. Prevalence and Risk Factors of Work-Related Musculoskeletal Disorders in Massage Practitioners. J Occup Rehabil 2006; 16: 425–438.
Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:
Disken har hoppat ur sin position
Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.
Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård. Läs mer om missuppfattning kring felställningar av kotor här.
Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen
Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.
Bäckenet med ryggraden. Bäckenet består av två höftben som är leddad mot korsbenet vilket ryggradens näst nedersta del.
I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.
Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär
Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.
Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn. Bollen har ibland blivit synonymt med stabilitetsträning.
Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.
Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen
Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.
En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär
Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.
Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet i sig och musklerna.
En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.
Jag har genom åren haft arbetsgivare och uppdragsgivare som har varit föredömliga men även några arbetsgivare som vid närmare eftertanke nog inte ens skulle ha haft ett arbetsgivaransvar. Någon enstaka arbetsgivare jag har haft har nog även haft starka psykopatiska drag.
Här är fyra mycket bra citatet från den engelska entreprenören Richard Branson som tyvärr en del arbetsgivare inte har förstått. Citaten är grön textfärg och mina reflektioner i svart text.
”Kunder kommer inte först. Anställda kommer först. Tar du hand om dina anställda så tar de hand om kunderna.” Visst har man hört att kunderna kommer först och jag har haft arbetsgivare som inte ens kunnat bjuda på julbord eller betalat ut löner/ersättning även om företaget har gått med miljoner kronor i vinst.
”Utbilda de anställda bra nog att de kan lämna företaget. Behandla dem väl nog så att de inte vill lämna”. Jag har arbetat inom hälsovård sedan början 1990-talet och det är i allra högsta grad företag där kunskap är en av viktigaste sakerna men internutbildning och vidareutbildningar som arbetsgivaren står för har oftast anmärkningsvärt lyst med sin frånvaro. Jag har nästan uteslutande vidareutbildat mig och bekostat inköp av facklitteratur själv.
”Du ska inte blint acceptera råd från ledare. Du behöver ibland ifrågasätta ledarna.” Inte alltid så populärt hos arbetsgivaren men ändå nödvändigt ibland. Kan tyvärr finnas mycket prestige och konservatism hos arbetsgivare/ledare som gör det svårt att ifrågasätta.
”Omkring 80 % av ditt liv spenderas i arbete. Du vill ha roligt hemma; varför ska du inte ha roligt på arbetet”. Det visar inställning som kan finnas på en arbetsplats. Är det bara allvar eller har man roligt på arbetsplatsen. En del fall kan utbytet med kunder och/eller kollegor vara det som gör arbetsplatsen bra. Men arbetsgivaren ansvarar också i synnerhet på en mindre företag att stämningen är god. På mindre företag med på sin höjd 10 anställda som jag har arbetat på har chefen och ägaren varit en och samma person som har varit på arbetsplatsen kontinuerligt. Jag kan delvis förstå om det är större företag eller organisationer där arbetsgivare måste ha olika mellanchefer i verksamheten och den övergripande ansvarige är inte närheten av själva verksamheten.
Egentligen ganska enkla saker att ta hänsyn till och rapporten från SBU som kom tidigare i år missar kanske lite av dessa mjukare faktorerna. Men håll med om att en arbetsgivare hade kommit långt bara med följa ovanstående citat. Men det handlar nog grund och botten om inställning och människosyn.
Det var nyligen en SBU kom med en rapport om psykosocial hälsa i arbetslivet där bristfällig organisation och ledarskap utgjorde riskfaktorer.
En avhandling från Karolinska Institutet belyser delvis samma problematik om ledarskap men även konsekvenser av ett dåligt ledarskap.
Avhandlingen av Anna Nyberg har titeln: The Impact of Managerial Leadership on Stress and Health Among Employees.
Kortfattat är slutsatsen att upplevd dåligt ledarskap ökar sjukfrånvaron på arbetsplatsen men även risken för dålig hälsa bland anställd senare i livet.
Ju längre tid arbetstagaren har haft en dålig ledare eller chef, desto större är risken att drabbas av till exempel hjärtinfarkt inom 10 år.
