Kategori: Hälsa

Övergripande om hälsovård från friskvård till sjukvård.

Publicerat

Visdom i psykosocial arbetsmiljö

Jag har genom åren haft arbetsgivare och uppdragsgivare som har varit föredömliga men även några arbetsgivare som vid närmare eftertanke nog inte ens skulle ha haft ett arbetsgivaransvar. Någon enstaka arbetsgivare jag har haft har nog även haft starka psykopatiska drag.

Här är fyra mycket bra citatet från den engelska entreprenören Richard Branson som tyvärr en del arbetsgivare inte har förstått. Citaten är grön textfärg och mina reflektioner i svart text.

”Kunder kommer inte först. Anställda kommer först. Tar du hand om dina anställda så tar de hand om kunderna.” Visst har man hört att kunderna kommer först och jag har haft arbetsgivare som inte ens kunnat bjuda på julbord eller betalat ut löner/ersättning även om företaget har gått med miljoner kronor i vinst.

”Utbilda de anställda bra nog att de kan lämna företaget. Behandla dem väl nog så att de inte vill lämna”. Jag har arbetat inom hälsovård sedan början 1990-talet och det är i allra högsta grad företag där kunskap är en av viktigaste sakerna men internutbildning och vidareutbildningar som arbetsgivaren står för har oftast anmärkningsvärt lyst med sin frånvaro. Jag har nästan uteslutande vidareutbildat mig och bekostat inköp av facklitteratur själv.

”Du ska inte blint acceptera råd från ledare. Du behöver ibland ifrågasätta ledarna.” Inte alltid så populärt hos arbetsgivaren men ändå nödvändigt ibland.  Kan tyvärr finnas mycket prestige och konservatism hos arbetsgivare/ledare som gör det svårt att ifrågasätta. 

”Omkring 80 % av ditt liv spenderas i arbete. Du vill ha roligt hemma; varför ska du inte ha roligt på arbetet”. Det visar inställning som kan finnas på en arbetsplats. Är det bara allvar eller har man roligt på arbetsplatsen. En del fall kan utbytet med kunder och/eller kollegor vara det som gör arbetsplatsen bra. Men arbetsgivaren ansvarar också i synnerhet på en mindre företag att stämningen är god. På mindre företag med på sin höjd 10 anställda som jag har arbetat på har chefen och ägaren varit en och samma person som har varit på arbetsplatsen kontinuerligt. Jag kan delvis förstå om det är större företag eller organisationer där arbetsgivare måste ha olika mellanchefer i verksamheten och den övergripande ansvarige är inte närheten av själva verksamheten.

Egentligen ganska enkla saker att ta hänsyn till och rapporten från SBU som kom tidigare i år missar kanske lite av dessa mjukare faktorerna. Men håll med om att en arbetsgivare hade kommit långt bara med följa ovanstående citat. Men det handlar nog grund och botten om inställning och människosyn.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast

 

 

Publicerat

Är asymmetri i kroppen farligt?

Det är inte ovanligt att individer kan vara rädda för att de har någon asymmetri eller obalans i deras hållning.

Olyckligtvis förekommer det också att vårdgivare och terapeuter av olika slag medvetet eller omedvetet skrämmer individer med risker som är sammankopplade med att exempelvis ha en benlängdsskillnad eller sned rygg.

Sned rygg så kallad skolios är en asymetri vilket inte behöver föranleda till oro.
Sned rygg så kallad skolios är en asymetri vilket inte behöver föranleda till oro.

Sök naturligvis hjälp hos en vårdgivare som är kvalificerad och inriktad på rörelse- och stödjeapparaten för en bedömning om du är orolig men gå inte i fällan att boka in dig för behandling om du är symtomfri.

Nu senast som jag hade en individ som vara ängslig över sin hållning gjorde jag som vanligt en noggrann undersökning. I min bedömning och information till individen var att kroppen har en enorm förmåga till anpassning och eventuella risker att i framtiden få besvär är långt ifrån något som det finns entydiga vetenskapliga belägg för. Jag väljer också i sådana fall att inte se individen som en patient om ingen annan sjukdom eller skada eller andra symtom finns. Obalanser i hållningen av olika slag får nog mer ses som en anatomisk variation och inte per automatik en riskfaktor för besvär.

