Splittrad svensk massage med vissa risker

Jag har mellan år 2000 och 2014 varit involverad i utbildningar av massörer och massageterapeuter där jag har sett hur splittrad den svenska massagen har varit. På skolan som jag arbetade på under dessa år hade man som mest 350 elever inskrivna per termin fördelat på Sveriges tre största städer. Under de över 10 åren jag även var utbildningsansvarig på skolan så utökade man utbildningstiden med längre dagar och även fler undervisningsdagar. En diskussion pågick om att miniminivån på 300 timmar handledd utbildning plus 50 timmar extern praktik för att bli certifierad massör behövdes ökas. I praktiken innebär 300 timmar ungefär 40 kursdagar (7 timmars undervisning per dag) inklusive elevpraktik. Detta var skolorna inom Branschrådet Svensk Massage inte överens om och i synnerhet pågick en diskussion om att certifiera till en högre nivå.

Idag finns det två branschråd inom massagesegmentet där en ansvarar för certifiering till massör medan den andra till certifierad medicinsk massageterapeut. Det finns även andra branschråd för kroppsterapeuter men i vissa fall är dessa direkt kopplad till en enskild skola eller fungerar för andra terapiformer. I åtanke ska man ha att skolor själv kan välja ange egna titlar till diplomerad nivå. För att göra det lite mer förvirrande så finns en huvudorganisation som nu heter Svensk Massage där branschråden finns med men även yrkesförbund och företag som har friskvård och massage på arbetsplatser är medlemmar. I denna situation med nya organisationer har den största och äldsta skolan Axelsons Gymnastiska Institut (Axelsons) lämnat Svensk Massage och har nu istället samarbete med det äldsta förbundet Kroppsterapeuterna Yrkesförbund som några år tidigare lämnade Svensk Massage. Axelsons har flera olika utbildning och nivåer men utbildar även till medicinsk massageterapeut på nästan ett år varav en stor del är på heltid.

Massage kan uppfattas som primärt ett hantverk men ska man arbeta professionellt finns det ganska mycket teori så man måste läsa.

Fler längre utbildningar

Idag utbildas det överlag färre massörer och massageterapeuter vilket kan beror på att marknaden har varit ganska svår vilket under dessa Coronatider också visar hur bräckligt det är för en del kroppsterapeuter. När jag själv läste till massör var utbildning på deltid under en termin med cirka 200 timmar och när Branschrådet Svensk Massage i början av 2000-talet kom överens om nivån till certifierad massör var menat det skulle omfatta minsta 385 timmar handledd undervisning. Fler skolor har sett behovet av att ha gedigna utbildningar till massageterapeut och har lagt upp utbildningar som är på ett år eller mer.

Den massageskola som verkar har lyckats här är Bergqvist Massage & Friskvårdstutbildningar som har en yrkeshögskoleutbildning på två år i Linköping och Malmö men kommer även börja med den i Stockholm. Valjevikens folkhögskola har en ett årig utbildning på heltid medan Åsa folkhögskolan har distansutbildning med fysiska träffar under ett år. Det är endast Bergqvist Massage & Friskvårdsutbildningar som certifierar till diplomerad medicinsk massageterapeut medan övriga skolor i Svensk Massage certifierar till den lägre nivån massör. Folkhögskolorna är har låga avgifter och likaså Bergqvist Massage & Friskvård då de får bidrag för sina verksamheter. Möjligt till CSN-lån finns också. Svenska Hälsoteamet och Hälsoteket, Axelsons är de skolor som tar ut kursavgifter vilket de behöver göra då de inte får bidrag.

SkolaFöretag bakomVerksam iEkonomi
Bergqvist Massage & Friskvård
Organisationsnummer sedan 2002:
556625-8769
Linköping
Malmö
Stockholm
Aktiebolag utan anmärkning
Svenska Hälsoteamet
Organisationsnummer sedan 2010:
556811-7948
Jönköping
Karlstad
Karlskrona
Umeå
Aktiebolag utan anmärkningar
HälsoteketOrganisationsnummer sedan 2018:
559159-5995
Malmö
Göteborg
Aktiebolag med anmärkning
Åsa Folkhögskola
Region Sörmland
Sköldinge
Ej applicerbart
Valjeviken Folkhögskola
Organisationsnummer sedan 1988:
836200-8628
SölvesborgEj applicerbart då det är en stiftelse
Axelsons Gymnastiska InstitutOrganisationsnummer sedan 1972:
556165-7429
Göteborg
Stockholm
Aktiebolag utan anmärkningar
Nu ska man komma ihåg att även Corona påverkat många företag så har den ekonomiska situationen i uppstått innan Coronapandemin. Organisationsnumret är det som behövs om du ska fråga Kronofogdemyndigheten om skulder hos en viss skola.

