Blogg

Publicerat

Räcker det med fysioterapeuter på vårdcentraler som ansvariga för patienter med olika ortopediska besvär?

Ett inlägg i Dagens Medicin om att naprapater och kiropraktorer behövs för att avlasta i primärvården. https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/lat-kiropraktik-och-naprapati-avlasta-i-primarvarden/

Jag har även kommenterat artikeln under OMT-fysioterapeut – find it, fix it and leave it alone. Här nedan en uppdaterad kommentar och tankar.

Fysioterapeuter kan vidareutbilda sig inom olika specialistområden, exempelvis OMT (Ortopedisk Manuell Terapi), som fokuserar på undersökning, diagnostik och behandling av muskuloskeletala besvär, så kallade ortopediska tillstånd. Min egen specialisering är just inom OMT som kombinerar både manuell terapi med vägledning åt patienter.  Det finns även vidareutbildningar inom Ortopedisk Medicin International samt Mekanisk Diagnostik och Terapi (McKenzie), vilka ger kompetens att fungera som första instans inom primärvården. Redan idag har många fysioterapeuter en sådan roll vid muskuloskeletala besvär inom primärvården. Vi privatpraktiserande fysioterapeuter har den rollen automatiskt.

Manipulation eller mobilisering av ländryggen kan göras med patient sidliggande men det finns även andra manuella tekniker.

Fysioterapeuter med fördjupad kompetens kan, likt kiropraktorer och naprapater, genomföra tidig bedömning, erbjuda manuell behandling, leda träning samt ge patientutbildning. Samtidigt är tillgången till denna kompetens ojämnt fördelad över landet. Inom sjukvården finns också en bristande förståelse för att fysioterapeuter har olika specialiseringar och att kompetensnivån därför varierar. Dessutom lever olyckligtvis även föreställningen kvar hos vissa vårdgivare och terapeuter att fysioterapeuter enbart arbetar med rehabiliteringsträning (hands off). Denna föreställning tror även en del patienter att om man ska få behandling (hands on) behöver man gå till någon annan än en fysioterapeut.

I åtanke behöver man också ha att primärvårdens fysioterapeuter och även vi privata fysioterapeuter träffar patienter med även andra besvär än från muskler eller leder. Det vara patienter med nedsatt andningsförmåga som KOL, stressrelaterade symtom, neurologiska tillstånd som Stroke, MS med mera.

Å andra sidan ska man komma ihåg att såväl kiropraktorer som naprapater redan i sin grundutbildning är specialiserad inom manuell terapi för undersökning och behandling. Fysioterapeututbildningen i Sverige är en bred utbildning där fokus är ett biopsykosocialt tillvägagångssätt och studenten även gör praktik på sjukhus och hemsjukvård vilket är områden där manuell terapi i behandling sällan är aktuellt. Manuell terapi ingår dock i olika omfattningar i grundutbildningen beroende på vilket universitet i Sverige som studenten är inskriven på. Men det är när det gäller behandling med manuell terapi är det på en ganska elementär nivå. Manuell terapi i kombination med övningar har en evidens för en del besvär att vara bättre än bara övningar och träning. Jag har tidigare inlägg skrivit mer schematisk om skillnader och likheter mellan fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.

Manuell terapi kan ske för undersökning som hör ledrörlighet värderas men kan även ske för behandling.

För att uppnå en mer jämlik och kostnadseffektiv vård räcker det inte enbart att introducera nya yrkesgrupper. Det är även avgörande att skapa bättre förutsättningar för att använda befintliga resurser inom primärvården på rätt kompetensnivå samt att erbjuda relevanta vidareutbildningar för verksamma fysioterapeuter. Här handlar det om verksamhetsansvariga på vårdcentraler som många gånger inte är fysioterapeut själv kan för lite om vad modern fysioterapi är och variationen som finns i yrkeskåren. Samtidigt finns det enligt enkätundersökningar ett stort missnöje bland flera anställda fysioterapeuter inom primärvården om för hög arbetsbelastning och undermåliga möjligheter till vidareutbildningar. Detta är kanske något som naprapater och kiropraktorer bör fundera på om hur de naprapater och kiropraktorer som redan finns på vissa vårdcentraler får arbeta. Är det kvantitet framför kvalitet? Jag har hört om patientbesök på vårdcentralen hos naprapater som varit väldigt korta. Vissa verksamhetschefer ser heller hög produktion än att ge vårdgivare fria händer. För cirka 10 år sedan gick jag på en anställningsintervju på en regionens vårdcentraler där verksamhetschefen lyfte fram och var imponerad en sjukgymnast hon hade gått hos på 1990-talet som hade 3-4 behandlingsrum med parallella behandlingar samtidigt. Jag sa att jag tror inte riktigt den typ omhändertagandet. Jag fick inte heller jobbet.  

