Blogg

Detta är bara för häftigt. Man har väl till nyligen bara sett detta i science fiction filmer.

Videoklipp från ett reportage – den lite kortare presentationen.

Nedan ett videoklipp är en lite mer utförlig film från det israeliska företaget som utvecklar produkten.

Som prylintresserad kan jag ju bara säga att jag vill ju också ha detta.

Jag har läst en rapport från en myndigheten vid namnet Vårdanalys som har i uppgift att stärka patientens ställning genom att granska och analysera vården och omsorgen utifrån ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Att detta inte redan sker av den nya myndigheten Inspektion av Vård och Omsorg (IVO) eller Socialstyrelsen är enligt mitt tycke märkligt.

Men rapporten med namnet Ur led är tiden tar upp ett intressant fenomen att Sverige är landet tillsammans med Norge och Österrike som har flest läkare per invånare (1 per 277) medan allmänspecialisterna är något mindre än genomsnittet i OECD-länderna. Dilemmat är Sverige är också landet med näst minst antal läkarbesök där 25 länder har jämförts. I rapporten kommer det fram läkare i Sverige ägnar sig mer åt administrativa åtgärder. Rapporten lyfter bland annat fram ha bättre IT-stödsystem och fler renodlade administratörer.

Rapporten är baserad på ett underlag, där Vårdanslys har använt olika metoder för att belysa frågan ur olika perspektiv. Vårdanalys har använt sig av
följande metoder:
– Litteratur- och dokumentstudie
– Intervjuer med tolv intressenter
– Intervjuer med elva experter
– Intervjuer med 49 landstingsföreträdare
– Enkätundersökningar med olika yrkesgrupper

Diskussion i rapporten är att andra vårdgivare som sjuksköterskor och sjukgymnaster skulle kunna ta mer av läkarens uppgifter vid patientkontakt. Det har redan provats och görs redan inom en del Landsting med bra resultat. De flesta sjukgymnaster inom den öppna vården arbetar som primärvårdsinstans vilket också naprapater och kiropraktorer gör. Likaså finns det duktiga massageterapeuter som är kvalificerade att göra undersökning patienters muskelstatus.

Tråkigt är att förändringsarbete tar tid och olika viljor från varierande vårdgivare med deras förbund och beslutsfattare drar år olika håll.

Om du undrar varför man ska börja träna och då välja att lägga träningen på ett gym så är det är god anledning.

Det kan faktiskt vara kul att se andra träna.

Ett antal inslag på TV och media har tagit med det välkända dilemmat att gymkort inte används nu tider när många ”börjar ett nytt liv”.

I Göterborgsposten anger VD för Nordic Wellness att det bara är 2 procent som inte nyttjar deras gymkort.  Jo, säkert.  Varför kör då företaget dyr TV-reklam för att locka in nya medlemmar då?

Ännu en kedja i förnekelse är SATS som i intervju i Uppsala Nya Tidning där säger en platschef att han inte har några siffror på hur många som inte använder gymkortet men att det i enstaka fall händer. Nu har säkert SATS ett inpasseringssystem som medlemmarna drar deras medlemskort vid inpassering och det är väl klart att man med relativt enkelt kan få fram information medlemmarnas besök på gymmet.

Actic i Linköping ger en mer nyanserad bild som man läsa om i Östgöta Correspondenten där man nämner att cirka 60 medlemmar slutar av cirka 200 inom ett par månader.

Vi som arbetat på golvet på olika gym och likaså en del förnuftiga gymägare har insett problemet med att inte nyttja gymkorten är komplext.

En intressant artikel från Svenska Läkartidningen

Artikeln berör något som är relevant för alla vårdgivare och inte bara läkare. Artikeln bygger på en dansk observationsstudie och avhandling där man hade följt 14 allmänläkare mellan 34 och 6o år som hade varit yrkesverksamma i 2 till 22 år. Författarna kunde gruppera läkarna i 4 grupper utifrån deras patientbemötande där två grupper hade förmåga till vad som skulle kunna beskrivas som empati (eller egentligen även sympati) på högre eller lägre nivå medan en tredje grupp läkare hade till och med begränsad tålamod och saknade reflektionsförmåga. Den sista gruppen läkare var mer strikt biomedicinsk i att bedöma och värdera patienten men var samtidigt neutral i det som berörde psykologiska omständigheter.

Författaren till studien kunde inte se något samband mellan kön, ålder eller utbildningsnivå. Det som lyfts fram är att läkarnas olika patientbemötande även kan påverka diagnostiken.

Några kommentarer från läkare till den publicerade artikeln i Läkartidningen undrar varför läkare i den tredje gruppen överhuvudtaget blivit läkare och varför de har selekterats bort. Jag kan tycka frågan kanske skulle vara dessa läkare skulle valt en annan specialistinriktning med mindre eller obefintlig patientkontakt som t.ex. patolog eller radiolog.

Under mellandagarna hade TV4 en morgonintervju med Ulrika Björkén http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/ulrikas-23-timmars-assistans-blir-noll-efter-ny%C3%A5r-2516459

Ulrika Björkén är inte någon person som jag har träffat och jag skulle naturligtvis aldrig skriva om patienter som jag träffat som sjukgymnast.

Jag arbetade under några år som underkonsult med att bedöma fysisk arbetsförmåga hos personer som eventuellt skulle ut på arbetsprövning. Det fanns personer som jag träffade som hade handläggare på Försäkringskassan som de var nöjda men det fanns också de personer som var mindre nöjda med Försäkringskassan. Försäkringskassan har kritiserats för att strunta i den drabbades egna läkares utlåtande. Enligt Ulrika hade de till och med sagt att man inte kunde veta om vad läkarna hade sagt att stämde. Jag personligen förväntar mig att myndigheter är kritiska men till rimliga gränser. Att använda externa företag för att hjälpa till och göra bedömningar av patient är en väg att minska kritiken till Försäkringskassan men i slutändan är det Försäkringskassan som avgör hur de ska bedöma olika bedömningar som externa konsulter gör och likaså är det Försäkringskassan som bestämmer vilken typ av utvärdering som ska göras. Men vilken kompetens har den enskilda handläggaren på Försäkringskassan i medicinska sakfrågan? Det varierar nog där en del kunniga och professionella men det finns säkert också en del mindre lämpliga handläggare som har någon personlig prestige i ärenden med försäkringstagaren.

I Ulrikas falls är det sorgligt att Försäkringskassan drastiskt gör en ändring med assistans på 23 timmar per dygn och lämnar över ärendet till en kommunens hemtjänst på cirka 20 timmar i veckan. Kunde man inte ha börjat med testa olika steg däremellan? Sedan borde offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige har bättre samordning för individens bästa.

Jag har sett att någon författare på någon blogg börjat ifrågasätta Ulrika. Men att spekulera om vilken nivå en funktionsnedsättning är hos en individ/patient genom att läsa på Internet eller se en tv-intervju är just bara spekulation.  Blir lite av samma fel som när Försäkringskassans läkare ifrågasätter patientens status utan att ens träffa patienten. Tyvärr finns det patienter som även efter olika åtgärder från sjukvården som inte blir bättre och även olyckligtvis blir sämre.

För en patient är det oftast svårt beskriva symtom och vilken exakt vård som har skett med en korrekt medicinsk terminologi vilket kan ge feltolkningar.