Skillnader och likheter mellan olika manuella terapeuter

Det finns i Sverige några vårdgivare med legitimation där det för patienten kan innebär ett dilemma med vem som man ska välja. Denna högst schematiska tabell tar upp likheter och skillnader som finns mellan fysioterapeut, kiropraktor och naprapat.

ArbetsområdenFysioterapeutKiropraktor Naprapat

Har olika inriktningar och arbetar på klinik i
öppenvård men även på sjukhus.
Rörelseapparaten är en av större inriktningarna.
JaNejNej
Arbetar endast inom öppenvård på klinik.Ja, men inte bara. JaJa
Arbetar inom barnhabilitering.Ja, en del
göra det.
NejNej
Arbetar med kroppskännedom och avslappning för patienter med psykisk ohälsaJa, en del
göra det.
NejNej
Är utbildad redan i grundutbildning inom manuell terapi.Till viss delJaJa
Går vidareutbildningar inom bland annat smärta, träning och manuell terapi.Till stor del.Kan göra.Kan göra.
Arbetar endast mer begränsat med
funktionsstörningar men sällan med större kroppskador eller sjukdomar.
Kan arbeta med båda.JaJa
Självständiga vårdgivare med rätt att ställa diagnoser inom sitt kunskapsområde.JaJaJa
Överlapp finns mellan vårdgivarna.Ja om fysioterapeuten även är vidareutbildad i manuell terapi.JaJa

Vem av ovanstående vårdgivare som du som patient ska gå till vid olika smärtproblem och rörelsebesvär kan sakna betydelse. Det finns även andra terapeuter som massageterapeuter som kan vara lämpliga att söka. Är du sedan nöjd med valet av terapeut så kvittar det egentligen vilken yrkestitel vårdgivaren/terapeuten har. Med detta sagt så gäller de mer överlappande sätten vårdgivarna arbetar på och vilka patienter de träffar främst för fysioterapeuter med vidareutbildning inom manuell terapi, kiropraktor och naprapat. Har du däremot en större kroppskada, hjärtsjukdom, neurologisk sjukdom, reumatologisk sjukdom då är mer ofta en fysioterapeut som är lämplig att söka. I dessa fall handlar det mer sällan om manuell terapi utan mer om rehabiliteringsträning. I åtanke ska man ha att manuell terapi fungerar som smärtlindring, återställa akuta och även långvariga funktionsnedsättningar som inskränkt rörlighet i leder eller mellan kotor medan mer omfattande strukturella anatomiska skador kan åtgärdas med manuell terapi direkt.

Det finns sedan överlappning där några naprapater har kompetens inom kroppskännedom och avslappning precis som fysioterapeuterna som arbetar med psykisk ohälsa.

David Aston
Leg. Sjukgymnast med specialisering inom manuell terapi

Holistiskt synsätt eller inte

Dagens sjukvård i västvärlden är i allra högsta grad specialiserad så det blir sällan rätt att tala om att en vårdgivare kan ha ett helhetssyn. Oftast är det terapeuter inom alternativmedicin som profilerar sig med att ha ett holistiskt synsätt eller helhetssyn. Men faktum är att det medicinsk fälten är för omfattande att någon enskild ska klarar att kunna allt. I bästa fall kan man mycket ett par området och betydligt mindre om andra medicinska inriktningar. De terapeuter som hävdar att de har helhetssyn har oftast en kortare utbildning än många av oss som arbetar inom den skolmedicinska sjukvården och de har en ganska ytlig kunskapsnivå inom flera medicinska ämnen. Med detta sagt har självklart alla som arbetar inom hälsovård oberoende om det är inom skolmedicin, komplementär medicin eller alternativ medicin en möjligt att hjälpa sina patienter vilket sker dagligen.

Det är därför läkare med allmänmedicinsk specialistkompetens vid svårare fall behöver remittera patienter vidare till andra specialdieter. Detta kan ibland uppfattas som om läkaren inte kan men istället handlar det en god insikt om när patienter ska träffa andra vårdgivare och specialister.

