Kategori: Anatomi

Publicerat

Vad tror patienter händer vid manuell terapi?

En studie av Petosky et al genomförd i USA hade ett syfte med att undersöka hur patienter uppfattar att manuell terapi fungerar. Forskarna genomförde kvalitativa intervjuer med patienter som fick fysioterapeutisk behandling för olika besvär från rörelseapparaten. Totalt deltog 26 personer med en medelålder på cirka 60 år.

Manuell terapi definieras av författarna som en skicklig användning av händer för att påverka vävnader och leder med mekanisk kraft i syfte att minska smärta och förbättra rörelseförmåga. Begreppet omfattar flera olika tekniker som ledmobilisering, manipulation, massage, passiv rörelseträning, djup nålbehandling (dry needling) samt mobilisering av mjukvävnad och nervstrukturer. På senare tid har definitionen breddats för att även inkludera patientens perspektiv och betona gemensamt beslutsfattande som en viktig del av den kliniska omhändertagande.

Två av författarna utföra de semistrukturerade intervjuerna som varade ungefär 20 minuter per patient. Analysen av intervjuerna i studien visade att patienternas uppfattningar främst handlade om resultat av behandling, snarare än de fysiologiska mekanismerna bakom. Tre huvudsakliga teman identifierades:

  • Mekaniska effekter som exempel ökad rörlighet, förbättrad cirkulation, ”kroppen rättas till”),
  • Neurofysiologiska effekter minskad smärta eller nervpåverkan.
  • Psykologiska effekter välbefinnande och lättnad.

Sammanfattningsvis trodde många patienter att manuell terapi leder till strukturella förändringar i kroppen som förbättrar resultatet av behandlingen. Studien framhåller att vårdgivare som arbetar med manuella bör vara medvetna om patienters uppfattningar när de använder manuella behandlingsmetoder.

Det innebär att information på ett sakligt vis om manuell terapins fysiologiska effekter behöver och förklarar exempelvis att:

  • kotor inte flytas på plats med manipulation
  • bäckenet inte är snett och justeras tillbaka
  • ”muskelknutor” inte trycks ut
  • bindvävnaden inte delas på vid behandling.

Malmö den 13 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referens
Petosky, T., Vraa, D.L., Rentmeester, C., Subialka, J. & Young, J.L. (2026) How do patients believe manual therapy works? An exploratory qualitative study. JOSPT Open, 4(1), pp. 82–90.

Publicerat

”Kotor som sitter fel” – kärt barn har många namn

Dysfunktion

Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:

  • En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
  • Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
  • Ökade muskelspänningar uppstår.
  • En smärtreaktion kan förekomma
  • På sikt även en nedsatt kontroll.
  • Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.

Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.

Kotsegment sett från sidan

Subluxation

Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar:
– förändring i rörelser av leder/kotor
– irritation eller påverkan av nervsystemet
– påverkan av vävnader inklusive muskler
– biokemiska och inflammatoriska reaktioner.

Kotsegment sett ovanifrån

På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.

Flera hundra mer eller mindre känds synonymer


Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.

