Kategori: Träning

Publicerat

Panel om beprövad erfarenhet vid omhändertagande av personer med migrän.

Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.

De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.

Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.

Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.

I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:

  • avslappningsövningar
  • kroppskännedomsövningar
  • anpassad fysisk aktivitet
  • manuell terapi
  • nålbehandling
  • patientutbildning och beteendestöd

Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.

Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.

Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:

  • patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
  • interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
  • patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik

Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.

Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.

Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt

Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Legenden Bruce Lee och min väg till hälsovården

Jag började med kampsport som 10-åring. Det blev först Judo och Jujutsu. Provade lite Karate men gick över till Combat Jujutsu och sedan kickboxning. Tidigt var dock legenden Bruce Lee den jag såg upp till. Jag köpte tidningar och böcker om olika kampsporter. Har med tiden blivit av med många av böckerna men böckerna om och av Bruce Lee har jag dock sparat och de flesta är inköpta på 1980-talet hos Budo Athletic City.

En mycket teoretisk bok av Bruce Lee om hans kampsportsmetod, Jeet Kune Do.

Bruce Lee var en unik kampsportare och föregångare för gränslösa stilar där han utvecklade sin egen metod Jeet Kune Do. Bruce blev även actionskådespelare och hade antagligen blivit lika stor som Sylvester Stallone men tyvärr gick Bruce Lee bort år 1973 och han blev endast 32 år. Bruce Lee studerade även filosofi och ett flertal citat från honom är evigt gångbara såsom:

Empty your mind. Be formless, shapeless, like water.”

”You must be shapeless, formless, like water. When you pour water in a cup, it becomes the cup… Be water, my friend.”

Modell av Bruce Lee från filmen Fis of Fury,

”Adapt what is useful, reject what is useless, and add what is specifically your own”

Bruce Lees böcker om hans kampsportsmetod Jeet Kune Do och böcker som jag inköpte någon gång på 1980-talet.

”I fear not the man who has practiced 10,000 kicks once, but I fear the man who has practiced one kick 10,000 times”.

En bok om Bruce Lee och inte kring självförsvarstekniker.

Bruce Lee öppnade upp mina ögon inte bara för kampsport utan även för styrketräning och hälsa. Det blev det sedan arbete som gyminstruktör och medlemstränare på olika friskvårdsanläggningar i Malmö och Helsingborg under 1990-talet. Utbildade mig även till massör 1992 men fortsatte primärt att arbete med friskvårdträning. År 1997 kom jag in på sjukgymnastprogrammet i Lund där jag redan inför utbildningen hade skiftat fokus med intresse inom träningsfysiologi till manuell terapi. Examensarbetet på sjukgymnastubildning med en kursare blev om osteopati med titeln: Osteopatiska behandlingstekniker – litteraturstudie av effekter på rörelseinskränkning och smärta i rörelseapparaten.

David Aston

Publicerat

Fria vikter eller styrketräningsmaskiner?

En debatt som förekommer är om fria vikter (hantlar, skivstänger och antagligen räknas även dragmaskiner in här) är bättre i styrkeutveckling eller för muskeltillväxt jämfört med att träna i styrketräningsmaskiner (även kallad sekvensmaskiner). En del som tränar i synnerhet som tränat en tid framhäver att:

  • maskinträning är bättre för nybörjare
  • hantlar och skivstänger ger bättre resultat
Nautilus One sekvensmaskin – startposition
Nautilus One sekvensmaskin – slutposition

Men vad säger egentligen forskningen om detta?


En studie av Hernández-Belmonte et al.l (2023) där jämförde man två olika sätt att styrketräna. Ett metod var med fria vikter och den andra med sekvensmaskiner. Resultaten i studien visade att båda träningsformerna:

  • Ökade muskelstyrkan lika mycket
  • Gav liknande ökning av muskelmassa
  • Minskade smärta och obehag i leder
  • Förbättrade funktionen i armar och ben

Det fanns inga tydliga skillnader mellan grupperna. Slutsats av författarna till studien gör är du kan välja både fria vikter eller maskiner – båda fungerar lika bra för att bli starkare och bygga muskler, utan att öka ledproblem.