Från mitt perspektiv så vill jag i bästa fall en delvis helhetssyn även om jag efter min grundutbildning på 3 år till legitimerad sjukgymnast studerat diverse olika kurser och utbildningar i mer än 3 år till. Min “helhetssyn” är inriktad på att undersöka utifrån ortopediskmedicinska tester och neurologitester patienter med olika smärt- och rörelsebesvär. Olika manuella behandlingsmetoder och dry needling används för smärtlindring och återställa funktion men även råd om övningar och regim ges. Sedan tar jag i min medicinska bedömning hänsyn olika faktorer om patientens hälsa, såväl fysiskt som psykiskt för att avgöra vad som är lämpligt. I några fall kan patienter förvänta sig att de har kommit rätt när de sökt mig men min medicinska bedömning att jag inte rätt vårdgivare för att påbörja eller fortsätta rehabilitering. Det kan handla om patienter med psykisk ohälsa som inverkar på fysiska symtom, oklarheter från min sida angående diagnoser eller läkemedelsintag.

Avslutningsvis vill jag inte påstå att jag arbetar holistiskt och jag inser också mina begränsningar i kunskaper samt vet jag vilka tillstånd som jag skulle kunna hjälpa patienter med. Söker patienter med besvär från flera olika områden kommer jag för det mesta att rikta in mer på några områden. Att exempelvis undersöka både ländrygg och nacke samtidigt är sällan tidsmässigt möjligt.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Basal Kroppskännedom

En bra informationsfilm om Basal Kroppskännedom, BK. Metoden används av en del fysioterapeuter. Metoden är lämplig för patienter med spänningar, smärtor och rörelsebesvär som kan härledas till stress och det psykiska måendet. Metoden är underskattad i synnerhet för patienter som direkt söker exempelvis fysioterapeuter som mig med ortopedisk medicinsk inriktning i hopp att bli återställd med exempelvis manuell behandling.

Problemet är delvis att det finns betydligt fler fysioterapeuter som arbetar med den somatiska delen som ortopedi och till detta finns det sedan ett flertal andra vårdgivare som kiropraktorer, massageterapeuter, naprapater och osteopater som fokuserar på behandling av ortopediska besvär. Ett annat problem är att en del de fysioterapeuter som har vidareutbildning i BK finns inom psykiatrin dit patienter vilket kan vara svårt att komma till om man som patient inte har stora besvär. Sedan finns det säkert en del vårdcentraler som har fysioterapeuter med kompetens inom BK men då tyvärr många vårdcentraler fortfarande är dålig på att marknadsföra vem som arbetar på vårdcentralen

David Aston

Bestämda åsikter men utan djupare kunskap

Jag kom över en artikel i Sydsvenskan om allvetare som egentligen vet minst. I artikeln gällde det genmodifierade mat vilket är ett område jag inte kan något om men jag har inte så mycket åsikter om det heller. Ett par betänksamma citat kan man läsa om.

Phil Fernbach som är professor vid University of Colorado Boulder i USA säger: “Extrema synpunkter härstammar ofta från människor som tror sig förstå komplexa ämnen bättre än vad de i själva verket gör”

I artikeln kan man läsa att där forskning presenteras tenderar att individer som har minst kunskap inom vetenskapliga ämnen kommer att vara okunniga eftersom de antagligen inte är öppna för andra argument och ny kunskap.

Nicholas Light vid University of Colorado Boulder säger följande: “För att förändra människors åsikter, måste de till en början lära sig att uppskatta det de inte vet. Utan detta första steg kommer utbildningsinsatser antagligen inte att fungera särskilt bra för att få dem i linje med rådande vetenskaplig konsensus”

Samma situation kring exempelvis muskelspänningar

Majoriteten av patienter jag har mött på min klinik och massageterapeuter som jag har utbildat har varit öppna för kunskap och fakta som jag har förmedlat vilket är positivt. Inte sagt att man inte klan diskutera olika perspektiv på exempelvis behandlingsmetoder. Många jag möter är öppna och även ödmjuka där de säger att jag är “specialisten” som vet.

Bilden visar ett ryggmärgssegment. Att förstå neurofysiologi är betydelsefullt för att även förstå de underliggande mekanismerna till muskelspänningar.