Varierande längd på massageutbildningar med olika kompetens

Dilemmat som jag ser är att det idag är flera skolor som satsar på längre utbildningar och utbildar till högre nivå än miniminivån certifierad massör. Vissa skolor som Bergqvist har både en 2 årig yrkesutbildning men även kortare utbildningar. Någonstans är längden av utbildning betydelsefull när gäller att hinna gå in mer djupet inom olika ämnen och får handledning i praktiska färdigheter. Egentligen är det således inget dåligt med längre utbildningar då många andra yrkesutbildning också med åren har utökats i längd men problemet är att marknaden för färdiga massörer och massageterapeuter blir splittrad. Massageterapeuter som varit verksamma i flera år har i många fall valt att komplettera sina utbildningar med diverse kurser och det finns även massörer/massageterapeut som utbildar inom terapier eller till personliga tränare.

Det finns även skolor som är utanför Svensk Massage och Kroppsterapeuterna där nivån utbildningslängd och innehåll varierar.

För konsumenten som ska välja en massör eller massageterapeut så kan det vara ganska stora skillnader i kompetens där högsta och lägsta nivå tyvärr kan vara stor. Detta var naturligtvis inte vad Branschrådet Svensk Massage i början av 2000-talet hade som mål då tanken vara att ena branschen.

Ekonomiska risker att utbilda sig till massör/massageterapeut

Kontrollera hur många timmar som utbildningen innehåller med lärare. Även en lägre kursavgift kan innebära att du egentligen betalar mer per undervisningstimme om kursdagarna är få. Utbildningar till massageterapeut som har mindre än 40 kursdagar uppnår egentligen inte minimikraven ens för certifierad massör.

Ett annat dilemma är att inget branschråd eller förbund ställer krav på skolornas ekonomi eller åtminstone åtagande gentemot elever. I tidigare inlägg har jag skrivit om att det är viktigt att kontrollera skolans ekonomi så att du som anmäld elev verkligen kan fullfölja utbildningen eller få pengarna tillbaka om du avanmäler dig (kan inte ske för sent inpå kursstart). Tyvärr har det skett att ett företag bakom en skola inte har återbetalt kursavgifter även när kursen är inställd. Tidigare aktiebolag bakom skolan har också gått i konkurs. I dag är det fortsatt samma skola men via annat aktiebolag där fodringar finns hos Kronofogdemyndigheten på företaget.

Lättast är att ringa Kronofogdemyndigheten på 0771-73 73 00 så har du rätt att få reda på skulder som finns hos ett företag. Du behöver i sådana fall bara ange organisationsnumret bakom skolan vilket du hittar i tabellen ovan. Detta rekommenderas verkligen att du planerar att anmäla dig till en utbildning inom massage.

Malmö den 31 maj 2020

David Aston

Hans Axelson har gått bort

Hans Axelson som var grundare till den moderna efterkrigstidens massage i Sverige har gått bort igår efter en tids sjukdom. Hans öppnade Axelsons Gymnastiska Institut först i Malmö 1962. År 1964 öppnade han Wiking träningsstudio som senare blev Gracil Wiking och därefter Club Nautilus som drevs av hans två söner. Jag arbetade för Hans söner under ett par år under 1990-talet och träffade Hans redan då och sedan träffade jag hans på ett par Branschrådsmöten när jag var utbildningsansvarig på en massageskola.

Det är i över 50 år som Hans Axelson var verksam som utbildare och inspiratör.

Hans var en karismatisk eldsjäl. Hans Axelson var tveklöst en av de största på många vis inom komplementärmedicin och massage inte bara i Sverige utan även utomlands. Mer information om Hans finner ni här.