  • Aberrant motion (Ab)normal articular sensory input
  • Abnormal dysfunction
  • Abnormal fixation
  • Abnormal instantaneous axis of rotation
  • Abnormal mechanics
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormal nervous system function
  • Abnormal spinal function
  • Altered intervertebral mechanics
  • Altered joint structure and function
  • Altered nociceptive and proprioceptive input
  • Altered regional mechanics
  • Arthropathic Abnormal function (Ab)normal joint mechanics
  • Abnormal joint motion
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormalities of range of motion or coupling
  • Abnormal nervous system function
  • (Ab)normal regional sympathetic tone
  • Abnormal restrictive barrier in or around joints
  • Abnormal spinal function
  • (Ab)normal structural relationship
  • Acute joint locking
  • Acute locking
  • Adverse mechanical tension of the nervous system
  • Altered alignment Altered joint motion
  • Altered nervous system movement
  • Altered physiological function
  • Apophyseal subluxation
  • Arthron (extremity joint subluxation ©© see also ”vertebron”)
  • Articular derangement
  • Articular dyskinesia
  • Articular juxtaposition
  • Biomechanical distortion
  • Biomechanical impropriety
  • Biomechanical insult
  • Blockage Blocking
  • Bony displacement
  • Bony maladjustment
  • Bony lesion
  • Cervical joint dysfunction
  • Changes of the dynamic segment
  • Changes of thoracic segments
  • Chiropractic lesion
  • Compensatory structural subluxations
  • Comprehensive lesion
  • Deconditioned syndromes
  • Deviation of the bodies
  • Errors of static or motor mechanics Facet joint syndrome
  • Facet synovial impingement
  • Facilitated spinal system Facilitated subluxation
  • Functional pathology
  • Functional subluxationChriopractic lession
  • Chiropractic subluxation Chiropractic subluxation complex
  • Comprehensive lesion
  • Delayed instability
  • Deformation behaviour
  • Degenerative dynamic segment
  • Derangement
  • Derangement of the opposing joint surfaces
  • Discoradicular conflict
  • Disorder of the disc
  • Disrelationship of the facets
  • Displacement
  • Disturbance in the mechanico©dynamics
  • Dynamic forceps
  • Dynamic segment
  • Dysarthric lesion
  • Dysarthrosis
  • Dysfunctional joint
  • Dysponesis
  • Dystopia
  • Dysfunctional segments
  • Engagement of the spinal segment in a pathologic reflex chain
  • Erratic movement of spinal articulations
  • Excursion (Conley) = (”Wandering from the usual path.” ©© Taber’s)
  • Facet imbrication
  • Facet joint dysfunction
  • Facet syndrome
  • Facilitated segment
  • Facilitative lesion
  • Fanning of interspinous space
  • OE Fixed vertebra Focal tenderness
  • Functional block ”(subluxations) … force other joints to move too much.”
  • Functional compromise
  • Functional deficit
  • Functional defects
  • Functional derangement
  • Functional and structural changes in the three©joint complex
  • Functional disturbance
  • Functional impairments of motion
  • Functional spinal lesion
  • Functional subluxation*
  • Gravitational (im)balance of joints (with) reduced chronic, asymmetrical forces
  • Harmful dysfunction of the neuromusculoskeletal system
  • Hyperaemic subluxation Hyperanteflexion sprain
  • Hypermobility Hypopmobility Hypokinetic aberration*
  • Impairment (Im)properly direct(ed) coordinated, (in)harmonious motor programming
  • Inability of the segment to articulate about its new axis
  • Incomplete luxation
  • Incomprehensible pattern of symptoms and clinical findings when compared to with examination of mechanical lesions in the extremities
  • Instability of the posterior ligament complex
  • Interdiscal block Internal joint derangement
  • Internal vertebral syndrome
  • Intersegmental instability
  • Intersegmental subluxation
  • Intervertebral blocking
  • Intervertebral disrelationship
  • Intervertebral dysfunction of the mobile segment
  • Intervertebral joint subluxation
  • Intervertebral obturations
  • Intervertebral subluxation
  • Joint bind Joint blockage Joint disturbances Joint dysfunction
  • Joint immobilization
  • Joint ”instability”Joint locking
  • Joint movement restriction
  • ”Just short of a dislocation”
  • Joint restriction
  • Kinesiopathology
  • Kinetic intersegmental subluxation
  • Kinetic subluxation Lesion
  • Ligatights
  • Localised/referred pain
  • Locked
  • Locking
  • Locked subluxation
  • Locks up and restricts motion
  • Lose their normal motion or position
  • Loss of elasticity
  • Loss of joint movement
  • Loss of juxtaposition
  • Loss of segmental mobility
  • Low back dysfunction Malalignment
  • Maladjustment (of a vertebra)