David Aston

Publicerat

Dålig ledarskap utgör en hälsorisk

Det var nyligen en SBU kom med en rapport om psykosocial hälsa i arbetslivet där bristfällig organisation och ledarskap utgjorde riskfaktorer.

En avhandling från Karolinska Institutet belyser delvis samma problematik om ledarskap men även konsekvenser av ett dåligt ledarskap.

Avhandlingen av Anna Nyberg har titeln: The Impact of Managerial Leadership on Stress and Health Among Employees.

Kortfattat är slutsatsen att upplevd dåligt ledarskap ökar sjukfrånvaron på arbetsplatsen men även risken för dålig hälsa bland anställd senare i livet.

Ju längre tid arbetstagaren har haft en dålig ledare eller chef, desto större är risken att drabbas av till exempel hjärtinfarkt inom 10 år.

Avhandlingen bygger på insamlad data från cirka 20000 anställda i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien. De anställda var verksamma inom bland annat skogsindustrin och hotellbranschen. Ett representativt urval ur hela den arbetande befolkningen i Sverige och branscher i Stockholm ingick även i några av delstudierna.

Forskarna har jämfört den anställdas egenrapporterade stress, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och emotionella utmattning med hur de uppfattat olika aspekter av sina chefers ledarskap. Hur är cheferna eller ledarna inspirerande, stödjande, bra på att delegera eller är auktoritära, oärliga, undviker kontakt och så vidare?

Forskarna tittade även på konsekvenser av chefers ledarskap i förhållande till om anställda byter arbete, om de avslutar sin anställning på grund av dålig hälsa eller blir arbetslösa. I en av delstudierna i avhandlingen undersöktes sambandet mellan hur arbetstagarr uppfattar sina chefers förmåga till ledarskap och risken för att de senare i livet drabbas av allvarlig hjärt- och kärlsjukdom. Det visade skrämmande nog att bland män ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt med 25 procent under den tioåriga uppföljningstiden om man vid studiestarten varit missnöjd med sin chef. Risken var högre ju längre tid männen varit anställda vid företaget där de haft dålig ledarskap.

Ett annat resultat som presenteras i avhandlingen är att anställda som ansett att deras chefer var inspirerande, positiva och entusiastiska inför arbetet hade mindre korttidssjukfrånvaro. Detta samband var oberoende av de anställdas självrapporterade hälsa i övrigt.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att avhandlingens resultat visar på ett samband mellan hur anställda upplever sina chefer och hur de mår psykiskt och fysiskt, inte bara under tiden de arbetar tillsammans med chefen i fråga utan även senare i livet.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Ett nytt år även med psykosocial arbetsmiljö

Anställda och även inhyrd personal ska inte behöva riskera sjukdom eller må dåligt på grund av en arbetsbelastning som är ohälsosam ur ett psykosocialt och organisatoriskt perpsektiv.

Idag finns vetskap om att arbetslivet har förändrats och en ökad kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för ohälsa i arbetslivet. Nya föreskrifterna har tagits fram av Arbetsmiljöverket i samråd med de olika parterna på arbetsmarknaden och har fokuserats på preventivt arbetsmiljöarbete kommer att träda i kraft i 31 mars 2016.

Föreskrifterna tydliggör den generella arbetsmiljölagen och kompletterar ett systematiskt arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att förhålla sig till. Förtydliganden kring regler ska underlätta för arbetsgivare och chefer att göra rätt vad beträffar den psykosociala arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

stoppknapp
Det är betydligt svårare och mer komplext att trycka på en ”stoppknapp” när det gäller brister i psykosocial arbetsmiljö.

Det finns flera faktorer som på sikt kan leda till en ohälsa där grundproblematiken är organisatoriskt:

– Ohälsosam arbetsbelastning där en icke anpassad arbetsmängd, dålig prioritering, minskad möjlighet till återhämtning och för låg bemanning kan vara riskfaktorer.

– Dålig dialog mellan arbetsgivare och anställda om arbetssituationer som råder.

– Oklarhet i arbetsuppgifter och vilka resultat som ska uppnås.

– Avsaknad av prioriteringsordning när tiden inte räcker till och den anställda saknar vetskap om vilka befogenheter som han/hon har.

– Den anställd inte får  stöd eller hjälp från kollegor, arbetsledare eller chefer.

– Arbetsgivaren inte ger möjligheter för den anställda att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklarheter som finns eller där  arbetsgivaren saknar hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller kommunikation.

– Arbetstider med skift och nattarbete.