Malmö den 27 maj 2020

David Aston

Vårdcentraler fuskar med diagnoser

Tyvärr så kvittar det vilka system som finns vad gäller drift av offentlig finansierad sjukvård då oseriösa aktörer och felaktigheter sker. Ett inslag från SVT Väst om hur nästan hälften av 29 granskade vårdcentraler i Västra Götaland där man i hittade man felaktigheter som att:
– personalen medvetet ha använt sig av irrelevanta diagnoser

– registrering även äldre och redan välkända sjukdomstillstånd.

– dubbeldiagnoser förekommit

Ackrediterade vårdcentraler i Västra Götalandsregionen får ersättning per antal listade patienter som viktas beroende på diagnoser, förväntad vårdinsats, läkemedel och besök. Tyngre och fler diagnoser ger vårdcentralen mer pengar. Systemet heter ACG (Adjusted clinical group). vilket utgår från vilka sjukdomar och skador som patienten har och det används av fler regioner.

I förekommande fallet ger kommunikatörer Max Själander ett för mig ett konstigt svar om hur mycket pengar det handlar om:–”Det har inte kostat regionen något utan det är en konstant summa som vården kostar. Men det som blir väldigt fel är att vårdcentraler som gör rätt får för lite pengar och de som gör fel får för mycket.”

Hursomhelst verkar det som om regionen kommer att vidta åtgärder mot de berörda vårdcentralerna.

Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) där har ersättningsmodellen enligt ACG länge vållat debatt. SFAM:s ordförande Dr Magnus Isacson och arbetar själv på vårdcentral, säger till Dagens Medicin att han hoppas att granskningen i Västra Götalandsregionen tar en rejäl diskussion igen om ACG verkligen är det mest lämpliga ersättningssystemet. Magnus Isacsson hade hellre velat ser att regionerna lägger större tonvikt vid faktorer så som patienters ålder och socioekonomiska status vilket inte kan manipuleras.

Oberoende vilka ersättningsystem som finns leder till risker att regionen får det man frågar efter. Exempelvis kan ersättning för många besök leda till fler besök och risk att vissa försöker lura systemet.

David Aston
Leg. Sjukgymnast


Privat fysioterapi

Jag har sedan min examen som sjukgymnast år 2000 haft en egen klinik på lite olika områden i Malmö. De första åren hade jag mycket få patienter och valde då att vikariera ett par sommar hos två andra fysioterapeuter med landstingsavtal samt arbetade jag även extra på en privat fysioterapiklinik utan avtal.

Forfrarande är en del av min verksamhet inriktad på utbildningar inom manuell terapi, smärtbehandling och anatomi samt fysiologi här i en av mina lokaler innan jag skaffade avtal med Region Skåne..

Jag var istället sedan framtill år 2014 primärt involverad i arbete med utbildning av massageterapeuter och personliga tränare så min klinik var inte den mest inkomstbringande delen av min verksamhet. Periodvis arbetade jag också som ergonom med arbetsplatsanalyser, hälsoprofiler och teambaserade arbetsförmågebedömningar. Successivt under dessa år fick jag fler och fler patienter även om jag inte hade något avtal för att ta emot patient på sedvanlig vårdtaxa men omsättning av min klinik var ändå aldrig mer än på sin höjd en tredjedel av min företagsverksamhet. Jag försökte även vid ett tillfälle i början av 2000-talet ansöka om samverkansavtal med Regionen men fick svaret att det inte fanns möjlighet till det. Faktum är att från år 1994 vilket är några innan jag blev färdig sjukgymnast upphörde möjligheten för sjukgymnaster och läkare att få etablering med avtal med regionen man var verksam i. Framtill 1994 var kravet för en sjukgymnast att hen hade arbetat 2 år och sedan kunde man få en etablering. I samband med att vårdval introducerades 2009 framkom det rent juridiskt att befintliga sjukgymnaster/fysioterapeuter och läkare med etablering skulle kunna sälja sina etableringar. Initialt har dessa etableringar som sålts för sjukgymnaster legat på 700-900 000 kronor. Försäljningen sker via regionen i en dold budgivning och med få undantag är det rätten till att få ett samverkansavtal med regionen man budar på. Förslag har förekommit att avveckla etableringarna vilket även inneburit att jag har varit osäker på hur långsiktigt det skulle vara att försöka köpa en etablering.