  • Malposed vertebra
  • Mechanical interferences Mechanical malfunctioning
  • Mechanically infringe
  • Manipulatable joint lesion
  • Manipulatable lesion (adjustable subluxation!)
  • Mechanical derangement
  • Mechanical disorder
  • Mechanical dysfunction
  • Mechanical instability
  • Mechanical irritation of the sympathetic ganglionic chain
  • Mechanical musculoskeletal dysfunction
  • Mechanico©neural interaction
  • Metameric dysfunction
  • Minor derangement
  • Minor intervertbrae derangement (MID)
  • MisalignmentMisalignment of the fibrocartilaginous joint
  • Motor unit derangement complex
  • Motion restriction
  • Movement restriction
  • Multisegmental spinal distortion
  • Musculoskeletal dysfunction
  • Myopathology
  • Nervous system impairment by the spine
  • Neuro©articular dysfunction
  • Neuro©articular subluxation
  • Neuro©articular syndrome
  • Neurobiomechanical
  • Neuro©dysarthric
  • Neuro©dysarthrodynic
  • Neurological dysfunction
  • Neurodystrophy
  • Neurofunctional subluxation
  • Neuro©mechanical lesion
  • Neuromuscular unit
  • Neuromuscular dysfacilitation
  • Neuromuscular dysfunction
  • Neuropathology
  • Neurospinal condition
  • Neurospinal distortions
  • Neurostasis (Wilson)
  • Occult subluxation
  • Offset
  • Orthokinetics
  • Ortho©spondylo©dysarthrics
  • Osteological lesion Osteopathic lesion Osteopathic spinal lesion Osteopathic spinal joint lesion
  • Pain and debility without recognisable pathology
  • Painful intervertebral dysfunction (”PID”)
  • Painful minor intervertebral dysfunction (”PMID”)
  • Palpable changes
  • Paravertebral subluxation
  • Partial dislocation
  • Partial or incomplete separation
  • Partial fixation
  • Partial luxation
  • Pathogenic interaction of spine and nervous system
  • Pathophysiological mechanics
  • Pathologically altered bradytrophic tissue
  • Pathologically altered dynamic segment
  • Pathomechanics
  • Pathophysiology
  • Perverted function
  • Physiologic displacement
  • Physiologic lock the motion segment
  • Positional dyskineria
  • Posterior facet dysfunction Posterior joint dysfunction (”PJD” ©© see ”three©joint complex”!)
  • Posterior joint syndrome
  • Post©traumatic dysautonomic
  • Prespondylosis
  • Primary dysfunction
  • Primary fibromyalgic syndrome
  • Pseudosubluxation
  • Putative segmental instantaneous axis of rotation
  • Reflex dysfunction
  • Reduced mobility
  • Regional dysfunction
  • ”Relative as absolute lack of space within the intervertebral foramen”
  • Residual displacement
  • Restricted motion
  • Restriction
  • Restriction of unisegmental mobility
  • Reversible with adjustment/manipulation
  • Sagittal translation (Conley)
  • Sectional subluxation Segmental dysfunction
  • Segmental instabilityOE Segmental vertebral hypomobility
  • Semiluxation
  • Simple joint and muscle dysfunction without tissue damage
  • Shear strain distribution
  • Slight luxation
  • Slightly luxated
  • Slightly misaligned vertabra
  • Soft tissue ankylosis
  • Somatic dysfunction
  • Spinal dysfunction
  • Spinal fixation
  • Spinal hypomobilities
  • Spinal irritation
  • Spinal joint blocking
  • Spinal joint complex
  • Spinal joint dysfunction
  • Spinal joint malfunction
  • Spinal kinesiology
  • Spinal lesion
  • Spinal mechanical dysfunction
  • Spinal pathophysiology
  • Spinal segmental facilitation
  • Spinal segmental instability
  • Spinal subluxation
  • Spine restriction
  • Spino©neural conflict
  • Spinostasis (Wilson)
  • Spondylodysarthric lesions
  • Sprain
  • Stable cervical injury of the spine (see also ”instability” above)
  • Static intersegmental subluxation
  • Static subluxation
  • Strain
  • Strain distribution
  • Structural abnormalities
  • Structural derangement
  • Structural disrelationship
  • Structural intersegmental distortion
  • Structural lesions
  • ”Stuck”
  • Subtle instability
  • Sub©luxation Subluxation
  • Subluxation complex
  • Subluxation complex myopathy
  • Subluxation syndrome
  • Subluxes
  • Three joint complex
  • Tilting of the vertebral body
  • Tightened, deep, joint related structures
  • Total fixation
  • Translation
  • Unresolved mechanical tension or torsion
  • Unstable subluxation
  • Vertebragenous syndromes
  • Vertebral derangement
  • Vertebral displacement
  • Vertebral dysfunction
  • Vertebral dyskinesia
  • Vertebral factor
  • Vertebral genesis
  • Vertebral induction
  • Vertebral lesion
  • Vertebral pathology Vertebral subluxation
  • Vertebral subluxation complex
  • Vertebral subluxation syndrome
  • Vertebrally diseased
  • Vertebroligamentous sprain strain
  • Vertebron (see also ”arthron”)
  • Wedged disc
  • Zygopophyseal pathophysiology