Malmö den 23 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Fria vikter eller styrketräningsmaskiner?

En debatt som förekommer är om fria vikter (hantlar, skivstänger och antagligen räknas även dragmaskiner in här) är bättre i styrkeutveckling eller för muskeltillväxt jämfört med att träna i styrketräningsmaskiner (även kallad sekvensmaskiner). En del som tränar i synnerhet som tränat en tid framhäver att:

  • maskinträning är bättre för nybörjare
  • hantlar och skivstänger ger bättre resultat
Nautilus One sekvensmaskin – startposition
Nautilus One sekvensmaskin – slutposition

Men vad säger egentligen forskningen om detta?


En studie av Hernández-Belmonte et al.l (2023) där jämförde man två olika sätt att styrketräna. Ett metod var med fria vikter och den andra med sekvensmaskiner. Resultaten i studien visade att båda träningsformerna:

  • Ökade muskelstyrkan lika mycket
  • Gav liknande ökning av muskelmassa
  • Minskade smärta och obehag i leder
  • Förbättrade funktionen i armar och ben

Det fanns inga tydliga skillnader mellan grupperna. Slutsats av författarna till studien gör är du kan välja både fria vikter eller maskiner – båda fungerar lika bra för att bli starkare och bygga muskler, utan att öka ledproblem.

Referens
Hernández-Belmonte, A., Martínez-Cava, A., Buendía-Romero, Á., Franco-López, F., & Pallarés, J. G. (2023). Free-Weight and Machine-Based Training Are Equally Effective on Strength and Hypertrophy: Challenging a Traditional Myth. Medicine and science in sports and exercise, 55(12), 2316–2327.

Triceps brachii träning i french press – startposition
Triceps brachii träning i french press – slutposition

En annan studien av  Haugen et al. (2023) som gjorde en systematisk sammanställning av flera studier där jämfördes styrketräning med fria vikter (skivstång och hantlar) och träningsmaskiner. Resultaten visade att:

  • Man blir starkare på det man tränar mest på (t.ex. fria vikter ger bättre resultat i övningar med fria vikter medan träning i maskiner i maskinövningar)
  • När man jämför övergripande styrka, hoppförmåga och muskelökning finns däremot inga tydliga skillnader mellan träningsformerna
  • Båda metoderna fungerar lika bra för att bygga muskler och förbättra prestation

Slutsatsen enligt författarna är att valet mellan fria vikter och maskiner handlar främst om vad du föredrar och vilka mål du har. Båda alternativen ger likvärdiga resultat.

Referens
Haugen, M. E., Vårvik, F. T., Larsen, S., Haugen, A. S., van den Tillaar, R., & Bjørnsen, T. (2023). Effect of free-weight vs. machine-based strength training on maximal strength, hypertrophy and jump performance – a systematic review and meta-analysis. BMC sports science, medicine & rehabilitation, 15(1), 103.

Skivstänger och hantlar är kostnadseffektiva träningsredskap men har också sina nackdelar.

Styrketräning i sekvensmaskiner kan enligt min mening vara enklare att utföra själva rörelserna rätt och det kan också på ett säkert vis vara enklare att pressa sig mer i övningen. Inställningar i de flesta sekvensmaskiner brukar för det mesta vara sitthöjd och en del en eller två inställningar till för var placering av ett stöd eller handtag. Dessa inställning kan inledningsvis för de som är ovana skapa problem men det här man behöver ta hjälp av sakkunnig person som finns på anläggningen.

Här testar jag en Hammer Strength bröstpress på FIBO-mässan i Tyskland för 16 år sedan.

Fria vikter som hantlar och skivstänger kräver inga inställningar mer att välja rätt belastning. Oftast är hantlar på träningsanläggningar i fast utförande med en specifik medan skivstång behövs för det mest däremot lösa viktskivor sättas på stången vilket kan bli lite omständligt om man inte är van vid det. Hantlar och skivstänger är betydligt billigare än sekvensmaskiner men ger väldigt mycket möjlighet till variation i antalet övningar som kan göras. Problemet för de som inte är vana att styrketräna så krävs det mer i teknik för att utföra många övningar med fria vikter.

