Läste i en bok Smärta i klinisk praxis som tog upp ett litet stycke om massage. Författarna som för övrigt skrivit en bra bok där man kan läsa att massage oftast är efterfrågat för ömma och spända muskler vilket jag också märker hos en del patienter. Sedan kan man läsa om att det uppstår en situation där patienten blir en passiv mottagare av massage och helt beroende av tillgången beroende av ekonomi. Detta kan jag delvis hålla med och det är samma tankar fysioterapeutprogrammet lyfte fram när jag gick min grundutbildning för över 20 år sedan. Det är därför fysioterapeuter idag inklusive mig själv vill se att patienter även får hjälp med övningar för att uppnå bättre funktion. Samtidigt är situationen likvärdig för andra passiva behandlingsmetoder som finns exempelvis med manuell terapi som även vi fysioterapeuter arbetar men även då yrkesgrupper som och kiropraktor och naprapater arbetar med.
Det är därför idag mer sällan man ser massage som behandlingsmetod i sjukvården i Sverige. Jag använder massage som komplement oftast till andra metoder såväl passiva metoder för återställa funktion med att minska muskelspänningar och återfå normal ledrörlighet men även smärtlindrande syfte. Samtidigt är min uppgift som fysioterapeut/sjukgymnast även ge råd om övningar som patienten kan göra själv.
Vad som jag anser inte tas upp i boken är att det finns en rad olika behandlingsmetoder för ömma och spända muskler även en hel del patienter tror att massage är det enda som kan hjälpa. Tyvärr finns det också en mängd vårdgivare och terapeuter som tror att muskelspänningar bara kan behandlas med massage.
I boken kan man även läsa om hur det rekommenderas för undvika passivisering så kan patienten använda en tennisboll för utföra egenmassage. Att jämför tryck (pressur) med boll med massage visar däremot på okunskap om vad massage innefattar där det finns en mängd olika tekniker och som kan kombineras med olika töjningstekniker eller neuromuskulära tekniker för att uppnå muskelavslappning.
David Aston
Leg. Sjukgymnast