Malmö den 31 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Master medicinsk vetenskap
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Marklyft och muskelaktivitet

Jag råkade höra en personlig tränare där jag tidigare var medlem hur han pratade med en av hans klienter kring marklyft. Klienten berättade för sin personliga tränare att han kände av sin ryggslutet vid övningen. Till min förvåning så hörde den personliga tränare säga att det ska kännas där. Det är både rätt och fel.


Visst ska övningen som marklyft kännas i rygg och säte samt lår men jag möter också patienter som faktiskt får olika smärtproblem från ländryggen i samband de ha tränat marklyft. I dessa fall är det inte rätt säga det ska kännas i ländryggen utan det kan till och med vara motiverat att en period avstå från marklyft. Viktigt här en systematisk undersök av ryggrad, höftleder, muskler och nervfunktion för att bedöma orsaken till att det känns. Det också viktigt att ställa sig frågan om det bara känns i ländryggen under övningen eller känns det på fler ställen samt hur länge det håller i.

Malmö den 3 februari 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Publicerat

Foam roller som behandling?

Foam roller finns på  flera gym idag  och används av en del tränande. Vad är syftet och vad har foam roller eventuell fysiologisk effekt? Tanken generellt med foam roller är den bland annat kan användas som egenvård för muskelmassage eller så kallad myofascial release.  

Det finns några studier angående foam roller som har visat att redskapet kan bidra till bättre rörlighet i lårmuskler och minskad värk. Det går däremot inte uttala sig om redskapet och metoden är bättre än någon annan egenbehandlingsmetod. Cheatham och Stull [1]  studie med 30 friska vuxna fick slumpmässigt i två grupper där båda grupperna använde foam roller för lår framsida i 2 minuter men eller utan rörelser av ledrörelser.  Efter användning utvärderas smärttröskel och knärörligheten där det resultat visade att i gruppen där foam roller med aktiva rörelser genomfördes hade större effekt på rörelseomfånget än jämfört med att använda foam roller utan rörelser [1].

I en litteraturöversikt av Schroeder och Best [2] omfattande 9 studier om foam roller där drar man slutsatsen att redskapet kan minska ömhet efter träning och påverka rörligheten.

Det finns inga studier som jag hittade där man jämför foam roller men andra metoder för reducera smärta och förbättra rörlighet.

En foam roller är cylinderformad med ett hård inre del medan den yttre delen kan vara mjukare.

Jag hörde nyligen två tränande diskutera att foam roller kunde användas för ländryggsbesvär. Jag gjorde nyligen en snabb sökning i en medicinsk databas och där fann jag inga studier som berör ländryggsbesvär och foam roller. Det går alltså inte att dra någon slutsats angående foam roller är effektivt som behandling av ländryggsbesvär. Däremot inte sagt att foam roller inte skulle kunna hjälpa enskilda individer. Ty avsaknad av studier är inte detsamma som att det finns belägg för foam roller är verkningslös.