Malmö den 15 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen

Publicerat

Vad tror patienter händer vid manuell terapi?

En studie av Petosky et al genomförd i USA hade ett syfte med att undersöka hur patienter uppfattar att manuell terapi fungerar. Forskarna genomförde kvalitativa intervjuer med patienter som fick fysioterapeutisk behandling för olika besvär från rörelseapparaten. Totalt deltog 26 personer med en medelålder på cirka 60 år.

Manuell terapi definieras av författarna som en skicklig användning av händer för att påverka vävnader och leder med mekanisk kraft i syfte att minska smärta och förbättra rörelseförmåga. Begreppet omfattar flera olika tekniker som ledmobilisering, manipulation, massage, passiv rörelseträning, djup nålbehandling (dry needling) samt mobilisering av mjukvävnad och nervstrukturer. På senare tid har definitionen breddats för att även inkludera patientens perspektiv och betona gemensamt beslutsfattande som en viktig del av den kliniska omhändertagande.

Två av författarna utföra de semistrukturerade intervjuerna som varade ungefär 20 minuter per patient. Analysen av intervjuerna i studien visade att patienternas uppfattningar främst handlade om resultat av behandling, snarare än de fysiologiska mekanismerna bakom. Tre huvudsakliga teman identifierades:

  • Mekaniska effekter som exempel ökad rörlighet, förbättrad cirkulation, ”kroppen rättas till”),
  • Neurofysiologiska effekter minskad smärta eller nervpåverkan.
  • Psykologiska effekter välbefinnande och lättnad.

Sammanfattningsvis trodde många patienter att manuell terapi leder till strukturella förändringar i kroppen som förbättrar resultatet av behandlingen. Studien framhåller att vårdgivare som arbetar med manuella bör vara medvetna om patienters uppfattningar när de använder manuella behandlingsmetoder.

Det innebär att information på ett sakligt vis om manuell terapins fysiologiska effekter behöver och förklarar exempelvis att:

  • kotor inte flytas på plats med manipulation
  • bäckenet inte är snett och justeras tillbaka
  • ”muskelknutor” inte trycks ut
  • bindvävnaden inte delas på vid behandling.

Malmö den 13 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referens
Petosky, T., Vraa, D.L., Rentmeester, C., Subialka, J. & Young, J.L. (2026) How do patients believe manual therapy works? An exploratory qualitative study. JOSPT Open, 4(1), pp. 82–90.

Publicerat

Flera lagar till vardagen

En del av lagarna stämmer väl och andra kanske man får ta med en nypa salt. Naturligtvis stämmer inte lagarna i alltid.

Dunning–Kruger-effekten är en psykologisk effekt där personer med låg kompetens överskattar sin egen förmåga, medan mer kunniga ofta underskattar sig själva. Ju mindre man kan, desto svårare är det att inse sina brister.

Parkinsons lag innebär att ”arbete expanderar så att det fyller den tid som finns tillgänglig.”
Om du får en vecka på dig tar det en vecka – även om uppgiften egentligen kunde gjorts snabbare.

Paretoprincipen (80/20-regeln) betyder att ungefär 80 % av resultaten kommer från 20 % av insatsen. Ett exempel är att en liten del av arbetet ger ofta största effekten.

Hanlons rakkniv “Tillskriv aldrig illvilja det som lika gärna kan förklaras med misstag eller okunskap.” Det betyder att folk gör oftast fel av slarv, inte av onda avsikter.

Peters princip betyder att i en hierarki tenderar människor att befordras tills de når en nivå där de inte längre är kompetenta. I prakten innebär det att man blir bra på ett jobb, befordras och till slut hamnar man på en nivå där man inte längre klarar uppgiften lika bra.

Malmö den 4 april 2026

David Aston

Publicerat

Förebyggande behandling med manuell terapi?

Finns det stöd ur ett vetenskapligt perspektiv för att förebyggande behandling med manuell terapi befrämjar hälsa oberoende om det är en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller osteopat?

Manuell terapi innebär att undersökning och behandling sker mer händerna. Behandlingen kan bestå av olika metoder i syfte att påverka muskler, bindvävnad, leder, nerver och smärta för att förbättra funktion hos en patient.

Förebyggande insats inom sjukvården innebär att minska risken för smärta/skador/sjukdomar innan de uppstår eller återkommer.