Nackdelen hursomhelst för mig som sjukgymnast när jag arbetade utan avtal med regionen var att det helt enkelt blev för dyrt för många patienter att besöka mig och oftast blev behandlingsserierna korta mer lämpade för en del akuta tillstånd som ryggskott, nackspärr och bristningar. Medan de patienter som behövde mer långvarig rehabilitering var det svårt att motivera att fortsätta hos mig då vårdcentralens fysioterapeuter eller fysioterapeuter med avtal blev betydligt billigare med högkostnadsskydd och frikort.

kursmaterial_massageterapi_halsoteket
I min första klinikrum som jag under 10 år hade på ett större gym skedde även fotografering av kursmaterial där olika kollegor fick agera patient.


År 2017 efter ett par års anställning som fysioterapeut på en privat klinik och i kommunens hemsjukvård skaffade jag mig en etablering. Det har varit en nyttig erfarenhet att arbeta inom kommunens hemsjukvård och dessförinnan på en privat smärtmottagning. Samtidigt upplevde jag också nackdelar som fanns inom dessa sjukvårdsverksamheter och då var steget mer enkel för mig att försöka vinna ett anbud för en etablering. Sedan dag ett med etablering har det inneburit att jag har varit fullbokad och ganska snabbt fick jag även väntetider för nybesök på 3-5 veckor. Fördelen för mig med etablering är att jag kan arbeta utan att behöva ta hänsyn till någon annan och att kan gå de vidareutbildningar som jag vill. För patienter innebär det jag erbjuder även besökstider senare eftermiddagar och helger. Sedan kan jag fördjupa min kunskaper och färdigheter på det vis som passar mig och de patienter som jag träffar.

En del kritik till oss privata sjukgymnaster/fysioterapeuter med samverkansavtal inom ramen för etablering har varit att vi överbehandlar patienter men Region Skåne som jag har avtal men har vid sin allmänna granskning av min verksamhet fått fram följande statistik om min verksamhet:

Region Skånes granskning om besök 2018 och första halvåret 2019.

Antal besök per patient var i genomsnitt 3,6 under 2018 och 2,7 under första halvåret 2019 vilket är lägre än vid jämförelse med andra vårdgivare verksamma enligt samma lag där genomsnittet 2018 var 7,9 och år 2019 var det 6,1.

Maximalt antal besök för den patient med flest besök hos mig under 2018 var 21 besök respektive under 2019 var det 16 besök. Fyra patienter hos mig hade fler än 15 besök under 2018 och 1 patient under 2019 hade mer än 15 besök. Att några patienter har fler besök beror oftast på en skada eller en sjukdomsbild som kräver en längre rehabilitering. Vi sjukgymnaster/fysioterapeuter ska kunna ur evidens och beprövad erfarenhet motivera våra åtgärder.

Problem har däremot funnits och finns säkert fortfarande att privata sjukgymnaster överbehandlar och regionerna har uppdagat oegentligheter hos några fysioterapeuter vid mer fördjupad granskning vilket det finns en pressrelease i Skåne från 2016 att läsa om. Samtidigt skrivs det följande i pressreleasen: ”Vi ska komma ihåg att det finns ett mycket stort antal välfungerande sjukgymnastverksamheter i Skåne och det är mycket ovanligt att Region Skåne polisanmäler en vårdgivare. I det nu anmälda fallet handlar det om så uppenbara skillnader mellan utbetald ersättning och genomförda besök att vi inte ser någon annan tänkbar väg än att polisanmäla”.

Brister i journalföring noterades också vid en senare granskning av fysioterapeuter på vårdcentraler men här är det ekonomiska systemet att vårdcentralerna får en ersättning för varje listad patient och inte för varje besök.

Det är naturligtvis bara positivt att fysioterapeuter eller läkare med avtal som har direkta oegentligheter hittas och anmäls.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Virtual Reality för nackpatienter

Jag har på prov fått tillgång till ett VR-system som kan användas för träning och utvärdering för patienter med olika nackproblem. Träning kan bli mer motiverande. Det ska bli spännande att använda systemet på några patienter.

Systemet heter RecoVR och en filmklipp finns här. Systemet är utvecklat på Danderyds sjukhus i Sverige och har både Mindfulness och sensomotorisk träning där du som patient tränar med rörelser av ögon och nacken vilket det idag finns evidens för att användas i rehabilitering.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Patientcentrerad eller patientorienterad sjukvård?