Referens
Hernández-Belmonte, A., Martínez-Cava, A., Buendía-Romero, Á., Franco-López, F., & Pallarés, J. G. (2023). Free-Weight and Machine-Based Training Are Equally Effective on Strength and Hypertrophy: Challenging a Traditional Myth. Medicine and science in sports and exercise, 55(12), 2316–2327.

Triceps brachii träning i french press – startposition
Triceps brachii träning i french press – slutposition

En annan studien av  Haugen et al. (2023) som gjorde en systematisk sammanställning av flera studier där jämfördes styrketräning med fria vikter (skivstång och hantlar) och träningsmaskiner. Resultaten visade att:

  • Man blir starkare på det man tränar mest på (t.ex. fria vikter ger bättre resultat i övningar med fria vikter medan träning i maskiner i maskinövningar)
  • När man jämför övergripande styrka, hoppförmåga och muskelökning finns däremot inga tydliga skillnader mellan träningsformerna
  • Båda metoderna fungerar lika bra för att bygga muskler och förbättra prestation

Slutsatsen enligt författarna är att valet mellan fria vikter och maskiner handlar främst om vad du föredrar och vilka mål du har. Båda alternativen ger likvärdiga resultat.

Referens
Haugen, M. E., Vårvik, F. T., Larsen, S., Haugen, A. S., van den Tillaar, R., & Bjørnsen, T. (2023). Effect of free-weight vs. machine-based strength training on maximal strength, hypertrophy and jump performance – a systematic review and meta-analysis. BMC sports science, medicine & rehabilitation, 15(1), 103.

Skivstänger och hantlar är kostnadseffektiva träningsredskap men har också sina nackdelar.

Styrketräning i sekvensmaskiner kan enligt min mening vara enklare att utföra själva rörelserna rätt och det kan också på ett säkert vis vara enklare att pressa sig mer i övningen. Inställningar i de flesta sekvensmaskiner brukar för det mesta vara sitthöjd och en del en eller två inställningar till för var placering av ett stöd eller handtag. Dessa inställning kan inledningsvis för de som är ovana skapa problem men det här man behöver ta hjälp av sakkunnig person som finns på anläggningen.

Här testar jag en Hammer Strength bröstpress på FIBO-mässan i Tyskland för 16 år sedan.

Fria vikter som hantlar och skivstänger kräver inga inställningar mer att välja rätt belastning. Oftast är hantlar på träningsanläggningar i fast utförande med en specifik medan skivstång behövs för det mest däremot lösa viktskivor sättas på stången vilket kan bli lite omständligt om man inte är van vid det. Hantlar och skivstänger är betydligt billigare än sekvensmaskiner men ger väldigt mycket möjlighet till variation i antalet övningar som kan göras. Problemet för de som inte är vana att styrketräna så krävs det mer i teknik för att utföra många övningar med fria vikter.

Malmö den 15 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen

Publicerat

Förebyggande behandling med manuell terapi?

Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?

Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.

Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.

Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.

Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.

Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.

Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.

Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:

Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.

Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.

Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.

Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.

Malmö den 4 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser

Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies, 27, 63.