Mobilisering, manipulation av ländryggen enligt OMT-principer.

Svaret på frågan är inget kort svar, ja eller nej. När det gäller förebyggande insatser inom manuell terapi där skiljer sig evidensen sig tydligt mellan professionerna och vad man faktiskt gör.

Inom fysioterapi sker arbetat uttalat i förebyggande syfte med rörelse, träning och ergonomi. Medan manuell terapi inom fysioterapi som t.ex. Ortopedisk Manuell Terapi används ofta som komplement till träningen. Inom den moderna OMT behandlas inte individer som saknar funktionsnedsättningar, fysiska aktivitetsbegränsningar, skador eller smärtor med manuell terapi.

Evidensen visar att primärt att det är träning, belastningsanpassning och beteendeförändring som är det som faktiskt förebygger mest optimalt. Manuell terapi kan däremot lindra smärta och förbättra funktion som rörlighet vilket kan ge bättre förutsättning för att klara av träning.

Underhållsbehandling vilket en del vårdgivare/terapeuter lyfter fram där finns det stöd för att manuell terapi för vissa tillstånd. Men om patienten redan har symtom blir det däremot en diskussion om det egentligen är förebyggande eller sedvanlig åtgärd. Inom preventiv medicin talar man om tre former av prevention:

Primär prevention och det är när individen är fullt frisk. Åtgärder som kan förebygga ohälsa här är levnadsvanor med bra kost, optimal fysisk aktivitet och vaccin. Manuell terapi saknar antagligen vetenskapligt stöd här.

Sekundär prevention innebär att upptäcka tillstånd och sjukdom tidigt samt förhindra att det blir värre. Här kan manuell terapi ha en effekt för vissa tillstånd men samtidigt kan det diskuteras om det ska räknas som prevention eller sedvanlig behandling. Sjukvården kan annars här arbete med exempelvis blodtryckskontroll och kontroll av blodsocker men även exempelvis PSA-prov och mammografi.

Tertiär prevention innebär att reducera symtom och funktionsnedsättningar av redan etablerad sjukdom eller skada. Egentligen är det traditionell behandling och även här kan manuell terapi har sin plats för vissa tillstånd. Rehabiliteringsträning, läkemedelsbehandling och även operation är skolmedicinska interventioner här.

Manuell terapi fungerar främst som symtomlindring och “dörröppnare” för mer aktiva insatser. Manuell terapi har begränsad evidens som ensam förebyggande strategi.

Malmö den 4 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Referenser

Iben, A., Lise, H., & Charlotte, L. Y. (2019). Chiropractic maintenance care – what’s new? A systematic review of the literature. Chiropractic & manual therapies, 27, 63.

Publicerat

Olika kända lagar om livet

En del av lagarna stämmer väl och andra kanske man får ta med en nypa salt. Naturligtvis stämmer inte lagarna i alltid.

Murphys lag
“Om något kan gå fel, så kommer det att göra det.”
Kort sagt tenderar saker att gå snett i synnerhet när man minst vill det.

Hicks lag
Beslut tar längre tid ju fler alternativ du har.
Slutsatsen är att fler val ger längre beslutsprocess.

Occams rakkniv
Den enklaste förklaringen är oftast den bästa.
Man ska inte krångla till saker i onödan.

Sunk cost-fällan
Man fortsätter med något bara för att man redan investerat tid/pengar, trots att det inte längre är värt det.
Exempelvis att stanna kvar i en dålig film bara för att du redan sett halva.

Lagen om avtagande avkastning
Ju mer du satsar på något, desto mindre extra resultat får du över tid.
Ett exempel första timmen studier ger mycket medan tionde timmen ger väldigt lite.

Malmö den 3 april 2026

David Aston

Publicerat

”Kotor som sitter fel” – kärt barn har många namn

Dysfunktion

Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:

  • En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
  • Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
  • Ökade muskelspänningar uppstår.
  • En smärtreaktion kan förekomma
  • På sikt även en nedsatt kontroll.
  • Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.

Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.

Kotsegment sett från sidan

Subluxation

Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar:
– förändring i rörelser av leder/kotor
– irritation eller påverkan av nervsystemet
– påverkan av vävnader inklusive muskler
– biokemiska och inflammatoriska reaktioner.

Kotsegment sett ovanifrån

På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.

Flera hundra mer eller mindre känds synonymer


Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.