En något kaxig rubrik till en tänkvärd artikel i Dagens Nyheter av Hanna Kjöller där hon skriver:

Bevare mig för en vård där man sätter patienten i centrum” Artikeln är förvisso låst men handlar om hur vårdpersonal måste prioritera olika patienter och då kan det uppfattas av en del patienter att vården blir sämre.

Jag kommer ihåg när jag arbetade i hemsjukvården och där en brukare önskade få en rullstol vilket vi sjukgymnaster i Malmöstad ansvarade för under förutsättningar att den skulle vara manuell. En prioriteringslista fanns om att vi skulle först hjälpa patienter vid hemgång från sjukhus och de patienter som behövde hjälp med att klara av sin vardag i sin bostad vilket kunde innefatta hjälpmedel och träning. I fallet med rullstolen behövde brukare den inte för sin bostad eller att tas sig till närmaste butik utan för kunna komma till en föreställning och olyckligtvis var vi just vid det tillfället underbemannade och jag kunde inte erbjuda henne en tid tillräckligt snabbt så att brukaren skulle kunna hinna med att ta sig till föreställningen. Såväl sjukgymnaster som arbetsterapeuter i kommunen ska inte förskriva hjälpmedel utan att ha gjort en bedömning och utprovning först. Brukaren blev arg och vill prata med min chef. Min chef var bra och stöttade oss där hon ansåg att vi inte kunde göra så mycket mer i synnerhet när vi ändå höll oss inom ramen för de tidsangivelser i Malmöstads prioriteringslista som finns för hemsjukvården.

Som en av få kommuner är Malmö där sjukgymnaster/fysioterapeuter ansvarar för ordination av rullstolar medan vår arbetsterapeutkollegor ansvarar för dem i majoriteten av Sveriges kommuner.

Jag tror även några patienter blandar ihop kundservice med sjukvård så att man förväntar sig att som patient att alltid har rätt. Tycker nog som Hanna Kjöller att begreppet patientcentrerad kan bli fel i dagens sjukvård där prioritering måste ske vilket även har gällt innan Coronapandemin. Självklart är det önskvärt att patienten är delaktig i vården men kanske är begrepp som patientorienterad sjukvård bättre att använda då flera faktorer måste beaktas. Begreppet personorienterad vård börjar också lanseras för att få bort fokus från patient utan se det självklara att personen inte blir en sjuk eller skadad kropp eller diagnos. Att vården ska vara empatisk, god och humanistisk är självklara delar och behöver egentligen inte sättas olika etiketter på.

Jag har också vid ett par tillfällen när jag gått över till avtal med Region Skåne haft konflikter med patienter som bara önskat massage inom ramen för offentligt finansierad fysioterapi där jag alltid förklarar att rehabilitering som sker görs alltid via en individuell bedömning och massage kan ingå men att det finns flera andra metoder jag kan användas inklusive vägledning om övningar. Den absoluta majoriteten av patienter förstår detta men skulle jag arbeta patientcentrerad skulle jag kunna tolka det som att önskar patienten en viss åtgärd/insats så ska patienten få det. Vi inom sjukvården har valt våra yrken för att hjälpa patienter. Detta sker utifrån den medicinsk kunskap vi har men även de riktlinjer om prioriteringar som finns inom den offentligt finansierade sjukvård. Däremot är det inte helt självklart för oss fysioterapeuter/sjukgymnaster som arbetar inom öppenvården hur vi ska prioritera mellan olika patientgrupper då ingen som söker oss har tillstånd som är livshotande.

Vi ska inte ta emot de som önskar förebyggande bedömningar när man är frisk eller massage för ren avslappning. Patienter med rehabiliteringsbehov efter sjukhusvård försöker jag prioritera men sedan blir det balansgång mellan att ta emot patienter med långvariga besvär och de med akuta besvär där prognosen är god som vid de flesta ryggskott och nackspärr.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Vårdvalssystemet har inte inneburit ökad patientnöjdhet

En studie av John Magnus Roos, forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur nöjd patienter är med vårdcentralerna . Lagen om vårdval (LOV) som infördes 2009 där såväl regionens egna vårdcentraler som privatdrivna vårdcentraler kan ackrediteras och ingå den offentliga finansierade primärvården. Andra delar som bland annat tillkommer inom vårdval psykoterapi och smärtbehandling.