Men det händer några få gånger att vissa individer är väldigt bestämda i att exempelvis har man ont i muskler eller känner sig spänd så är det bara massage som är den enda och bästa metoden för att reducera muskelspänningarna och smärtan. Naturligtvis finns de människor som inledningsvis är av den åsikten att bara massage är det som gäller men som accepterar den information kring fysiologi som jag lyfter fram om varför olika metoder kan finnas för behandling av funktion störningar i muskler som yttrar sig som smärta, stelhet eller spänningar.

Malmö den 12 januari 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Behandling av muskelspänningar med eller utan massage

Massage för minska muskelspänningar

Ibland kommer jag i kontakt med patienter vars fysioterapeut/sjukgymnast eller kiropraktor säger till dem att de ska söka sig till en terapeut för att få massage för deras muskelspänningar.  Om meningen är att du för mindre spänningar som ej bedöms vara en primärt del av dina symtom ska söka avslappningsmassage är det helt i sin ordning. Men jag får ibland uppfattningen att patienter blir rekommenderade att de ska söka sig till en terapeut som ger massage i ren behandlande syfte för symtomgivande muskelspänningar. I detta avseende blir jag ledsen att det finns en okunskap i att det endast är massage som kan användas för att minska muskelspänningar.

Undersökning av muskler, leder och nervsystemet år väsentligt för att bedöma vilka behandlingsmetoder som kan användas.

Andra metoder än massage

Ska sanningen fram så är massage inte alltid ens den mest optimala behandlingsmetoden och det säger jag som i grunden är massör och som sedan år 2000 utbildat massageterapeuter.  Till det kan jag även tillägga att jag idag använder många gånger massage i mina sjukvårdande behandlingar inom ramen för fysioterapi. Jag arbetar med olika metoder som alla kan fungerar för att reducera muskelspänningar direkt eller indirekt. Men det finns även andra metoder så väl passiva där du som patient får behandling men även aktiva metoder där du som patient lära dig att med olika strategier och metoder minska dina spänningar. Vilka behandlingar som ska användas beror på vilken inriktning vårdgivaren eller terapeuten har samt vilken medicinsk bedömning som sker efter en undersökning. Den underliggande orsaken till dina muskelspänningar måste man försöka komma fram till för annars är risken att behandlingar i bästa fall bara ger tillfällig lindring. Handlar det om muskelobalans, stela leder, skada, stress, ensidiga arbetsmoment med mera?

Muskelbehandling kan innefatta andra metoder än bara massage som här en neuromuskulärteknik.

Du som patient bör fråga den vårdgivare som rekommenderar dig massage för dina muskelspänningar följande:

  • anser du att mina spänningar är av mindre betydelse och därför kan jag om jag vill söka massage för generell avslappning? Om svaret är ja här så är det kanske inte ens meningen att du ska massage som sjukvårdande behandling.
  • finns det andra metoder än massage för att minska mina muskelspänningar? Här är det bra för dig att veta vilka metoder som din nuvarande vårdgivare arbetar med.

Jag tar kontinuerligt emot nya patienter men inte som är under pågående behandling för sina besvär hos någon annan vårdgivare med undantag av läkare vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg.  Du kan även läsa mer här om vad som gäller om du tänker att söka mig för massage inom ramen för offentlig finansierad sjukvård (inom högkostnadsskyddet)

David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut

 

Foam roller som behandling?

Foam roller finns på  flera gym idag  och används av en del tränande. Vad är syftet och vad har foam roller eventuell fysiologisk effekt? Tanken generellt med foam roller är den bland annat kan användas som egenvård för muskelmassage eller så kallad myofascial release.  

Det finns några studier angående foam roller som har visat att redskapet kan bidra till bättre rörlighet i lårmuskler och minskad värk. Det går däremot inte uttala sig om redskapet och metoden är bättre än någon annan egenbehandlingsmetod. Cheatham och Stull [1]  studie med 30 friska vuxna fick slumpmässigt i två grupper där båda grupperna använde foam roller för lår framsida i 2 minuter men eller utan rörelser av ledrörelser.  Efter användning utvärderas smärttröskel och knärörligheten där det resultat visade att i gruppen där foam roller med aktiva rörelser genomfördes hade större effekt på rörelseomfånget än jämfört med att använda foam roller utan rörelser [1].

I en litteraturöversikt av Schroeder och Best [2] omfattande 9 studier om foam roller där drar man slutsatsen att redskapet kan minska ömhet efter träning och påverka rörligheten.