  • Aberrant motion (Ab)normal articular sensory input
  • Abnormal dysfunction
  • Abnormal fixation
  • Abnormal instantaneous axis of rotation
  • Abnormal mechanics
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormal nervous system function
  • Abnormal spinal function
  • Altered intervertebral mechanics
  • Altered joint structure and function
  • Altered nociceptive and proprioceptive input
  • Altered regional mechanics
  • Arthropathic Abnormal function (Ab)normal joint mechanics
  • Abnormal joint motion
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormalities of range of motion or coupling
  • Abnormal nervous system function
  • (Ab)normal regional sympathetic tone
  • Abnormal restrictive barrier in or around joints
  • Abnormal spinal function
  • (Ab)normal structural relationship
  • Acute joint locking
  • Acute locking
  • Adverse mechanical tension of the nervous system
  • Altered alignment Altered joint motion
  • Altered nervous system movement
  • Altered physiological function
  • Apophyseal subluxation
  • Arthron (extremity joint subluxation ©© see also ”vertebron”)
  • Articular derangement
  • Articular dyskinesia
  • Articular juxtaposition
  • Biomechanical distortion
  • Biomechanical impropriety
  • Biomechanical insult
  • Blockage Blocking
  • Bony displacement
  • Bony maladjustment
  • Bony lesion
  • Cervical joint dysfunction
  • Changes of the dynamic segment
  • Changes of thoracic segments
  • Chiropractic lesion
  • Compensatory structural subluxations
  • Comprehensive lesion
  • Deconditioned syndromes
  • Deviation of the bodies
  • Errors of static or motor mechanics Facet joint syndrome
  • Facet synovial impingement
  • Facilitated spinal system Facilitated subluxation
  • Functional pathology
  • Functional subluxationChriopractic lession
  • Chiropractic subluxation Chiropractic subluxation complex
  • Comprehensive lesion
  • Delayed instability
  • Deformation behaviour
  • Degenerative dynamic segment
  • Derangement
  • Derangement of the opposing joint surfaces
  • Discoradicular conflict
  • Disorder of the disc
  • Disrelationship of the facets
  • Displacement
  • Disturbance in the mechanico©dynamics
  • Dynamic forceps
  • Dynamic segment
  • Dysarthric lesion
  • Dysarthrosis
  • Dysfunctional joint
  • Dysponesis
  • Dystopia
  • Dysfunctional segments
  • Engagement of the spinal segment in a pathologic reflex chain
  • Erratic movement of spinal articulations
  • Excursion (Conley) = (”Wandering from the usual path.” ©© Taber’s)
  • Facet imbrication
  • Facet joint dysfunction
  • Facet syndrome
  • Facilitated segment
  • Facilitative lesion
  • Fanning of interspinous space
  • OE Fixed vertebra Focal tenderness
  • Functional block ”(subluxations) … force other joints to move too much.”
  • Functional compromise
  • Functional deficit
  • Functional defects
  • Functional derangement
  • Functional and structural changes in the three©joint complex
  • Functional disturbance
  • Functional impairments of motion
  • Functional spinal lesion
  • Functional subluxation*
  • Gravitational (im)balance of joints (with) reduced chronic, asymmetrical forces
  • Harmful dysfunction of the neuromusculoskeletal system
  • Hyperaemic subluxation Hyperanteflexion sprain
  • Hypermobility Hypopmobility Hypokinetic aberration*
  • Impairment (Im)properly direct(ed) coordinated, (in)harmonious motor programming
  • Inability of the segment to articulate about its new axis
  • Incomplete luxation
  • Incomprehensible pattern of symptoms and clinical findings when compared to with examination of mechanical lesions in the extremities
  • Instability of the posterior ligament complex
  • Interdiscal block Internal joint derangement
  • Internal vertebral syndrome
  • Intersegmental instability
  • Intersegmental subluxation
  • Intervertebral blocking
  • Intervertebral disrelationship
  • Intervertebral dysfunction of the mobile segment
  • Intervertebral joint subluxation
  • Intervertebral obturations
  • Intervertebral subluxation
  • Joint bind Joint blockage Joint disturbances Joint dysfunction
  • Joint immobilization
  • Joint ”instability”Joint locking
  • Joint movement restriction
  • ”Just short of a dislocation”
  • Joint restriction
  • Kinesiopathology
  • Kinetic intersegmental subluxation
  • Kinetic subluxation Lesion
  • Ligatights
  • Localised/referred pain
  • Locked
  • Locking
  • Locked subluxation
  • Locks up and restricts motion
  • Lose their normal motion or position
  • Loss of elasticity
  • Loss of joint movement
  • Loss of juxtaposition
  • Loss of segmental mobility
  • Low back dysfunction Malalignment
  • Maladjustment (of a vertebra)