Foam roller finns i olika storlek och form.

Sammanfattningsvis kan man säga om foam roller kan uppfylla ett syfte att påverka rörlighet och reducera smärta på kort sikt. Vid mer bestående tillstånd bör man naturligtvis undersöka och komma fram till en medicinsk bedömning där man lägger upp behandlingsplan. Det här kan oftast vi fysioterapeuter/sjukgymnaster bidra.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Referenser

  1. Cheatham SW, Stull KR. Comparison of a foam rolling session with active joint motion and without joint motion: A randomized controlled trial. J Bodyw Mov Ther. 2018 Jul;22(3):707-712.
  2. Schroeder AN, Best TM. Is self myofascial release an effective preexercise and recovery strategy? A literature review.Curr Sports Med Rep. 2015 May-Jun;14(3):200-8.
Publicerat

PT-utbildningar som inte levererar

Med min tidigare arbetsbakgrund från olika gym som tränare själv men även ansvarig för internutbildning av instruktörer och personliga tränare gör att ämnet PT-utbildning är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.

Det är positivt att TV4 tar upp problem med PT-utbildningar som inte håller måttet.  De pratar om bluff-företag inom branschen med privata träningsutbildningar. Det finns även en intervju med en representant från Almega Friskvårdsföretagen som rakt ut säger att många utbildningar rent ut sagt har för låg nivå, att det idag är en djungel med utbildningar och licenser med international standard kan vara urvattnade.  De menar även att du som klient ska kontrollera utbildningsbakgrund på den enskilda personliga tränare du tänker anlita. Sedermera tar professor i idrottsfysiologi Michail Tonkonogi upp problem med att branschen inte lyckas sanera sig själv och att skolorna licensierar sina egna studenter.

Det är således all idé att kontrollera bolag och bolagsmän bakom skolan så att du inte blir lurad av en professionellt gjord webbplats vilket idag inte kräver någon större insats. Tidigare har jag skrivit om att kontrollera massageskolan som du planerar att anmäla dig till och mycket gäller naturligtvis även utbildningsarrangörer inom segmentet som till exempel PT-utbildningar.

Malmö den 20 juni 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

20 år sedan jag började på sjukgymnastprogrammet

Jag blev häromdagen påmind av en kollega om att det var 20 år sedan vi började på sjukgymnastprogrammet i Lund. Tiden går minsann fort och mycket har hänt såväl privat och i arbete. Hittade mitt schema från första terminen. Utbildningen började med traditionell föreläsning i anatomi av biomekanikprofessorn och läkaren Bengt Johnsson. Det var en tuff början.

Schema med kursstart den 20 augusti 1997

Under utbildningstiden och i synnerhet i slutet hade jag en del kritik till programmet som jag har förstått delvis har blivit bättre på nuvarande fysioterapeutprogram. Hursomhelst har jag med tiden uppskattat utbildningen och min handledare till mitt examensarbete hade rätt när hon sa att jag skulle uppskatta utbildningen efter att ha arbetet ett par år.

Malmö den 26 augusti 2017

David Aston

Publicerat

Benlyft för magmusklerna

Mitt förra inlägg om sidoböjningar blev ganska populärt så här kommer nästa övning som jag nyligen såg en person utföra på gymmet. Det var den klassiska benlyft (första filmsekvensen som jag har gjort) där rörelsen tas ut i benen, höftleden, och egentligen ger primärt dynamisk styrketräning av höftböjarmuskler som redan är starka. Även om man blir väldigt trött i magmusklerna är det för det mesta på grund av en hög statisk anspänning. Vill du istället isolera styrketräningen till magmusklerna så är det bättre att göra som i den andra filmsekvensen där rörelsen tas ut i bäckenet. Det är naturligtvis inget fel i att göra sit-ups/crunches som kanske är lite lättare att utföra.

