Rörelseanalys

I skidåkningstider och efter att jag i dagarna har sett ett inslag på TV där en skidtränare lyfte fram hur man skulle träna med bland annat en skidmaskin blev jag lite förtvivlad över den bristande anatomikunskap som fanns.

Jag hittade inte det exakta inslaget utan fick nöja mig med detta. Försök analyser vilka muskler som aktiveras dynamiskt. Svara gärna med kommentarer till detta inlägg så ger jag återkopplingen. Vill vara anonyma så går det bra.

Tipset är att börja resonera kring vilka leder som rör sig och vad dessa ledrörelser heter. Slutligen blir det lättare att komma fram till det koncentriska muskelarbetet.

Göra rörelseanalysen för skidstilen den första minuten. Lycka till!

Platser kvar på kursen Positional Release och smärta

Det finns några platser kvar på kursen Positional Release som jag nu har kört i över tio år men denna gång i helt i egen regi och med mer tid mellan kurstillfällena för värdefull reflektion. Kursen ska ses som en fördjupning i anatomi och dysfunktioner men i synnerhet medicinska aspekter på olika former av smärta som långvarigt smärtsyndrom med bland fibromyalgi och myofasciellt smärtsyndrom där triggerpunkter ingår.

kurs_massageterapeuter

Kursen är dock inte bara teoretisk utan du får med dig färdigheter i undersökning av ryggraden och bäckenet samt behandling med den skonsamma och effektiva Positional Release Therapy (PRT).  PRT är utmärkt komplement och alternativ till muskeltöjning inklusive PNF och avspänningstekniken PIR.

En del fall svarar patienter exceptionellt väl på just PRT och det räcker att endast denna behandlingsmetod används för akuta men även mer långvariga smärttillstånd. Det finns situationer där patienter har provat många olika former av behandling med massage, töjningar och ledmanipulation men att det är PRT som hjälper mest.

Detta är kurs som redan cirka 200 massageterapeuter har gått för mig under årens lopp och många som arbetar kliniskt med smärtpatienter säger sig ha fått en aha-upplevelse efter att ha gått kursen.

Är du intresserad eller har några frågor om kurser så är bara att höra av dig till mig på 0705-931557 eller per mejl.

Karel Lewit

En av de riktigt stora vårdgivaren inom rehabilitering och manuell terapi, Karel Lewit, gick bort förra året vid 98 års ålder. Han levde mellan 25 april 1916 och 3 oktober 2014. Karel Lewit utbildade sig 1946 till läkare på medicinska fakulteten vid Charles Universitet i Prag, Tjeckien. Han började därefter arbete inom neurologi men tidigt intressera sig för rehabilitering av rörelseapparatens besvär och manuell terapi. Karel undervisade i bland annat diagnostik och manuell terapi i många olika länder utöver hans hemland. Läkare, osteopater, fysioterapeuter och kiropraktorer har gått utbildningar hos Karel Lewit eller tagit del av hans kunskap via facklitteratur. Karel Lewit utvecklade bland annat den neuromuskulära behandlingsmetoden Post Isometric Relaxation som är en  muskelavspänningsteknik. Karel Lewit grundande Prag skolon för manuell medicin och rehabilitering.

Ett citat från Karel Lewit:

“I don‘t begin treatment until I have examined everything. I must see a picture. The key link may be from a past trauma, repetitive strain, or dysfunction of a key area.”

Karel Lewits sammanfattning kring kliniskt resonemang för manuella terapeuter:

– Vi är inte intresserad av en sak

– Vårt mål är funktionell patologi

– Även om det finns en strukturell patologi så sker förbättringar pga funktionsförändringar

– Det finns inte en metod utan du måste tillämpa dina metoder i syfte att återfå funktion

– Den stora saken att erövra är dysfynktionen

– Det finns inte en metod (terapeutiskt)

– Att vara beroende av en enda metod är tragiskt

– Vi ska kunna så mycket som möjligt och aldrig vara beroende av bara en metod

Här finns två filmer film ägnat till Karel Lewit där man kan se att han arbetade med manuell medicin tills han blev mycket gammal.

Kursverksamhet

Nu var det dags för kursverksamhet i form av vidareutbildningar för massageterapeuter, medicinska massageterapeuter och kroppsterapeuter. Läs mer under kurser.

Anatomin är betydelsefull för att kunna för att förstå manuella behandlingstekniker.

Ett tänkvärt citat från osteopaten, Caroline Stone:

”Att förbättra vården är att behandla mer holistiskt; att förstå komplexiteten; att noggrant titta på ens eget agerande och teorier medan man arbetar, därefter utmana dem med idéer från andra perspektiv; sträva efter att förbättra och förfina vården och de underliggande teorierna. Här ska den professionelle arbeta mot ökad kompetens och ska ses som en som evigt söker snarare än en med kunskap”

Jag ser fram emot träffa tidigare elever och terapeutkollegor på kurserna.

David Aston

Framtidens sjukvård

En intressant artikel från Wall Street Journal om de fördelar som kan finnas med teknik inom sjukvården. En del saker med läkarkonsultation och appar som kopplas till mätinstrument finns redan. Men tänk så bra det hade kunnat bli en en handhållen magnetkamera som skulle vara självinstruerande och kunna användas inte bara av patienten men i mindre kliniker i direkt samband vid undersökning.