Publicerat

Olika träningsformer med diverse egennamn

Begrepp som “X-metoden” eller “Y-träningen” oberoende vilka fina webbplatser och hur många videoinlägg som finns på sociala medier är sällan tydligt definierade inom etablerade akademiska fält som fysioterapi eller idrottsvetenskap. De fungerar ofta mer som koncept eller varumärken än som vetenskapligt avgränsade metoder. Det betyder däremot inte att de är fel utan snarare att de:

  • ofta bygger på redan kända principer
  • kan tolkas och tillämpas olika beroende på utövaren eller ”grundaren”
  • saknar enhetlig definition och standardiserad evidens

Det är fortfarande någon form av träning som är central. Oavsett vad man kallar det så landar det nästan alltid i grundläggande träningsfysiologiska komponenter med exempel:

  • förbättra eller öka styrka
  • öka uthållighet
  • normalisera eller öka rörlighet
  • förbättra koordination
  • förbättra balans
  • bli snabbare
  • motorisk kontroll

Det som däremot är viktigt är syftet och individualiseringen. Inom modern träningslära talar man för såväl friska individer och för patienter ofta om:

  • specificitet – att träna det du vill bli bra på
  • progression att gradvis ökning av belastning/krav)
  • individualisering sträva efter en anpassning efter individens förutsättningar

Det är rimligt att vara kritisk till nya etiketter och metoder som presenteras som “unika”. Samtidigt kan de fungera pedagogiskt eller motiverande för vissa individer. Det avgörande är inte namnet på metoden, utan vad du faktiskt gör, varför du gör det och om det leder till önskad effekt.

Malmö den 30 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

SATS verkar ha lyckats efter pandemin

En intressant artikel om hur det går för SATS. När det gäller styrketräningsdelen är det oftast samma typ av redskap som finns på konkurrerande gym med lägre abonnemangspriser. Det verkar dock som att SATS har lyckats väl med sin gruppträning och med att minska medlemsbortfallet med omkring 10 procent. Samtidigt framgår det inte hur stor andel av medlemmarna som faktiskt väljer att inte förnya sina medlemskap.

Bild från ett centralt fristående gym i Malmö som gick konkurs 2010.

ag minns en diskussion jag hade med en gymägare i Malmö för ungefär 20 år sedan. Han menade att de gym som skulle klara sig på lång sikt var de som antingen nischade sig som lågprisanläggningar, i stil med Fitness 24 Seven, eller som exklusiva gym. Jag anser dock att SATS egentligen inte är exklusivt när det gäller själva gymdelen. Där erbjuder SATS i stort sett inget utöver vad andra konkurrenter redan gör.

Detta visar snarare på betydelsen av ett starkt varumärke och väl genomtänkta strategier än på faktiska skillnader i utbudet.

En futuristisk styrketräningsmaskin för antingen mage eller ländrygg. Bild tagen på FIBO-mässan 2009.

Genom åren har jag varit medlem på flera olika gymkedjor, däribland ACTIC (tidigare Nautilus), SATS, Fitness 24 Seven och Nordic Wellness, och under de senaste åren Friskis & Svettis. Jag har aktivt försökt träna på gymmens olika anläggningar och har även haft min klinik placerad på två fristående gym. Under 1990-talet arbetade jag som instruktör och medlemstränare på tre olika Nautilusgym. Jag har alltid haft ett särskilt intresse för gymverksamhet i allmänhet och styrketräning i synnerhet.

Ett stort problem, som sannolikt ingen gymkedja gärna redovisar siffror kring, är hur många medlemmar som faktiskt avslutar sina medlemskap. Ur ett hälsoperspektiv vore det dessutom intressant att analysera vilka av dessa medlemmar som slutar helt med sin träning och vilka som istället väljer att börja på ett konkurrerande gym.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Rekommendationer kring riktlinjer för olika ortopediska tillstånd

Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine
Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020).
Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. 
Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.

Syfte

Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.

Metod – genomförande av studien

Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:

  • Vara skrivna på engelska
  • Hålla hög kvalitet
  • Vara publicerade från år 2011 och framåt
  • Handla om vuxna
  • Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram

Riktlinjer uteslöts om de handlade om:

  • Skador efter olyckor
  • Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
  • Traditionell eller alternativ medicin
  • Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
  • Riktlinjer som krävde betalning

Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.