  • Malposed vertebra
  • Mechanical interferences Mechanical malfunctioning
  • Mechanically infringe
  • Manipulatable joint lesion
  • Manipulatable lesion (adjustable subluxation!)
  • Mechanical derangement
  • Mechanical disorder
  • Mechanical dysfunction
  • Mechanical instability
  • Mechanical irritation of the sympathetic ganglionic chain
  • Mechanical musculoskeletal dysfunction
  • Mechanico©neural interaction
  • Metameric dysfunction
  • Minor derangement
  • Minor intervertbrae derangement (MID)
  • MisalignmentMisalignment of the fibrocartilaginous joint
  • Motor unit derangement complex
  • Motion restriction
  • Movement restriction
  • Multisegmental spinal distortion
  • Musculoskeletal dysfunction
  • Myopathology
  • Nervous system impairment by the spine
  • Neuro©articular dysfunction
  • Neuro©articular subluxation
  • Neuro©articular syndrome
  • Neurobiomechanical
  • Neuro©dysarthric
  • Neuro©dysarthrodynic
  • Neurological dysfunction
  • Neurodystrophy
  • Neurofunctional subluxation
  • Neuro©mechanical lesion
  • Neuromuscular unit
  • Neuromuscular dysfacilitation
  • Neuromuscular dysfunction
  • Neuropathology
  • Neurospinal condition
  • Neurospinal distortions
  • Neurostasis (Wilson)
  • Occult subluxation
  • Offset
  • Orthokinetics
  • Ortho©spondylo©dysarthrics
  • Osteological lesion Osteopathic lesion Osteopathic spinal lesion Osteopathic spinal joint lesion
  • Pain and debility without recognisable pathology
  • Painful intervertebral dysfunction (”PID”)
  • Painful minor intervertebral dysfunction (”PMID”)
  • Palpable changes
  • Paravertebral subluxation
  • Partial dislocation
  • Partial or incomplete separation
  • Partial fixation
  • Partial luxation
  • Pathogenic interaction of spine and nervous system
  • Pathophysiological mechanics
  • Pathologically altered bradytrophic tissue
  • Pathologically altered dynamic segment
  • Pathomechanics
  • Pathophysiology
  • Perverted function
  • Physiologic displacement
  • Physiologic lock the motion segment
  • Positional dyskineria
  • Posterior facet dysfunction Posterior joint dysfunction (”PJD” ©© see ”three©joint complex”!)
  • Posterior joint syndrome
  • Post©traumatic dysautonomic
  • Prespondylosis
  • Primary dysfunction
  • Primary fibromyalgic syndrome
  • Pseudosubluxation
  • Putative segmental instantaneous axis of rotation
  • Reflex dysfunction
  • Reduced mobility
  • Regional dysfunction
  • ”Relative as absolute lack of space within the intervertebral foramen”
  • Residual displacement
  • Restricted motion
  • Restriction
  • Restriction of unisegmental mobility
  • Reversible with adjustment/manipulation
  • Sagittal translation (Conley)
  • Sectional subluxation Segmental dysfunction
  • Segmental instabilityOE Segmental vertebral hypomobility
  • Semiluxation
  • Simple joint and muscle dysfunction without tissue damage
  • Shear strain distribution
  • Slight luxation
  • Slightly luxated
  • Slightly misaligned vertabra
  • Soft tissue ankylosis
  • Somatic dysfunction
  • Spinal dysfunction
  • Spinal fixation
  • Spinal hypomobilities
  • Spinal irritation
  • Spinal joint blocking
  • Spinal joint complex
  • Spinal joint dysfunction
  • Spinal joint malfunction
  • Spinal kinesiology
  • Spinal lesion
  • Spinal mechanical dysfunction
  • Spinal pathophysiology
  • Spinal segmental facilitation
  • Spinal segmental instability
  • Spinal subluxation
  • Spine restriction
  • Spino©neural conflict
  • Spinostasis (Wilson)
  • Spondylodysarthric lesions
  • Sprain
  • Stable cervical injury of the spine (see also ”instability” above)
  • Static intersegmental subluxation
  • Static subluxation
  • Strain
  • Strain distribution
  • Structural abnormalities
  • Structural derangement
  • Structural disrelationship
  • Structural intersegmental distortion
  • Structural lesions
  • ”Stuck”
  • Subtle instability
  • Sub©luxation Subluxation
  • Subluxation complex
  • Subluxation complex myopathy
  • Subluxation syndrome
  • Subluxes
  • Three joint complex
  • Tilting of the vertebral body
  • Tightened, deep, joint related structures
  • Total fixation
  • Translation
  • Unresolved mechanical tension or torsion
  • Unstable subluxation
  • Vertebragenous syndromes
  • Vertebral derangement
  • Vertebral displacement
  • Vertebral dysfunction
  • Vertebral dyskinesia
  • Vertebral factor
  • Vertebral genesis
  • Vertebral induction
  • Vertebral lesion
  • Vertebral pathology Vertebral subluxation
  • Vertebral subluxation complex
  • Vertebral subluxation syndrome
  • Vertebrally diseased
  • Vertebroligamentous sprain strain
  • Vertebron (see also ”arthron”)
  • Wedged disc
  • Zygopophyseal pathophysiology