Resultaten från studien visar att invånarnas nöjdhet i regionen Västergötland med vårdcentraler hade försämrats sedan 2009. Frågan invånarna fick att besvara gällde ”Vad anser du om servicen i den kommun du bor på följande område? – Vårdcentral”. Medelvärdet i nöjdhet var 3,72, på en femgradig skala år 2009 medan år 2017 hade medelvärdet sjunkit till 3,44. Minskningen var statistiskt säkerställd.

Vårdcentralerna som är offentligt finansierade idag får en ersättning för varje patient som listar sig på vårdcentralen där hänsyn till olika faktorer som ålder och diagnoser avgör ersättningen totalt sätt. Däremot erhåller inte vårdcentralen ersättning för varje besök kan förklara att i regionen Västergötland har antalet vårdcentraler mer eller mindre detsamma under åren 2009 till 2017 även andel privatdrivna vårdcentraler har ökat.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Vårdcentralernas styrning är bra men kan förbättras

År 2016 kom en svensk ekonomisk studie som tor upp upp styrningen och ledningen på vårdcentralen inom primärvården

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är styra-och-leda-vårdcentral.jpg

De offentligt finansierade privata vårdcentralerna var lite bättre generellt än regionernas egna vårdcentraler när gäller att attrahera och bibehålla kompetent (högpresterande personal). Överlag var vårdcentralerna bättre på att attrahera kompetent personal än att bibehålla dem. I ett annat inlägg jag har skrivit kan du läsa hur utbrett kritiken är från fysioterapeuter anställda på vårdcentraler. Även faktorer som utveckla och befordran av kompetent personal var enligt studien inte riktigt så bra.

Författarna till studien menar att vårdcentraler har god ledning och att det antagligen beror på att det är relativt mindre processmässigt komplicerat för en vårdcentral där medarbetare arbetar mer oavhängig av annan vårdpersonal jämfört med vårdarbetet på ett sjukhus.

Författarna betonar att patientnöjdhet inte har tagits med i studien samt medicinsk kvalitet och kostnader inte heller har tagits i beaktning i studien.


David Aston
Leg. Sjukgymnast

Fysioterapin inom primärvården

Primärvård är den del av den offentligt finansierade sjukvården som sker utanför sjukhusen och omfattar vårdcentraler, psykoterapimottagningar och smärtbehandlingsteam men även en del privata läkare och fysioterapeuter med avtal med landstingen kan räknas hit. I en artikel i Dagens Medicin kan man läsa om hur Stockholm som är en av få regioner som sedan tidigare även infört vårdval fysioterapi men hur den har inneburit nedläggningar av verksamheter för denna form av vårdval som har varit underfinansierad vilket har lett till försämrade villkor för småföretagaren.

Allt är således inte positivt med vårdval och i ett tidigare inlägg av mig kan man läsa om att fysioterapeuter på en mängd vårdcentraler inte upplever att de kan göra ett tillfredsställande arbete.

Nu när arbetsmarknaden är gynnsam för fysioterapeuter uppfattar jag att många anställda fysioterapeuter på vårdcentraler får gå diverse vidareutbildningar kanske inte bara i syfte att öka kompetensen hos den enskilde men även i att försöka bibehålla fysioterapeuten på arbetsplatsen. Detta är naturligtvis positivt för vår yrkeskår och för patienterna i slutändan.

Vi privata fysioterapeuter har generellt kunnat styra vilka kurser och utbildningar vi vill gå själva medan för en fysioterapeut på en vårdcentral kan det ha varit svårt att motivera att få gå dyrare privata kurser som är mer praktiskt inriktade i synnerhet om verksamhetschefen inte är insatt i moderna fysioterapin. Jag själv råkade jag ut för att när skulle göra min masteruppsats kopplat till den arbetsplats jag var anställd på så var arbetsgivaren inte intresserad att ge någon ledighet för studierna. Diskussion med arbetsgivaren handlade inte om att jag skulle ta ledigt på halvtid utan ha möjligt att få viss ledighet även utan lön.

Situationen i Sverige har vi fysioterapeuter/sjukgymnaster en bred utbildning på endast 3 år men som saknar djup. Det är först när man har varit verksam några år och gått olika vidareutbildningar som vi kan anses som mer specialiserade.