Resultat

Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:

  • Ländryggssmärta
  • Artros
  • Nacksmärta
  • Axelsmärta

Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:

  1. Vården ska utgå från patientens och dennas behov
  2. Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
  3. Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
  4. Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
  5. Kroppen ska undersökas noggrant
  6. Behandlingen ska följas upp över tid
  7. Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
  8. Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
  9. Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
  10. Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
  11. Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete

Slutsats av studiens författare

Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.

Min uppfattning av studien

Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.

Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen OMT steg 3
Medicine Masterexamen

Publicerat

Marklyft och muskelaktivitet

Jag råkade höra en personlig tränare där jag tidigare var medlem hur han pratade med en av hans klienter kring marklyft. Klienten berättade för sin personliga tränare att han kände av sin ryggslutet vid övningen. Till min förvåning så hörde den personliga tränare säga att det ska kännas där. Det är både rätt och fel.


Visst ska övningen som marklyft kännas i rygg och säte samt lår men jag möter också patienter som faktiskt får olika smärtproblem från ländryggen i samband de ha tränat marklyft. I dessa fall är det inte rätt säga det ska kännas i ländryggen utan det kan till och med vara motiverat att en period avstå från marklyft. Viktigt här en systematisk undersök av ryggrad, höftleder, muskler och nervfunktion för att bedöma orsaken till att det känns. Det också viktigt att ställa sig frågan om det bara känns i ländryggen under övningen eller känns det på fler ställen samt hur länge det håller i.

Malmö den 3 februari 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Publicerat

Passiv behandling istället för rehabövningar?

I dagarna fick jag höra från en patient att när patienten hade besökt en kiropraktor för ryggsmärtor hade kiropraktorn avrått patienten från att göra övningar som erhållits av en fysioterapeut. Kiropraktorn hade sagt att övningarna inte skulle göra någon nytta och att patienten kunde bli återställd med manuell behandling.

Det kan självklart finnas faser i en rehabilitering där manuell terapi som en kiropraktor eller även jag som sjukgymnast utför är det enda som behövs för att återställa funktion och minska smärta. Det kan vara akuta situationer eller för patienter som redan är allsidigt tränade där övningar inte är meningsfullt. Men på längre sikt behövs det oftast att du som patient är aktiv i din egen rehabilitering. Här kommer övningar med i bilden.

Träning i gymmiljö kan i rehab bli aktuellt
men oftast behövs det inte träningsmaskiner.

Vi vårdgivare har ett ansvar för inte få patienten passiv och lära patienten ett egenansvar så att avfärda rehabövningar kan bli fel och missuppfattas. I förekommande patientberättelse blev patienten inte bättre av passiva behandlingar hos kiropraktorn. Vi i vården kan aldrig garantera resultat med våra insatser. Det bör också finnas mer kunskap syfte med kring olika insatser. Vad är målet med manuella terapeutiska insatser?

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Träningsgummiband till försäljning

En del rehabiliteringsövningar som patienter får hos mig kan göras på gym men gummiband med handtag är oftast är väldigt effektivt sätt att kunna träna en mängd olika övningar.

För att underlätta för patienter har jag nu börjat sälja enskilda gummiband men även minigym med flera gummiband och med manschetter. Priset för gummibanden hos mig är i nivå med vad det kostar att köpa dem i butik.

Priset är 160 kr för ett gummiband. Den röda är lättast, den lila är medel och grön är tyngst.

För en del övningar kan det vara bra att kunna fästa gummibandet högre upp och då finns en speciell ögla för att använda i en dörr. Att fästa gummiband i takkrok är inget att rekommendera. Öglan kan köpas till för 40 kr.

  • På en sidan dörren en förankring
  • på andra sidan dörren en ögla där gummibandet kan träs igenom.

Mingymmet med flera olika motstånd på gummiband, ögla och fotmanschetter finns till försäljning för 350 kronor och är perfekt dig som vill kunna göra fler övningar hemma.

Malmö den 25 september 2020

David Aston
Leg. Sjukgymnast