Det finns inga studier som jag hittade där man jämför foam roller men andra metoder för reducera smärta och förbättra rörlighet.

En foam roller är cylinderformad med ett hård inre del medan den yttre delen kan vara mjukare.

Jag hörde nyligen två tränande diskutera att foam roller kunde användas för ländryggsbesvär. Jag gjorde nyligen en snabb sökning i en medicinsk databas och där fann jag inga studier som berör ländryggsbesvär och foam roller. Det går alltså inte att dra någon slutsats angående foam roller är effektivt som behandling av ländryggsbesvär. Däremot inte sagt att foam roller inte skulle kunna hjälpa enskilda individer. Ty avsaknad av studier är inte detsamma som att det finns belägg för foam roller är verkningslös.

Foam roller finns i olika storlek och form.

Sammanfattningsvis kan man säga om foam roller kan uppfylla ett syfte att påverka rörlighet och reducera smärta på kort sikt. Vid mer bestående tillstånd bör man naturligtvis undersöka och komma fram till en medicinsk bedömning där man lägger upp behandlingsplan. Det här kan oftast vi fysioterapeuter/sjukgymnaster bidra.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Referenser

  1. Cheatham SW, Stull KR. Comparison of a foam rolling session with active joint motion and without joint motion: A randomized controlled trial. J Bodyw Mov Ther. 2018 Jul;22(3):707-712.
  2. Schroeder AN, Best TM. Is self myofascial release an effective preexercise and recovery strategy? A literature review.Curr Sports Med Rep. 2015 May-Jun;14(3):200-8.

Kronisk smärta och rundgång i vården

Kronisk och långvarig smärta

Vi som arbetar med sjukvård möter patienter med  akuta och långvariga besvär. I det senare fallet när det gäller smärtproblematik och i synnerhet långvarig smärta  är det ett komplicerat område.  En del patienter kan vi hjälpa och ge lindring samt förbättra funktion hos medan andra blir inte hjälpta eller får i bästa fall en högst tillfällig lindring. Patienten har således en kronisk smärtproblematik.  Det är dessa patienter som av förståeliga skäl söker sig vidare till andra terapeuter och vårdgivare.

Rundgång i vården

I biomedicinska artiklar benämner man detta beteende med “doctors shopping” som skulle kunna översättas att patienten konsumerar vård hos olika läkare. Jag vill även lägga till att dessa patienter söker sig till olika vårdgivare utöver läkare och terapeuter.  För en del patienter är det den ständiga jakten på att finna ett bot. Men det kan även vara att vissa patienter som söker sjukvården i hopp om hitta en diagnos som kan förklara smärtproblematiken. Någonstans finns det en sundhet i  detta att patienten vill bli frisk. Men hur många olika vårdgivare och terapeuter ska man söka?

Jag har i olika perioder och omfattningar i mer än 6 år arbetat med så kallade oberoende medicinska teamutredningar av sjukskrivna patienter för att ge ett underlag till Försäkringskassan. Här träffar jag med läkare, psykolog och arbetsterapeut i synnerhet patienter som har provat väldigt många olika behandlingsmetoder och även givit olika rehabiliteringsinsatser en chans men trots detta har patientens symtom och funktion inte förbättrats i något större grad. Frågan vi måste lyfta till försäkringskassan är det finns någon rehabiliteringspotential och prognos. Är det meningsfullt med mer rehabilitering eller ska patienter utredas mer inom specialistsjukvården.

Ortopedisk medicinsk ledundersökning av bröstryggen utförd av undertecknad som fysioterapeut.

Att tänka på för dig som smärtpatient

Jag får ibland frågor från patienter med långvarig smärtproblematik som inte bor i närheten av Malmö där jag är verksam med min klinik och dessa patienter undrar om jag känner någon på deras hemort som kan hjälpa dem.  Men här måste jag också understryka att  bara för att min webbplats är  informativ så innebär det inte jag per automatik är den mest lämpliga vårdgivaren att söka.