– Långa arbetspass, övertidsarbete eller hela tiden vara anträffbar av arbetsgivaren är negativt för hälsan.

Arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Exempel på åtgärder som bör övervägas är bland annat stöd av handledare eller annan expert inom området,  särskilda i utbildningsinsatser, hjälp och stöd från andra arbetstagare men även rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Det är betydelsefullt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma på särskilt psykiskt påfrestande arbetsförhållanden.

Ännu en negativ faktor är om det förekommer kränkande särbehandling från chefer eller arbetsgivare vilket inte kan accepteras. Här måste en klargjord policy och rutiner finnas för vad som ska göras om särbehandling uppstår.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast

Publicerat

Det eviga dopingproblemet

På Aftonbladet kan man läsa om friidrottens dopingproblem.

Egentligen tragiskt att elitidrotten fortfarande inte lever upp till sina ideal och att förbunden inte har löst problemet med doping.

Tyvärr blir konsekvensen att lovande idrottande ungdomar överväger att börja använda fusk och riskera deras hälsa med doping för att det är det enda sättet att nå framgång i idrotten.

Varje fälld medaljör inom idrotten borde enligt min mening avstängas på livstid men samtidigt blir varje dopad och fälld medaljör indirekt dopingens bästa reklam.

David Aston

Publicerat

Nautilusgym säljs igen för andra gången

Nordic Hälsotek AB som försattes i konkurs för ett par månader sedan gjorde sig av med deras gym, Nautilus Sport & Friskvård på Jägersrovägen 80 i Malmö någonstans vid årsskiftet 2014/2015. Gymmet öppnades redan år 1990 av bland annat den legendariska fotbollsmålvakten, Janne Möller. Lars-Åke ”Kämpe” Bengtsson som redan hade öppnat det första nautilusgymmet i Malmö på mitten av 1980-talet var den andra delägaren.

När detta nautilusgym öppnades på Jägersrovägen och jag också fick mitt första arbete där som 19-åring inom friskvårdssektorn var det en attraktiv träningsanläggning med många medlemmar. Jag arbetade själv lite mer än ett år här och följde sedan med när Janne Möller avbröt kompanjonskapet med Lars-Åke och öppnade upp det första Nautilusgymmet i Helsingborg på Knutpunkten sommaren 1992 (blev ett par år senare Janne Möllers Träningshus).

Jag har även som sjukgymnast även haft min klinik här under åren 2010-2014.  Gymmet fanns i samma våning som skolan Hälsoteket. Då det har varit samma ägare till gymmet och massageskolan har det också märkts att gymmedlemmar har fått gå på elevpraktik hos blivande massörer och massageterapeuter. Assistenter som arbetat på Hälsoteket har också använt tvättmaskinerna inne i gymmet för att tvätta handdukar som använts i den praktiska utbildningen.

Ägare & VD Hälsoteket Dean PeharÄgare till Hälsoket, Dean Pehar, som ägde Nautilusgymmet under cirka 20 års tid. Här på en mässa i Tyskland år 2010 där han testar en träningsmaskin.
Ägare & VD Hälsoteket Dean Pehar som ägde Nautilusgymmet under cirka 20 års tid. Här på en mässa i Tyskland år 2010 där han testar en träningsmaskin.

År 1995 tar Dean Pehar över gymmet och massageskolan som drivits genom gymmet separeras till Hälsoteket. Från omkring 2008 märks konkurrens alltmer från de många gym som öppnas i Malmö och för Nautilus på Jägersrovägen 80 går det sämre och sämre. Det är egentligen också häromkring som en nedgång märks för Dean Pehars kärnverksamhet med massör- och massageterapeututbildningar. Det anmärkningsvärda att det inte hindrar att eventuellt en ny ägare har tagit över gymmet i början av 2015.

På Blocket ligger en annons ut sedan juni 2015 om gymmet säljs igen.

Anledningen till att jag skriver eventuellt en ny ägare är att Jägersro Kraft och Gym AB som står som säljare på annonsen på Blocket inte finns registrerat på Bolagsverket. Annonsen har lagts upp den 1 juni i år. Även om priset på 175 000 kr kan uppfattas billigt ska man komma ihåg att styrketräningsmaskinerna är de samma som när jag arbetade där för 25 år sedan. Ett par nya eller begagnade löparband ska däremot ha inskaffats. Det finns således inget större värde i själva maskiner eller inventarier på detta gym utan det är det så kallade immateriella vad gäller medlemmar som kan ha ett värde.

Tveksam
Frågan är hur många år sedan tillbaka medlemsantalet var mellan 850 och 1100.

Med andra tveksamheter är att man i annonsen skriver ”Vi önskar en snabb affär med hänsyn till gymmets kunder”. Faktum är att gymmet har varit stängt i ett par månader nu och medlemmar har redan börjat träna på andra anläggningar. I samband med att gymmet stängdes har jag fått reda på från tidigare medlemmar att ”ägarna” inte informerat om något och varit icke anträffbar vilket verkar väldig märkligt agerande om man sedan vill sälja gymmet och överlämna ”medlemmarna”. Märkligt är också om en ny ägare tog över från Dean Pehar och att man så tidigt vill sälja gymmet igen. Till saken hör att ägaren som inte betalt ut löner och ersättning till tidigare lärare på Hälsoteket skulle ägna sig åt ”tveksamheter” förvånar ingen men nu är det fortfarande oklart vem det är som desperat försöka sälja gymmet.

Det ska också betonas att det är mycket oklart om vilka företag som på senare tid har haft avtal med gymmet på Jägersrovägen 80 i Malmö. Oftast väljer företag att erbjuda anställda en friskvårdsersättning som kan användas var som helst.

Avtal med primärvårdsklinik och rehab har aldrig funnits även om en läkarmottagning och sjukgymnastikklink finns i samma fastighet. Jag och andra sjukgymnaster har däremot funnits med egen verksamhet på gymmet. En sjukgymnast, Istvan Czasko med egen etablering var anställd av bolaget som drivs av Dean Pehar vilket fram till Istvans pensionering 2013 gav en stadigvarande intäkt till verksamhet och var nog anledningen till att gymmet fortsattes att drivas även när medlemsantalet var mycket lågt.

Malmö den 24 juni 2015

David Aston

Publicerat

Handkraft

Kopplingen mellan handstyrka och hälsa har tagits upp i olika studier. Nu senast menar svenska forskare att mätning handstyrkan kan vara minst lika relevant som mätning blodtryck ur hälsosynpunkt.

En JAMAR- handdynamometer är mycket tillförlitlig och enkel att använda och mer prisvärd än modeller med digitala displayer där de senare kräver batteribyten. Denna klassiska modell finnas att köpa på Medicinskutrustning.

Publicerat

Hologram ger möjligheter inom medicin och hälsa

Detta ger verkligen oanade möjligheter med Microsoft HoloLens och det intressanta är att de i filmen  tar upp just anatomi och medicin med hologram.  Tänker mycket på undervisning av studenter men även patienter. Intressant är Microsoft väljer även i presentation just att ta upp möjligheter med anatomi och fysiologi.

Se klippet från 7 minuter där just utbildningsmöjligheter inom medicin, fysiologi och anatomi. När kan jag köpa detta? Detta slår ju vad man har sett i olika science-fiction filmer.

Publicerat

Stretchingens vara eller inte vara

Detta ämne kring muskeltöjning och stretching fortsätter tas upp i Ystadsallehanda. Jag som har undervisat massageterapeuter sedan år 2000 har försökt ha en balanserad diskussion om detta med elever men även med patienter. Jag håller med ortopedkirurg Sven-Anders Sölveborn.

Min uppfattning är att skolor, vårdgivare, terapeuter och ledare är mer försiktiga i att tilldela stretching olika medicinska eller fysiologiska effekter vilket är bra.

Stretching av musklerna mellan skulderbladen, rhomboideii och trapezius, som hemövning i egenvård. Bra eller dåligt?
Stretching av musklerna mellan skulderbladen, rhomboideii och trapezius, som hemövning i egenvård. Bra eller dåligt?

Stretching får ses i sitt i rätt sammanhang och bara för att vetenskapliga studier har kommit fram till att stretchingen inte hjälper mot träningsvärk eller saknar prestationshöjande så är det fel att dra slutsatsen om att all stretching är meningslöst. Metoden inom PNF där stretchingen sker med kontraktion och avslappning är något som används även inom manuell terapi med god effekt på olika besvär som en patient kan ha med smärtor och rörelsebesvär. Sölveborn ligger bakom Boken om stretching som kom ut redan 1982 där han tar upp PNF-metoden.

David Aston