Avhandlingen bygger på insamlad data från cirka 20000 anställda i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien. De anställda var verksamma inom bland annat skogsindustrin och hotellbranschen. Ett representativt urval ur hela den arbetande befolkningen i Sverige och branscher i Stockholm ingick även i några av delstudierna.
Forskarna har jämfört den anställdas egenrapporterade stress, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och emotionella utmattning med hur de uppfattat olika aspekter av sina chefers ledarskap. Hur är cheferna eller ledarna inspirerande, stödjande, bra på att delegera eller är auktoritära, oärliga, undviker kontakt och så vidare?
Forskarna tittade även på konsekvenser av chefers ledarskap i förhållande till om anställda byter arbete, om de avslutar sin anställning på grund av dålig hälsa eller blir arbetslösa. I en av delstudierna i avhandlingen undersöktes sambandet mellan hur arbetstagarr uppfattar sina chefers förmåga till ledarskap och risken för att de senare i livet drabbas av allvarlig hjärt- och kärlsjukdom. Det visade skrämmande nog att bland män ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt med 25 procent under den tioåriga uppföljningstiden om man vid studiestarten varit missnöjd med sin chef. Risken var högre ju längre tid männen varit anställda vid företaget där de haft dålig ledarskap.
Ett annat resultat som presenteras i avhandlingen är att anställda som ansett att deras chefer var inspirerande, positiva och entusiastiska inför arbetet hade mindre korttidssjukfrånvaro. Detta samband var oberoende av de anställdas självrapporterade hälsa i övrigt.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att avhandlingens resultat visar på ett samband mellan hur anställda upplever sina chefer och hur de mår psykiskt och fysiskt, inte bara under tiden de arbetar tillsammans med chefen i fråga utan även senare i livet.
Anställda och även inhyrd personal ska inte behöva riskera sjukdom eller må dåligt på grund av en arbetsbelastning som är ohälsosam ur ett psykosocialt och organisatoriskt perpsektiv.
Idag finns vetskap om att arbetslivet har förändrats och en ökad kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för ohälsa i arbetslivet. Nya föreskrifterna har tagits fram av Arbetsmiljöverket i samråd med de olika parterna på arbetsmarknaden och har fokuserats på preventivt arbetsmiljöarbete kommer att träda i kraft i 31 mars 2016.
Föreskrifterna tydliggör den generella arbetsmiljölagen och kompletterar ett systematiskt arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att förhålla sig till. Förtydliganden kring regler ska underlätta för arbetsgivare och chefer att göra rätt vad beträffar den psykosociala arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.
Det är betydligt svårare och mer komplext att trycka på en ”stoppknapp” när det gäller brister i psykosocial arbetsmiljö.
Det finns flera faktorer som på sikt kan leda till en ohälsa där grundproblematiken är organisatoriskt:
– Ohälsosam arbetsbelastning där en icke anpassad arbetsmängd, dålig prioritering, minskad möjlighet till återhämtning och för låg bemanning kan vara riskfaktorer.
– Dålig dialog mellan arbetsgivare och anställda om arbetssituationer som råder.
– Oklarhet i arbetsuppgifter och vilka resultat som ska uppnås.
– Avsaknad av prioriteringsordning när tiden inte räcker till och den anställda saknar vetskap om vilka befogenheter som han/hon har.
– Den anställd inte får stöd eller hjälp från kollegor, arbetsledare eller chefer.
– Arbetsgivaren inte ger möjligheter för den anställda att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklarheter som finns eller där arbetsgivaren saknar hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller kommunikation.
– Arbetstider med skift och nattarbete.
– Långa arbetspass, övertidsarbete eller hela tiden vara anträffbar av arbetsgivaren är negativt för hälsan.
Arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Exempel på åtgärder som bör övervägas är bland annat stöd av handledare eller annan expert inom området, särskilda i utbildningsinsatser, hjälp och stöd från andra arbetstagare men även rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Det är betydelsefullt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma på särskilt psykiskt påfrestande arbetsförhållanden.
Ännu en negativ faktor är om det förekommer kränkande särbehandling från chefer eller arbetsgivare vilket inte kan accepteras. Här måste en klargjord policy och rutiner finnas för vad som ska göras om särbehandling uppstår.
David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
Other uncategorized cookies are those that are being analyzed and have not been classified into a category as yet.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.