Bor du i  en större stad finns det med all sannolikhet en mängd olika vårdgivare och terapeuter att söka. Naturligtvis har jag patienter som med långvariga smärtproblem som får lindring och förbättrad funktion hos mig samt i en del fall även blir återställda men samtidigt är komplexiteten i långvarig smärta att en del patienter blir inte hjälpta oberoende vad de provar för rehabilitering eller medicinska åtgärder.

Samtidigt kan det hända att du som patient tror att du har sökt allt som är möjligt och även betalt mycket för olika rehabiliteringsinsatser hos privata aktörer men vid närmare granskning kanske en del metoder inte har provats och mycket har varit snarlikt. Det kan hända att du som patient inte har valt mer än manuell terapier och omedvetet eller medvetet valt bort aktiva rehabiliteringsansatser som träning och kroppskännedomsövningar.

Det kan även vara så att under en viss fas med besvär svarar du som patient bättre på vissa metoder medan andra fall har du som patient fokuserat på vissa symtom men inte hur det påverkar dig i funktion. Exempelvis kanske rehabövningar har introducerats för tidigt och i en för hög intensitet eller svårighet. Ett annat scenario är att  du som patient ansett dina smärtor i ryggen blivit bättre medan domningar samt gångförmågan är sämre. Det förekommer också situationer där patienter anser att man har provat rehabträning men antingen en form av träning som just i det specifika fallet inte är det bättre alternativet eller så har träningen inte fullföljts långsiktigt nog.

Andra situationer är att patienter med viss rätt dömer ut en hel yrkeskår för att de har ansett att de exempelvis har varit hos några kiropraktorer, massörer eller fysioterapeuter. Här bör man ha i åtanke att det kan skilja sig en hel del inom samma yrkeskår vad beträffar omhändertagande.

Generell eller specifik rehab

Jag arbetade en period också i ett multimodalt smärtteam (MMS) där enskilda vårdgivare alla var högst kvalificerade men arbetsgivarens vision handlade om att effektivisera på bekostnad av individuellt omhändertagandet. I MMS ska det ingå gruppaktiviteter men i en del fall blir det till ett absurdum att tror att patienter med diverse olika medicinska tillstånd och bakgrund ska ha rehabträning i grupp. I en del fall kan mer generell egenvård gör stor nytta medan i andra fall behöver rehabiliteringen bli mer specifik och individuellt anpassad

Jag har på följande sida skrivit om vad du som patient kan tänka på när du söker dig till en vårdgivare,  råd vid vårdkontakt.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Evidens för manipulation av ländryggen

Evidens för manipulation vid långvariga ländryggsbesvär

En ny systemisk litteraturgranskning och metanalys om manipulation och mobilisering av patienter med långvarig ländryggssmärta visar på god resultat. Egentligen är detta vad som de senaste åren har varit tendensen att vi som arbetar med manuell terapi och mer specifikt med manipulation eller mobilisering av ryggen anser att dessa behandlingar kan vara betydelsefullt för patienter med långvariga besvär.

Titel: Manipulation and mobilization for treating chronic low back pain: a systematic review and meta-analysis.

Tidskrift: Spine J. 2018 May;18(5):866-879. doi: 10.1016/j.spinee.2018.01.013. Epub 2018 Jan 31.

Författare: Coulter ID, Crawford C, Hurwitz EL, Vernon H, Khorsan R, Suttorp Booth M, Herman PM.

Syftet: Att undersök effekt och säkerheten av ledmanipulation och ledmobilisering i behandling av långvarig ländryggssmärta.

Studiedesign: Metanalys och systematisk litteraturgranskning.

Metod och material: sökning i flera databaser från 2000 till 2017 , genomgång av referenslistor och kommunikation med specialister. Randomiserade kontrollerade studier valdes ut där man jämförde manipulation eller mobilisering med bluffbehandling, ingen behandling, andra terapier och multimodal tillvägagångsätt.

Resultat: Femtioen studier inkluderades varav nio studier var lika nog att ingå metaanalysen. Manipulation hade en signifikant effekt på att reducera smärta och funktionsnedsättning jämfört med andra aktiva åtgärder som träning. Mobilisering hade effekt på att reducera smärta men inte funktionsnedsättning jämfört med andra aktiva åtgärder som träning. Det finns enligt författaren en måttlig evidens att manipulation och mobilisering kan reducera smärta och förbättra funktion hos patienter med långvarig ländryggssmärta.