Helgarbete för fysioterapeuter

Detta funderade jag redan när jag gjorde men kliniska praktik som sjukgymnaststudent på ortopeden i Trelleborg för mer än 15 år sedan. Denna artikel i Dagens medicin visar på vinster för patienten och sjukvården när fysioterapeuter arbetar på helger.

Jag kommer ihåg att jag frågade min handledare om hur man gjorde med patienter som opererades på fredagar och skulle börja med generell mobilisering på lördag. Svaret blev att det fick vårdbiträden ansvara för då men jag förstod ingenting för under veckodagarna vara det mycket betydelsefullt att just sjukgymnaster skulle ansvara för detta.

Bra att man nu faktiskt ser värdet i att sjukgymnaster/fysioterapeuter gör en insats och fördelen är också då att man avlastar övrig vårdpersonal.

Stabilitetsträning

Tänkte ta upp lite om stabilitetsträningen för ländryggsbesvär. Det finns idag  delade meningar om stabiliseringsträning skulle vara bättre än någon annan träningsmetod för patienter med ländryggsbesvär. En av teorierna bakom stabiliseringsträning är att ryggsmärtan beror på en instabilitet och där den djupa bukmuskulaturen i form av m. transversus abdominis och djupa ryggmuskeln, multifidus har blivit svagare. Syftet med träningen skulle således vara att återfå den stabiliserande funktionen och att kunna användande musklerna funktionellt i olika aktiviteter.

stabilitetsovning
Ibland associerarar man stabilitetsträning med olika övningar på boll vilket egentligen bara är en variant av träning.

Koumantakis et al. [1] jämförde stabiliseringsträning och generell mag- och ryggträning med enbart generell mag- och ryggträning hos patienter med subakut eller återkommande ländryggsmärta. Patienter med tidigare ryggoperationer, tecken på allvarliga skador/sjukdomar exkluderades. Gruppen som utförde stabiliseringsträning (totalt 29 personer) började med lågintensiv statisk aktivering av lokal stabiliseringsmuskulatur i knästående, ryggliggande, sittande och stående. Träningen hade en progression genom längre aktiveringstid och antalet kontraktioner upp till 10 sekunder och 10 kontraktioner. Efter 3 veckor ökades svårighetsgraden i övningarna genom att ta in övningar som krävde rörelser i bålen och där patienterna fick öva på att samtidigt aktivera stabiliseringsmuskulaturen. Under de sista tre veckorna övergick gruppen till att träna generella mag- och ryggövningar med instruktionerna att samtidigt aktivera de stabiliserande musklerna. Gruppen som enbart fick generell mag- och ryggövningar (totalt 26 personer) gjorde övningar för rygg- och magmuskler. Båda patientgrupperna tränade två gånger i veckan, 45–60 minuter i 8 veckor. Den effektiva träningstiden för den generella träningsgruppen var hälften jämfört med stabiliseringsgruppen då denna träning ansågs mer högintensiv jämfört med stabiliseringsträningen. Patienterna blev också rekommenderade att utföra övningarna hemma cirka en halvtimme tre gånger i veckan. Alla patienter fick också en broschyr med information om ländryggsmärta. Efter åtgärderna blev alla patienter rådda att fortsätta med träningen fram till nästa utvärdering tre månader senare. Båda grupperna minskade sin upplevda smärta, förbättrade funktion, minskade rörelserädsla, direkt efter interventionen och effekten kvarstod tre månader efter träningens slut. Känslan av kontroll över smärtan var däremot oförändrad. Enda skillnaden som sågs mellan grupperna var att de som tränade generell mag- och ryggträning hade bättre funktion direkt efter interventionen, men det var ingen skillnad tre månader efteråt.

I en litteratöversikt kring stabiliseringsträning gjord av Rackwitz et al [2] är slutsatsen att stabiliseringsträning inte var mer effektiv än vanlig gängse omhändertagande av patienter med akuta ländryggssmärtor. Enligt litteraturöversikten finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bättre än andra fysioterapeutiska åtgärder.

Det finns fler studier inom ämnet och det finns även studier som så oftast inom forskningen som visar på stabilitetsträning är effektivt. Men det är viktigt att tolka studier rätt så att ingen felaktig slutsats dras. Exempelvis tar ovanstående studier inte upp något kring förebyggande effekt av stabilitetsträning och alla former ländryggsbesvär är inte heller inräknande. Ibland kan jag få uppfattningen att en del tränare och terapeuter tror att stabilitetsträning är det bästa alternativet för allt som har med buk och ländrygg att göra. Men medicinsk forskning är sällan så konkret och entydig. Sammanfattningsvis kan man säga stabilitetsträning kan vara värt att prova i rehabiliteringssyfte men det får absolut inte ses som en universalmetod.

Referenser

1. Koumantakis GA, Watson PJ, Oldham JA. 2005. Trunk muscle stabilization training plus general exercise versus general exercise trial of patients with recurrent low back pain. Physical Therapy, 85, p. 209-225.

2. Rackwitz B, de Bie R, Ewert T, Stucki G. 2006. Segmental stabilizing exercises and low back pain. What is the evidence? A systematic review of randomized controlled trails. Clinical rehabilitation, 20, p. 553-567.

 

Julstängt

Fram till och med jul stänger jag kliniken men jag är tillbaka dagarna innan nyår. Jag passar på önskar er en riktigt God Jul!

David Aston