Malmö den 9 juli 2017

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Sidoböjning med vikter i båda händerna

Jag var på gymmet för några dagar sedan och såg att en man som jag råkade höra var personlig tränare utförde en övning som det var ett tag sedan jag senast såg någon ha gjorde.

Övningen den personliga tränaren gjorde var sidoböjningar (har gjort en animerad film nedan) och vill man träna detta för att stärka bålmuskler, såväl rygg- och bukmuskler, är det tyvärr en tämligen meningslös övning. Om han hade som mål att träna rörlighet så är det helt i sin ordning men då hade han inte behövt hålla 20 kg viktskivor i vardera hand. Faktum är oberoende hur tunga vikter man lyfter i vardera hand kommer tyngdkraften innebära att musklerna i bålen inte behöver ansträngas. Självklart blir det statisk träning av armmusklerna för kunna hålla viktskivorna. Vill du däremot göra övningen med yttre belastning är det naturligtvis bättre att använda en vikt i ena handen och då kommer övningen leda till musklerna på motsatta sidan av bålen aktiveras.

Hade det varit programmet Plus så hade övning sidoböjning med viktbelastning i vardera hand åkt i soptunnan.

Malmö den 2 juli 2017

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Personlig tränares kompetens

En artikel i SVT har kontroversiell rubrik, Kritiker varnar för oseriösa personliga tränare: ”Kunder kan skadas”

Idrottsforskaren Michail Tonkonogi, har enligt mig rätt i att kunskapsnivån hos de som arbetar som personliga tränare (PT) variera stort men jag håller inte med om att branschen är oseriös för det. I min värdering ligger oseriöst i att medvetet försöka lura klienter. Mycket har hänt sedan när jag själv i början av 1990-talet började arbeta på gym och jag efter ett par timmars introduktion innan jag fick börja instruera klienter.

Man kan även läsa att alla som vill kan kalla sig personlig tränare i dag. Det är ingen skyddad titel men det är egentligen ganska få yrken i Sverige som har skyddad titel som advokat eller legitimationsyrken.

En poäng som Tonkonogi har är att han är mycket kritisk till kvalitén på många av de PT-utbildningar som finns idag. Många utbildningar idag är ganska korta. I bästa fall ett par hundra timmar men i en del fall mindre än hundra timmar. Licens från olika nationella eller internationella aktörer är svåra att värdera. Så är även om intyget eller diplomet en PT uppvisar där ämnen som biomekanik och psykologi med mera finns nämnda så är vid närmare granskning kanske bara ett föredrag på någon timme eller två.

En baksida är att det finns risker om en PT inte är erfaren eller kompetent för att bedöma nivå på träningsupplägg vilket en annan SVT-artikel tar upp där kvinnan fick ett diskbråck i ländryggen efter sitt träningspass med en PT.  Tonkonogi säger att: ”Det är väldigt svårt att avgöra vad som orsakade skadan. Men utifrån det hon berättar låter det som ett väldigt oprofessionellt bemötande.”

I samband med att jag internutbildat PT och instruktörer har jag valt att betona att det inte handlar om vem som kan flest övningar eller olika träningsformer utan det viktigaste är att ha en bra grund i anatomi, fysiologi och beteendemedicin. En PT ska inte bara ”pusha” och vägleda i hur klienten utför en övning utan det gäller i allra högsta grad kunna anpassa rätt nivå för klienten och även våga trotsa diverse trender som finns inom träningsbranschen.

Malmö den 26 juni 2017

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Myter om ryggbesvär

Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:

Disken har hoppat ur sin position

Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.

Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård.
Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård. Läs mer om missuppfattning kring felställningar av kotor här.

Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen

Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.

stabilit_bäcken
Bäckenet med ryggraden. Bäckenet består av två höftben som är leddad mot korsbenet vilket ryggradens näst nedersta del.

I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.

Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär

Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.

Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn.
Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn. Bollen har ibland blivit synonymt med stabilitetsträning.

Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.

Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen

Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.

En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär

Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.

Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet och muskler.
Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet i sig och musklerna.

En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.

Hälsningar

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast