Inte allt för sällan ser man videoinslag på sociala medier om vilka övningar man ska göra vid olika symtom eller tillstånd. När jag 1992 gick min första utbildning inom hälsa till diplomerad massör lyfte man fram att ischiasproblem beror det i 4-5 procent på i diskbråck i ländryggen vilket innebär att övriga tillstånd med ischias är piriformissyndrom. Det är ett riktigt feltänk då piriformissyndrom (ischiasnerven ligger i kläm i eller under muskeln) i sig är ganska ovanligt och det finns fler andra tillstånd än diskbråck och piriformissyndrom som kan ge ischias eller ischiasliknande symtom. Det innebär att att ge generella råd för ett tillstånd utan exakt veta orsaken kan bli fel. Det är sällan så att alla röda bilar som inte startar på morgonen har samma fel. En felsökning behöver ske för avgöra problemet och likadant är det i allra högsta grad när det gäller symtom. Vi som arbetar med rörelseapparatens tillstånd och träffar patienter dagligen med olika besvär behöver vid mer komplexa tillstånd ta hänsyn till differentialdiagnostik, det vill säga att skilja på olika diagnoser som har snarlika symtom och fynd i en underökning.
Ländryggsssmärtor med eller utan ischias är vanligt och kan ha olika bakomliggande orsaker till.
Vi som arbetar inom sjukvården med både behandling och vägledning bör även ta hänsyn till vilken fas (akut, subakut eller långvarigt) i besvären patienten befinner sig i och vilka fysiska nedsättningarna finns som kan förklara patientens tillstånd. Är det nedsatt rörlighet, påverkan av nerv, svaghet, nedsatt kontroll, koordinationsstörningar, muskelspänningar med mera?
Det händer flera gånger hos mig att ett nybesök ”endast” består av samtal (anamnes) och undersökning vilket kan ta cirka 45 minuter. Trotts strukturerad undersökning kan jag ibland var osäker på diagnos. Rehabiliteringen som sker med behandling och/eller övningar får ses som en provåtgärd med kontinuerlig utvärdering för att se om bedömningen/diagnosen är rätt men även för att värdera att patienten svarar på insatserna.
Bäckenlyft kan vara en bra övning för stabilitet och kontroll av rygg och bäcken men det är inte så att alla patienter med besvär i området ska göra övningen.
Sammanfattningsvis kan det vara en fördel att man söker lösningar för sina besvär och tänker på vad man kan göra själv med egenvård. Ger övningarna som du provar lindring och förbättring så är det sällan fel men förbättring kan också ske naturligt på grund av tiden läker problemet. Det förekommer också att generella övningar inte hjälper utan mer specifik behandling och riktade övningar behövs vilket förutsätter en noggrann undersökning och bedömning först. Vi träffar även patienter som provat olika övningar som de hittat på sociala medier eller på nätet som förvärrat symtom och nedsättningarna.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Ibland läser jag om hur personer som arbetar med hälsa och friskvård har åsikter om hur den offentligt finansierade sjukvården misslyckas. Här nedan är ett par påståenden som jag har läst på nätet av hälsocoacher, hälsovägledare, friskvårdskonsulenter med mera.
Många sjukdomar skulle kunna förebyggas eller botas med rätt åtgärder kring livsstilsil
Det stämmer att livsstil har en stor betydelse för många sjukdomar. Rökning, fysisk inaktivitet, alkohol, sömnbrist och ohälsosam kost bidrar till en stor andel av sjukdomsbördan. Men påståendet överdriver kraftigt vad livsstilsförändringar kan åstadkomma.
Många sjukdomar har starka genetiska komponenter.
Många cancerformer uppstår trots goda levnadsvanor.
Autoimmuna sjukdomar, medfödda sjukdomar, demenssjukdomar, många psykiska sjukdomar och en stor del av cancersjukdomarna kan inte ”botas” med livsstil.
Även vid livsstilsrelaterade sjukdomar är livsstilsförändringar ofta inte tillräckliga när sjukdomen väl utvecklats.
Exempelvis kan typ 2-diabetes ibland gå i remission genom betydande viktnedgång men det gäller inte alla patienter och är inte samma sak som att sjukdomen är permanent botad.
Sjukvården fokuserar endast på dämpning av symtom hos patienter”
Detta är en typisk falsk motsättning. Modern sjukvård arbetar både med behandling och prevention. För en del tillstånd finns ingen botande behandling och symtomatisk behandling är det enda. I Svensk sjukvård sker preventiva insatser så som:
Vaccinationsprogram.
Screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tarmcancer.
Råd om tobaksavvänjning.
Blodtryckskontroller.
Diabetesprevention.
Fysisk aktivitet på recept (FaR).
Kostrådgivning.
Barnhälsovård och mödravård.
Dilemmat är inte att prevention saknas. Problemet är att prevention kan var svår att genomföra i stor skala eftersom mänskligt beteende är svårt att förändra. Sedan finns det problem i att vissa preventiva åtgärder som skulle ha kunnat ske tidigt inte sker. Det är också därför det idag i Sverige finns privata aktörer som säljer exempelvis blodprovskontroller och det finns även företagshälsovård som arbetar förebyggande.
Vårdcentralers distriktsjuksköterskor arbetar oftast i rådgivande funktion kring livsstilsförändringar. Vi vårdgivare som arbetar med patienter med kroniska eller långvariga tillstånd kommer för en del av dem även in om livsstilsförändringar. Inte sagt det finns mer att göra och det hade kunnat göras annorlunda. Men kategoriskt att anse att den etablerade sjukvården inte arbetar förebyggande är ett feltänk.
Böcker inom hälsopromotion och friskvård i mitt bibliotek.
Läkemedel i västvärlden används i stället för att lösa grundproblemet
I många fall behandlar läkemedel faktiskt grundproblemet. Det kan vara exempelvis:
Antibiotika behandlar infektioner.
Insulin behandlar insulinbrist vid typ 1-diabetes.
Blodtrycksmedicin minskar risken för stroke och hjärtinfarkt.
Astmamediciner minskar inflammation i luftvägarna.
Läkemedelsindustrin tjänar på att människor förblir sjuka
Detta är ett vanligt argument men bygger ofta på en förenklad bild. Om läkemedelsbolagen enbart ville maximera långsiktig försäljning skulle det vara märkligt att de utvecklat:
Vacciner som förhindrar sjukdom.
Botande behandlingar mot hepatit C.
Antibiotika som eliminerar infektioner.
Kirurgiska innovationer som minskar behovet av läkemedel.
Det finns absolut ekonomiska intressekonflikter inom läkemedelsindustrin men det innebär inte att hela sjukvårdssystemet är organiserat för att hålla människor sjuka. I beaktning bör man ha att även om det är privata vinstdrivande läkemedelsföretag så arbetar diverse olika legitimerade läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på dessa bolag. Att alla dessa vårdgivare skulle vara med in någon konspiration i att inte vilja patientens bästa och i stället se till att patient förbli sjuka men beroende av läkemedel är orimligt.
Sedan bör man komma ihåg att de personer och företag som arbetar med screening, förebyggande insatser och rådgivning kring hälsa även med all rätt tjänar pengar på vad de gör.
Tallriksmodellen är designad av en industri som tjänar på att vi äter fel
Detta påstående saknar stark evidens. Den svenska tallriksmodellen utvecklades som ett pedagogiskt verktyg för att hjälpa människor att få en rimlig balans mellan energi, protein och grönsaker.
Man kan kritisera delar av kostråd eller diskutera optimal kostsammansättning men att modellen skulle vara skapad för att försämra folkhälsan är en konspirationsteori snarare än ett vetenskapligt belagt faktum.
Mina böcker inom näringslära och näringsfysiologi
Antidepressiva läkemedel används som första åtgärd
Det stämmer inte generellt idag. Svenska och internationella riktlinjer vid lindrig till måttlig depression rekommenderar ofta:
Psykologisk behandling.
Livsstilsåtgärder.
Fysisk aktivitet.
Sociala insatser.
Antidepressiva används främst när symtomen är mer uttalade, långvariga eller återkommande.
Samtidigt visar forskning att antidepressiva för många patienter ger en verklig och kliniskt relevant effekt.
Jag har jobbat i XX- antal år med rådgivning inom hälsa och sett människor bli friska med mina åtgärder.
Personliga erfarenheter är inte samma sak som vetenskaplig evidens. Det är förstås värdefull erfarenhet, men inom vetenskap räcker inte anekdoter som bevis. Man måste också fråga:
Hur många blev bättre?
Hur många blev inte bättre?
Fick de annan behandling samtidigt?
Skulle de blivit bättre ändå?
Hur jämförs resultaten med kontrollgrupper?
Det är därför man använder kliniska studier i stället för enbart personliga erfarenheter.
Det finns dock en viktig kärna av sanning i påståenden om prevention är ofta underprioriterad. Likaså att fysisk aktivitet, kost, sömn och rökstopp har enorm betydelse för hälsan. Samhället skulle sannolikt också vinna mycket på större satsningar på folkhälsa.
Den vänstra modellen är muskelvävnad och den högra modellen är fettvävnad.
Sammanfattningsvis
”Livsstil är viktigt” → ”därför är sjukvården fel ute” → ”läkemedel är mest symptomdämpning” → ”politiker och industrin håller människor sjuka.”
Detta följer inte av forskningen. Den evidensbaserade positionen är snarare:
Livsstilsförändringar är viktiga och behöver prioriteras mer men de ersätter inte modern medicin och sjukvård. De flesta framgångsrika vårdsystem behöver både prevention och effektiv behandling. Det är inte ett antingen–eller. Det är ett både–och.
Naturligtvis är det också positivt med de aktörer som finns och arbetar förebyggande insatser och förbättrar hälsan hos människor. Detta avlastar också den offentligt finansierade vården.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i ortopedisk manuell terapi
Styrketräningsmaskiner med elektriskt motstånd har redan av Nautilus i USA på 1980 lyfts fram som en framtid vilket finns att läsa om i Ellington Dardens bok The Nautilus advanced body building book från 1984.
En Nautilus multi biceps curl antagligen 1:a eller 2:a generations maskinFrån 1980-talet en prototyp biceps curl med elektriskt motstånd
Life Fitness från USA som är stora och gör mycket bra konditionsredskap lanserade redan i slutet av 1960-talet den första elektriska motionscykeln har även styrketräningsmaskiner i sitt sortiment. I slutet av1980-talet hade Life Fitness tagit fram en linje för styrketräning med elektroniskt motstånd. Maskinerna från Life Fitness som jag bara hade möjligt att testa en gång på 1990-talet hade cirka 40 procent mer motstånd på den excentriska fasen av muskelarbetet (när musklerna arbetar under uttöjning). Dessa styrketräningsredskap från Life Fitness slog aldrig riktigt igenom. Life Fitness var antagligen lite för sin tid.
På senare tid har två tyska redskapstillverkare kommit med kommersiella elektriska styrketräningsmaskiner. Det är Egym och Milon. Jag såg dessa redskap på fitnessmässor redan år 2009 och 2010. Idag har gym även i Sverige inskaffat dessa som cirkelträning. Både Egym och Milon har en hel serie med ungefär 20 träningsmaskiner men de gym som jag själv har tränat på har oftast bara 6-8 redskap. Fördelen med redskapen är att:
Belastningen sker utifrån ett inledande styrketester som görs i maskinerna.
Maskiner ställer in sitthöjd och benkuddar automatiskt utifrån din längd men vid första träningspass behöver en instruktör vara med att hjälpa till så det blir rätt.
Display på maskinen gör att du tydligt kan se att håller korrekt hastighet under dina repetitioner och tar ut rörelsen optimalt.
Belastningen justeras automatiskt beroende på den biomekaniska kraftkurvan i leden.
Belastningen kan anpassas i realtid under repetitionen.
Egym som jag tränar på har olika program som ger variation och där vissa ger mer belastning under den excentriska fasen eller använder gradvis sänkning av motståndet som en form av dropset. Jag tror att samma möjlighet finns med Milon.
Progression i träningen syns och sparas till skillnad från träning i andra redskap där man kan tro att man har blivit starkare men utförandet i hastighet (snabbare) och rörelseomfång (kortare) kan göra det känns lättare. Du som användare behöver inte gissa vilken belastning du ska ha.
Träningen i vissa program med mer belastning i den excentriska fasen och isokinetisk (motståndet anspassas efter kraftutvecklingen i rörelsen) träning är inte möjligt att få med andra traditionell styrketräningsmaskiner eller fria vikter.
Egym på Friskis och Svettis i Malmö men de kallar systemet för Smarta Gym.
En annan fördel med träningen och där jag tränar kör det som cirkelträning då blir det inga väntetider för redskap som är upptagna. Är det dock fler än 8 personer som ska träna då får man däremot vänta till en annan tränande har lämnat cirkelträningen. Vill man ha en effektiv träning kan ett set per redskap räcka mer än väl och jag själv tränar ett set men försöker pressa mig till nära utmattning och kompletterar ibland med några andra övningar utanför Egymmet.
Stora tydliga displayser som gör det enkelt att följa vilken hastighet och rörelse du ska ha i övningen.
Några nackdelar finns det naturligtvis även med maskiner med elektronisk motstånd. Maskinerna i utformning passar inte alltid alla lika väl och den automatiska inställningen av rörelseomfång som jag fick i maskinerna första gång blev jag ändåtvungen till att be instruktören att justera.
Egym som cirkelträning
Egyms maskiner är stabila och robusta men rörelsebanorna i press- och dragövningarna är rak medan flera traditionella styrketräningsmaskiner har rörelsebanor som är divergerande eller konvergerande vilket kan ge en bättre stretch och sammandragning i muskulaturen.
Display på Egymmaskin. Här träningsprogram som reducerar belastning efter varje repetition på den koncentriska fasen (när musklerna kontraheras).
För en del individer är det ändå mer motiverande att ”lyfta skrot” än att träna i maskiner mer elektroniskt motstånd. Likaså kan patienter under tidig rehabilitering behöva fokusera på övningar med kontroll egen kroppsvikt. Även de personer som vill utveckla mer grenspecifik färdighet för en viss idrott räcker det sällan med att träna i maskiner men för majoriteten av motionärer och även elitmotionärer är styrketräning i digitala maskiner med elektroniskt motstånd effektivt, kan bli med hög intensitet och väldigt givande.
Malmö den 24 maj 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Idag var dags för föreläsning om anatomi, huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) och cervikogen huvudvärk (nackutlöst huvudvärk). Kursen är tvärvetenskaplig och sker tillsammans med tre neurologer, två huvudvärksinriktade sjuksköterskor och två bettfysiologer. Kursen sker via Huvudvärskakademin som jag har samarbetat med sedan start.
Jag går lite kort anatomi
Kursen har skett vår och höst sedan fem år tillbaka. Kursen är godkänd av Lipus och sponsrad av flera läkemedelsbolag som utvecklar migränmediciner.
Min del på kursdag ett berörde spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk.
En extremt stor display fanns undervisningssalen som antagligen var större en 100 tum. Kursdeltagare denna gång består av fysioterapeuter, läkare, kiropraktor och sjuksköterskor.
Fysioterapeuter behöver bara ge råd övningar och träning utan kan om kompetens finnas även gör undersökning och bedömning att patientens fysiska status.
Kursens första dag sker vid nya Forum Medicum som samlat hälsovetenskapliga utbildningar som arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. När jag studerande till fysioterapeut 1997-2000 var utbildning enskilt förlagt till Lasaretten och idag har Rehabiliteringsmedicin tagit över lokalerna. En period från 2008 flyttade utbildning och inhystes tillsamman med arbetsterapeututbildning och sjuksköterskeutbildningen vid Health Science Center som låg bakom kyrkogården på andra sidan gata där lasarettet.
Kursdag ett skedde i nya fina Forum Medicum i Lund medan dag två sker vid Huvudvärksakademins lokaler i Lund.Entré Forum MedicumForum MedicumCafé och restaurang finns till vänsterStora ljusa lokaler i Forum MedicumAnatomisal måste så klart finnas. Kurspärmar på borden i föreläsningssalen.
Imorgon håller jag workshop mer praktiskt och screening av person med huvudvärk av spänningstyp och cervikogen huvudvärk.
Jag har fått äran att ingå i en konsensuspanel hos Socialstyrelsen som hjälper till med beprövad erfarenhet kring omhändertagande och vård av personer mer migrän.
De rekommendationer som ingår i Socialstyrelsens nationella kring migrän tas nu fram och vänder sig till de som beslutar om resursfördelning inom hälso- och sjukvården på regionsnivå, och ger stöd för prioriteringar. Rekommendationerna kan luta sig på antingen vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Idag fick jag besvara cirka 10 frågor eller påstående om omhändertagande av migräniker.
Jag anser att en ortopedisk manuell undersökning behöver ske för många huvudvärkspatienter för eventuell insats såväl vägledning och behandling med exempelvis manuell terapi blir individanpassat.
Jag lyfte fram att “fysioterapeutiska insatser” inte är en enhetlig intervention. Inom fysioterapi finns stora skillnader i klinisk inriktning, specialisering, erfarenhet och behandlingsfilosofi. Det gör att utfallet för patienter med migrän kan påverkas mycket av vilken kompetens den enskilda fysioterapeuten faktiskt har.
I beaktning bör man ha att kompetens inom långvarig smärta och huvudvärk är inte självklar hos alla fysioterapeuter. Migränbehandling ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan omfatta flera mycket olika interventioner:
avslappningsövningar
kroppskännedomsövningar
anpassad fysisk aktivitet
manuell terapi
nålbehandling
patientutbildning och beteendestöd
Dessa kräver delvis olika kunskaper och klinisk erfarenhet. En fysioterapeut med hög kompetens inom postoperativ rehabilitering eller idrottsskador behöver inte automatiskt ha erfarenhet av patienter med komplex långvarig smärta eller kronisk huvudvärk.
Avslappningsövningar kan ha en plats för patienter med huvudvärk.
Det är också en patientsäkerhets- och jämlikhetsfråga. Om riktlinjerna bara skriver “remiss till fysioterapeut” finns det en risk att:
patienter får väldigt olika innehåll i behandlingen och rådgivning beroende på lokal kompetens
interventionen utvärderas orättvist eftersom “fysioterapi” betyder olika saker i den kliniska praktiken
patienter med kronisk migrän hamnar hos behandlare utan relevant erfarenhet av långvarig smärtproblematik
Rekommendationen bör specificera att fysioterapeutiska insatser vid migrän och kronisk huvudvärk med fördel utförs av fysioterapeut med kompetens eller erfarenhet inom långvarig smärta och huvudvärk, eftersom fysioterapeutisk behandling inte är en homogen intervention och innehållet kan skilja sig betydligt mellan olika kliniska inriktningar.
Jag arbetar ofta med nålbehandling i form av dry needling men i kombination med manuell terapi.
Personligen anser jag att fysioterapeuten behöver ha intresse för att arbeta med personer med långvarig smärtproblematik där kronisk migrän och huvudvärk också kan anses ingå. Att då träffa en fysioterapeut som är duktig på postoperativ rehabilitering eller rehabilitering av idrottsskador behöver inte alltid vara mest optimalt
Effekten av fysioterapeutiska insatser vid migrän är sannolikt beroende av behandlarens kompetens inom huvudvärk och långvarig smärtproblematik. Begreppet “fysioterapi” riskerar annars att bli allt för ospecifikt. Nationella riktlinjer riskera annars lätt kan översättas till alltför förenklade vårdflöden. I synnerhet är problemet beslutsfattare eller verksamhetschefer som inte själv fysioterapeut inte alltid har förstår hur stor skillnaden kan vara mellan olika fysioterapeuter.
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Jag började med kampsport som 10-åring. Det blev först Judo och Jujutsu. Provade lite Karate men gick över till Combat Jujutsu och sedan kickboxning. Tidigt var dock legenden Bruce Lee den jag såg upp till. Jag köpte tidningar och böcker om olika kampsporter. Har med tiden blivit av med många av böckerna men böckerna om och av Bruce Lee har jag dock sparat och de flesta är inköpta på 1980-talet hos Budo Athletic City.
En mycket teoretisk bok av Bruce Lee om hans kampsportsmetod, Jeet Kune Do.
Bruce Lee var en unik kampsportare och föregångare för gränslösa stilar där han utvecklade sin egen metod Jeet Kune Do. Bruce blev även actionskådespelare och hade antagligen blivit lika stor som Sylvester Stallone men tyvärr gick Bruce Lee bort år 1973 och han blev endast 32 år. Bruce Lee studerade även filosofi och ett flertal citat från honom är evigt gångbara såsom:
Empty your mind. Be formless, shapeless, like water.”
”You must be shapeless, formless, like water. When you pour water in a cup, it becomes the cup… Be water, my friend.”
Modell av Bruce Lee från filmen Fis of Fury,
”Adapt what is useful, reject what is useless, and add what is specifically your own”
Bruce Lees böcker om hans kampsportsmetod Jeet Kune Do och böcker som jag inköpte någon gång på 1980-talet.
”I fear not the man who has practiced 10,000 kicks once, but I fear the man who has practiced one kick 10,000 times”.
En bok om Bruce Lee och inte kring självförsvarstekniker.
Bruce Lee öppnade upp mina ögon inte bara för kampsport utan även för styrketräning och hälsa. Det blev det sedan arbete som gyminstruktör och medlemstränare på olika friskvårdsanläggningar i Malmö och Helsingborg under 1990-talet. Utbildade mig även till massör 1992 men fortsatte primärt att arbete med friskvårdträning. År 1997 kom jag in på sjukgymnastprogrammet i Lund där jag redan inför utbildningen hade skiftat fokus med intresse inom träningsfysiologi till manuell terapi. Examensarbetet på sjukgymnastubildning med en kursare blev om osteopati med titeln: Osteopatiska behandlingstekniker – litteraturstudie av effekter på rörelseinskränkning och smärta i rörelseapparaten.
För några dagar sedan lyssnade jag på en partiledardebatt på TV där även sjukvården berördes. Oppositionen lyfte fram brister som finns och missnöje som råder bland patienter. Att sjukvården har brister och kan förbättras är självklart men kritiken blir också oftast onyanserad och tagit ur ett sammanhang. Om vi undantar renodlade vårdskador som tyvärr sker och som alltid ska försökas förebyggas så finns det undersökningar som ger en bild av hur patienter upplever sjukvården i Sverige där det kan vara svårt vara lika kategorisk som våra politiker.
Själv har jag och nära anhöriga de senaste åren fått exemplarisk omhändertagande inom specialistsjukvården för allvarliga tillstånd. Finns inget mer att önska från vår sida om den sjukvård som erhållits. Min tankar här nedan kring olika undersökning om patientnöjdhet och kommentarer i kursiverad stil.
Undersökning från Novus visar att cirka 20 % av svenskarna är missnöjda med sjukvården. Samtidigt är 21 % varken nöjda eller missnöjda, vilket betyder att opinionen är ganska splittrad.
Här behöver vi reflektera kring vilka patienter är missnöjda med sjukvården? Vad är de missnöjda med mer specifikt? Statistiken säger också att majoriteten är neutrala eller nöjda med sjukvårdeni Sverige.
Personer är mest missnöjda med är brist på personal (läkare och sjuksköterskor), långa väntetider, särskilt på akuten och att man inte får den hjälp man behöver.
Hur många av de som är besvikna med väntetiderna på akuten har utsatts för fara i att vänta. Triagering sker på akuten och de patienterna med störst behov kommer generellt sätt oftast in tidigare. Har själv varit med om att anhörig kommer via ambulans till sjukhuset och där det inte är tal om någon väntetid.
Det finns skillnader mellan nöjda och missnöjda. Missnöjda patienter tycker oftare att de inte får rätt hjälp. Nöjda patienter pekar oftare på personalbrist som största problemet.
Är det befogad kritik? Är det här sjukvården misslyckats med information kring att exempelvis olika långvariga eller kroniska tillstånd saknar orsaksinriktad behandling. För många tillstånd så kan sjukvården ibästa fall endast erbjuda någon form av lindring. Det kan finnas missuppfattningar och föreställningar att sjukvården kan hjälpa i specifika fall. Sjukvårdens väntetider för exempelvis operationer som knä- eller höftprotes är kan vara långa och att det är period av lidande för den som väntar. För en del kan tiden används träning inför operation men samtidigt ska vi komma ihåg det är sällan fara för patienten att behöva vänta på en protesoperation.
Men det är intressant att se att nöjda patient lyfter fram personalbrist som det stora problemet inom sjukvården.
Privatisering av vården anses vara ett relativt litet problem (bara några procent tar upp detta).
Mina tankar här är att opposition lyfter fram nackdelen med privat sjukvård och tar upp Region Skåne som styrs borgligt. Vad man glömmer att nämna är att bara i Malmö har flera privata vårdcentraler fått sina ackrediteringar indragna och blivit tvingade att stänga på grund av olika större avvikelser som regionen kommit fram till vid djupare granskningar.Detta är enligt min mening mycket bra att det sker granskningar och att man upptäcker alvarliga brister som även får en konsekvens.
De flesta patienter verkar är inte direkt missnöjda men det finns tydliga problem. Särskilt personalbrist, väntetider och upplevelsen av att inte få rätt vård poängteras.
Svenskar har sämre erfarenheter av vården än befolkningen i nio andra jämförbara länder i i den internationella undersökningen. Ett av största problemen i Sverige är brist på kontinuitet i sjukvården. Få patienter har en fast läkare (32 % jämfört med cirka 81 % i snitt).
Här är det ett underbetyg och jag kan tänka mig det gäller till stor del på vårdcentraler.
Ett annat dillema i Sverige anses vara tillgänglighet där patienter tycker det är svårt att få vård snabbt eller kontakt samma dag. Relativt många söker akuten i onödan eftersom primärvården inte är tillgänglig.
Frågan är om sjukvård är avgörande att ske snabbt. För en del tillstånd ska det inte vara väntetid om det fara för patientens hälsa eller liv. Men för andra tillstånd som jag träffar patienter med exempelvis nackspärr eller en muskelsträckning då är vården inte helt avgörande om den sker snabbt. Även patienter med långvariga smärtproblem och som självklart kan ha det svårt men det är inte heller här av absolut betydelse med omgående sjukvård. Samtidigt borde kanske fler vårdcentraler har öppet lite längre än kontorstid för möta behovet att ta emot fler patienter men det kan handla om personalbrist.
Ur ett personcentreringsperspektiv upplever patienter i Sverige i mindre grad att vården anpassas efter deras behov.
Här hade man velat veta vad som patienter upplever mer specifikt inte anpassas i vården?
Ungefär 38 % av patienter anser att deras besvär inte tas på allvar.
Detta måste vi sjukvården alltid fundera på att bemöta patienter rätt och var mer pedagogisk i informationen om hur vissa saker fungerar kring hälsa, sjukdomar och skador.
Sämre erfarenheter av sjukvården är vanligare hos yngre, personer med sämre hälsa eller kroniska sjukdomar. Även personer med utländsk bakgrund eller lägre utbildning upplever mer negativa erfarenheter av sjukvården i Sverige.
Jag tror att vi sjukvården behöver fundera på om man missar något i bemötande eller information.
Digital vård och e-tjänster används i Sverige mer än i många andra länder. Färre patienter avstår vård av kostnadsskäl
Det är väldigt positivt att kostnaden för flertalet i Sverige inte utgör ett hinder att söka vård vilket kan vara ett större problem i andra länders sjukvårdssystem.
Det går att säga att svensk sjukvård fungerar relativt bra ur ett medicinskt perspektiv. I jämförelse med andra länder upplever patienter i Sverige däremot större problem med tillgänglighet, kontinuitet och att bli lyssnade på.
Från Kirurgen SUS Malmö där man ser lite akuten och infektionsavdelning (med färgglada glaspartier) och en gammal byggnad förgrunden som är kvar.
En tredje undersökning från 2025 i Region Stockholm.
Hela 9 av 10 patienter är nöjda med sjukhusvården i Region Stockholm enligt en patientenkät från 2025. Det som anses har blivit bättre jämfört med 2023 är:
Tillgängligheten har förbättrats mest, både i öppenvård och slutenvård.
Fler patienter upplever också bättre delaktighet i sin vård.
Skillnader mellan grupper finns där män är mer nöjda än kvinnor. Äldre är mer nöjda än yngre. Problem som kvarstår.
Det finns fortfarande brister i information och kommunikation.
Ungefär 2 av 10 tycker inte att informationen anpassas tillräckligt efter deras behov.
Kvällsutsikt från nya Kirurgen SUS Malmö. I förgrunden syns bland annat ögonkliniken och till vänster logistikbyggnad som också är ny.
Sjukhusvården i Region Stockholm får mycket höga betyg och har förbättrats över tid men problem med information som jag reflekterad över tidigare finns kvar.
Det framkommer att på ett par år kan förändringar inom sjukvården leda till förbättringar. Sedan är Sverige ett avlångt land och vården som kan erbjudas i exempelvis glesbygd kan ha brister i tillgänglighet jämfört med en storstad.
Malmö den 7 maj 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.
Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.
Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.
För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.
Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.
I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.
Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.
Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.
En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.
Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.
Malmö den 1 maj 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
Jag har även kommenterat artikeln under OMT-fysioterapeut – find it, fix it and leave it alone. Här nedan en uppdaterad kommentar och tankar.
Fysioterapeuter kan vidareutbilda sig inom olika specialistområden, exempelvis OMT (Ortopedisk Manuell Terapi), som fokuserar på undersökning, diagnostik och behandling av muskuloskeletala besvär, så kallade ortopediska tillstånd. Min egen specialisering är just inom OMT som kombinerar både manuell terapi med vägledning åt patienter. Det finns även vidareutbildningar inom Ortopedisk Medicin International samt Mekanisk Diagnostik och Terapi (McKenzie), vilka ger kompetens att fungera som första instans inom primärvården. Redan idag har många fysioterapeuter en sådan roll vid muskuloskeletala besvär inom primärvården. Vi privatpraktiserande fysioterapeuter har den rollen automatiskt.
Manipulation eller mobilisering av ländryggen kan göras med patient sidliggande men det finns även andra manuella tekniker.
Fysioterapeuter med fördjupad kompetens kan, likt kiropraktorer och naprapater, genomföra tidig bedömning, erbjuda manuell behandling, leda träning samt ge patientutbildning. Samtidigt är tillgången till denna kompetens ojämnt fördelad över landet. Inom sjukvården finns också en bristande förståelse för att fysioterapeuter har olika specialiseringar och att kompetensnivån därför varierar. Dessutom lever olyckligtvis även föreställningen kvar hos vissa vårdgivare och terapeuter att fysioterapeuter enbart arbetar med rehabiliteringsträning (hands off). Denna föreställning tror även en del patienter att om man ska få behandling (hands on) behöver man gå till någon annan än en fysioterapeut.
I åtanke behöver man också ha att primärvårdens fysioterapeuter och även vi privata fysioterapeuter träffar patienter med även andra besvär än från muskler eller leder. Det vara patienter med nedsatt andningsförmåga som KOL, stressrelaterade symtom, neurologiska tillstånd som Stroke, MS med mera.
Å andra sidan ska man komma ihåg att såväl kiropraktorer som naprapater redan i sin grundutbildning är specialiserad inom manuell terapi för undersökning och behandling. Fysioterapeututbildningen i Sverige är en bred utbildning där fokus är ett biopsykosocialt tillvägagångssätt och studenten även gör praktik på sjukhus och hemsjukvård vilket är områden där manuell terapi i behandling sällan är aktuellt. Manuell terapi ingår dock i olika omfattningar i grundutbildningen beroende på vilket universitet i Sverige som studenten är inskriven på. Men det är när det gäller behandling med manuell terapi är det på en ganska elementär nivå. Manuell terapi i kombination med övningar har en evidens för en del besvär att vara bättre än bara övningar och träning. Jag har tidigare inlägg skrivit mer schematisk om skillnader och likheter mellan fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.
Manuell terapi kan ske för undersökning som hör ledrörlighet värderas men kan även ske för behandling.
För att uppnå en mer jämlik och kostnadseffektiv vård räcker det inte enbart att introducera nya yrkesgrupper. Det är även avgörande att skapa bättre förutsättningar för att använda befintliga resurser inom primärvården på rätt kompetensnivå samt att erbjuda relevanta vidareutbildningar för verksamma fysioterapeuter. Här handlar det om verksamhetsansvariga på vårdcentraler som många gånger inte är fysioterapeut själv kan för lite om vad modern fysioterapi är och variationen som finns i yrkeskåren. Samtidigt finns det enligt enkätundersökningar ett stort missnöje bland flera anställda fysioterapeuter inom primärvården om för hög arbetsbelastning och undermåliga möjligheter till vidareutbildningar. Detta är kanske något som naprapater och kiropraktorer bör fundera på om hur de naprapater och kiropraktorer som redan finns på vissa vårdcentraler får arbeta. Är det kvantitet framför kvalitet? Jag har hört om patientbesök på vårdcentralen hos naprapater som varit väldigt korta. Vissa verksamhetschefer ser heller hög produktion än att ge vårdgivare fria händer. För cirka 10 år sedan gick jag på en anställningsintervju på en regionens vårdcentraler där verksamhetschefen lyfte fram och var imponerad en sjukgymnast hon hade gått hos på 1990-talet som hade 3-4 behandlingsrum med parallella behandlingar samtidigt. Jag sa att jag tror inte riktigt den typ omhändertagandet. Jag fick inte heller jobbet.
Malmö den 23 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen Examen i Ortopedisk Manuell Terapi
En debatt som förekommer är om fria vikter (hantlar, skivstänger och antagligen räknas även dragmaskiner in här) är bättre i styrkeutveckling eller för muskeltillväxt jämfört med att träna i styrketräningsmaskiner (även kallad sekvensmaskiner). En del som tränar i synnerhet som tränat en tid framhäver att:
maskinträning är bättre för nybörjare
hantlar och skivstänger ger bättre resultat
Nautilus One sekvensmaskin – startpositionNautilus One sekvensmaskin – slutposition
Men vad säger egentligen forskningen om detta?
En studie av Hernández-Belmonte et al.l (2023) där jämförde man två olika sätt att styrketräna. Ett metod var med fria vikter och den andra med sekvensmaskiner. Resultaten i studien visade att båda träningsformerna:
Ökade muskelstyrkan lika mycket
Gav liknande ökning av muskelmassa
Minskade smärta och obehag i leder
Förbättrade funktionen i armar och ben
Det fanns inga tydliga skillnader mellan grupperna. Slutsats av författarna till studien gör är du kan välja både fria vikter eller maskiner – båda fungerar lika bra för att bli starkare och bygga muskler, utan att öka ledproblem.
Referens Hernández-Belmonte, A., Martínez-Cava, A., Buendía-Romero, Á., Franco-López, F., & Pallarés, J. G. (2023). Free-Weight and Machine-Based Training Are Equally Effective on Strength and Hypertrophy: Challenging a Traditional Myth. Medicine and science in sports and exercise, 55(12), 2316–2327.
Triceps brachii träning i french press – startpositionTriceps brachii träning i french press – slutposition
En annan studien av Haugen et al. (2023) som gjorde en systematisk sammanställning av flera studier där jämfördes styrketräning med fria vikter (skivstång och hantlar) och träningsmaskiner. Resultaten visade att:
Man blir starkare på det man tränar mest på (t.ex. fria vikter ger bättre resultat i övningar med fria vikter medan träning i maskiner i maskinövningar)
När man jämför övergripande styrka, hoppförmåga och muskelökning finns däremot inga tydliga skillnader mellan träningsformerna
Båda metoderna fungerar lika bra för att bygga muskler och förbättra prestation
Slutsatsen enligt författarna är att valet mellan fria vikter och maskiner handlar främst om vad du föredrar och vilka mål du har. Båda alternativen ger likvärdiga resultat.
Referens Haugen, M. E., Vårvik, F. T., Larsen, S., Haugen, A. S., van den Tillaar, R., & Bjørnsen, T. (2023). Effect of free-weight vs. machine-based strength training on maximal strength, hypertrophy and jump performance – a systematic review and meta-analysis. BMC sports science, medicine & rehabilitation, 15(1), 103.
Skivstänger och hantlar är kostnadseffektiva träningsredskap men har också sina nackdelar.
Styrketräning i sekvensmaskiner kan enligt min mening vara enklare att utföra själva rörelserna rätt och det kan också på ett säkert vis vara enklare att pressa sig mer i övningen. Inställningar i de flesta sekvensmaskiner brukar för det mesta vara sitthöjd och en del en eller två inställningar till för var placering av ett stöd eller handtag. Dessa inställning kan inledningsvis för de som är ovana skapa problem men det här man behöver ta hjälp av sakkunnig person som finns på anläggningen.
Här testar jag en Hammer Strength bröstpress på FIBO-mässan i Tyskland för 16 år sedan.
Fria vikter som hantlar och skivstänger kräver inga inställningar mer att välja rätt belastning. Oftast är hantlar på träningsanläggningar i fast utförande med en specifik medan skivstång behövs för det mest däremot lösa viktskivor sättas på stången vilket kan bli lite omständligt om man inte är van vid det. Hantlar och skivstänger är betydligt billigare än sekvensmaskiner men ger väldigt mycket möjlighet till variation i antalet övningar som kan göras. Problemet för de som inte är vana att styrketräna så krävs det mer i teknik för att utföra många övningar med fria vikter.
Malmö den 15 april 2026
David Aston Leg. Sjukgymnast Medicine Masterexamen
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