Malmö den 31 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Master medicinsk vetenskap
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Olika träningsformer med diverse egennamn

Begrepp som “X-metoden” eller “Y-träningen” oberoende vilka fina webbplatser och hur många videoinlägg som finns på sociala medier är sällan tydligt definierade inom etablerade akademiska fält som fysioterapi eller idrottsvetenskap. De fungerar ofta mer som koncept eller varumärken än som vetenskapligt avgränsade metoder. Det betyder däremot inte att de är fel utan snarare att de:

  • ofta bygger på redan kända principer
  • kan tolkas och tillämpas olika beroende på utövaren eller ”grundaren”
  • saknar enhetlig definition och standardiserad evidens

Det är fortfarande någon form av träning som är central. Oavsett vad man kallar det så landar det nästan alltid i grundläggande träningsfysiologiska komponenter med exempel:

  • förbättra eller öka styrka
  • öka uthållighet
  • normalisera eller öka rörlighet
  • förbättra koordination
  • förbättra balans
  • bli snabbare
  • motorisk kontroll

Det som däremot är viktigt är syftet och individualiseringen. Inom modern träningslära talar man för såväl friska individer och för patienter ofta om:

  • specificitet – att träna det du vill bli bra på
  • progression att gradvis ökning av belastning/krav)
  • individualisering sträva efter en anpassning efter individens förutsättningar

Det är rimligt att vara kritisk till nya etiketter och metoder som presenteras som “unika”. Samtidigt kan de fungera pedagogiskt eller motiverande för vissa individer. Det avgörande är inte namnet på metoden, utan vad du faktiskt gör, varför du gör det och om det leder till önskad effekt.

Malmö den 30 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Stress för läkare inom primärvården

Primärvården som bland annat består av regionens egna vårdcentraler och privata vårdcentraler med regionsavtal har till uppgift att oftast agera som första instans där patient ska söka sig till för bedömningar och åtgärder. Andra delar inom primärvården i Sverige är:

  • Barnavårdcentraler (BVC)
  • Mödravårdcentraler (MVC)
  • Privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter
  • Privatpraktiserande fysioterapeuter/sjukgymnaster
  • Privatpraktiserande läkare
  • Hemsjukvården kan också räknas dit för de patienter som inte klarar av att ta sig till närmaste vårdcentral

Vård och omsorgsanalys rapport Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv har undersökt hur läkare inom primärvården uppfattar hur vården fungerar i Sverige och jämfört resultaten med nio andra OECD-länder. Studien är en del av den årliga International Health Policy Survey (IHP). Sammantaget visar resultaten en varierad bild av den svenska primärvården i ett internationellt perspektiv.

Arbetsmiljö
Arbetsmiljön inom svensk primärvård har inte förbättrats sedan 2019 och ligger under genomsnittet jämfört med övriga länder i undersökningen. Två av tre läkare uppger att de har upplevt psykisk ohälsa kopplad till arbetet, och lika många beskriver arbetet som mycket stressande. Dessutom visar en tredjedel av läkarna tecken på utmattning.

Digitalisering
Sverige har i jämförelse med andra länder en välutvecklad digital infrastruktur inom primärvården. Patienter har goda möjligheter att använda digitala tjänster, exempelvis för att kontakta vården och ta del av sina provsvar. Även informationsutbytet mellan olika vårdgivare fungerar relativt väl digitalt, till exempel när det gäller att dela journaluppgifter.

Samordning
Trots den goda tillgången till digitala lösningar finns det brister i hur information samordnas mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Samarbetet mellan primärvården, specialistvården och sjukhusen har dessutom försämrats sedan 2019.

Patientuppföljning
Svenska vårdcentraler är, i ett internationellt perspektiv, relativt bra på att följa upp behandlingsresultat, läkemedelsanvändning och patientrapporterade resultat. Uppföljningsarbetet har dessutom förbättrats sedan 2019.

Sammanfattningsvis visar resultaten av studien att den svenska primärvården har både tydliga styrkor och svagheter. Även om utveckling har skett inom flera områden, kvarstår brister inom centrala delar, särskilt när det gäller arbetsmiljö och samordning. Detta tyder på att primärvården ännu inte har stärkts tillräckligt för att fullt ut kunna fungera som vårdens centrala nav i framtiden. Personligen tror jag även det finns fler vårdcentraler åtminstone i större städer behöver övriga delar i primärvården med privatpraktiserande läkare, fysioterapeuter/sjukgymnaster och psykologer samt psykoterapeuter utökas som en avlastning för vårdcentralerna. Samtidigt borde samarbetet mellan olika vårdgivare bli bättre.

Malmö den 17 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Dålig hållning

När jag gick min grundutbildning till sjukgymnast i slutet av 1990-talet ingick det att göra en hållningsanalys men redan på den tiden lyfte lärarna upp vi skulle inte bara i vår undersökning skulle leta fel utan även se vilka resurser patienten har. Fortfarande ibland kommer patienter in eller föräldrar till sina barn in som visar oro för en ”dålig hållning”. Fullt förståeligt då även vi sjukgymnasater/fysioterapeuter lagt mycket betoning på detta åtminstone förr.



Men forskningen stödjer inte att en “dålig hållning” är stort hälsoproblem.
Däremot finns forskning som visar att vissa typer av långvarig belastning eller statiska arbetsställningar kan öka risken för smärta och muskel- och ledproblem. Samtidigt finns studier som inte hittar någon tydlig koppling mellan hållning och smärta. I vetenskapen är det blandad och mer nyanserad perspektiv än vad vissa aktörer och sociala medier säger.

Generellt sätt är det flera faktorer som bidrar till ett problem eller smärttillstånd uppstår. Men hållningen är inte ett stort hälsoproblem. De största globala hälsoproblemen enligt epidemiologiska studier är hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes med deras riskfaktorer. Även psykisk ohälsa är stort hälsoproblem.

En avvikande hållning kan bidra till lokala belastningsproblem i exempelvis rygg eller nacke men även här är orsakssamband oftast svagt.. Långvarigt stillasittande och brist på rörelse eller fysisk aktivitet verkar vara viktigare riskfaktorer för ohälsa.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Referenser

Här är några vetenskapliga referenser som ofta används i forskning om hållning, nack- och ryggsmärta:
1. Salsali, M., Sheikhhoseini, R., Sayyadi, P., Hides, J. A., Dadfar, M., & Piri, H. (2023).
Association between physical activity and body posture: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 23, 1670.
Resultat: visade svag eller ingen signifikant koppling mellan fysisk aktivitet och kroppshållning, vilket tyder på att hållning påverkas av många faktorer.

2. Meng, Y., Xue, Y., Yang, S., Wu, F., & Dong, Y. (2025).
The associations between sedentary behavior and neck pain: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 25, 453.
Resultat: långvarigt stillasittande är kopplat till ökad risk för nacksmärta, särskilt vid mycket mobil- eller datoranvändning.

Studier om arbetsställningar och smärta:
3. Lohne, F. K. (2024). Association between musculoskeletal pain and exposures to awkward postures during work: A compositional analysis approach.
Annals of Work Exposures and Health, 68(5), 522–534.
Resultat: obekväma arbetsställningar (t.ex. böjd rygg eller armar uppåt) kan öka risken för nack- och ryggsmärta.

Studier som inte hittar tydligt samband:
4. Association of self-reported posture habits and vision problems with chronic neck pain: A case-control study. Journal of Bodywork and Movement Therapies (2025).
Resultat: studien fann ingen association mellan hållning och kronisk nacksmärta.