Kurser inom fysioterapi på universiteten är med ett par undantag väldigt teoretiska och inriktade på forskning vilket naturligtvis är viktigt medan de mer praktiska kurserna i exempelvis i manuella färdigheter eller rehabiliteringsträning sker överlag hos privata aktörer som förståeligt även har avgiftsbelagt kurserna.

Min klinik under 2017.

Kanske borde grundutbildningen till fysioterapeut förlängas med 1 år men frågan är med vad. Diskussioner har pågått om förlängning av grundutbildningen. Blir det då en förlängning med en magisterexamen och mer teori så leder det inte till att den nyutexaminerade fysioterapeuten per automatik blir en bättre kliniker med patienter.

Ett problem är att fysioterapi på vårdcentraler är väldigt brett där en mängd olika patienter med varierande diagnoser inom områden som t.ex. ortopedi, reumatologi, neurologi, hjärt- och kärlbesvär, andningsbesvär och stressrelaterade besvär kommer till fysioterapeuten. Inom den privata sektorn kan vi fysioterapeuter rikta in oss på ett eller ett par områden som för min del är patienter med smärtor och rörelsebesvär (primärt ortopediska tillstånd men även en del neurologiska patienter). Detta har sina fördelar då sjukvården idag överlag är mer specialiserad och vi vårdgivare kan bli bättre på ett smalare område än att vara mer generalister och kunna lite om mycket. Men det kan naturligtvis ha nackdelar om det är för få fysioterapeuter som har den inriktning på sin verksamhet som en viss patientgrupp söker för.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Fysioterapeuter på vårdcentraler är missnöjda

Enligt en artikel från mitt förbund Fysioterapeuterna där man i en enkätstudie 2019 genomfördes bland medlemmar som arbetar på vårdcentral. Av cirka 1800 som svarade sa 51 procent att de inte kunde sköta sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Över 40 procent hade övervägt att byta yrke. Cirka 30 procent ansåg att patientsäkerheten inte kunde garanteras. Fysioterapeuternas ordförande Stefan Jutterdal kommenterade studien:

i dag tvingas fysioterapeuter jaga antal besök i stället för att se till vilka insatser som bäst hjälper patienterna eller åtgärder som kan förebygga sjukdom. Detta skapar pressade scheman där såväl arbetsmiljö, kompetensutveckling och patientsäkerhet drabbas för att nå de produktionskrav som ställs från regionerna”.

En fysioterapeut som intervjuas säger att det blir mycket övertid och att man inte hinner förbereda sig inför varje patientbesök och en annan fysioterapeut instämmer i hur stressad situationen är.

Bild från klinikrummet jag hade under 2014 till 2015.

Naturligtvis är det inget annat än ett underbetyg vad gäller arbetsmiljön på vårdcentraler (som är en del av primärvården) och det innebär att problemet finns antagligen såväl på de vårdcentraler som drivs av landstingen själva men även på de privata vårdcentralerna som ingår i vårdvalet.

Lean-systemets som ursprungligen konstruerades för bilindustrin i Japan används nu på många ställen inom sjukvården i Sverige och så även på vårdcentraler. Fördelar finns med detta system som t.ex. ledningsstruktur och effektivisera verksamheten och standardisera arbete med ständig mål att förbättras. Men i Lean ingår även följande:

– att jämna arbetsbelastning
– arbeta långsiktigt
– utveckla människor och arbetslag
– fatta beslut långsamt och i samförstånd
– bli en lärande verksamhet genom att ständigt reflektera och förbättra.

Med stor sannolikhet misslyckas de vårdcentraler som har en större andel missnöjda fysioterapeuter att ta hänsyn till ovanstående punkter. Detta är också här kritiken till Lean finans att man i praktiken bara tillämpar vissa delar av systemet.

Jag kommer själv ihåg när jag för 6 år sedan sökte jobb på en landstingsdriven vårdcentral i Malmö. På intervjun berättade verksamhetsansvarig att hon på 1980-talet hade varit hos en sjukgymnast som hade 3 behandlingsrum med patienter samtidigt. Hon frågade om jag kunde arbeta på det sätt. Jag svarade jag inte tror på den typ av arbetsmetodik och man kommer längre med mer individuella besök. Behöver inte tilläggas att jag inte fick jobbet men vårdcentralen hörde inte ens av sig till mig. Har själv när jag arbetade som utbildningsansvarig alltid givit svar till alla som varit på intervju.

David Aston
Leg. Sjukgymnast