Blogg

Publicerat

”Kotor som sitter fel” – kärt barn har många namn

Dysfunktion

Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:

  • En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
  • Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
  • Ökade muskelspänningar uppstår.
  • En smärtreaktion kan förekomma
  • På sikt även en nedsatt kontroll.
  • Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.

Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.

Kotsegment sett från sidan

Subluxation

Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar:
– förändring i rörelser av leder/kotor
– irritation eller påverkan av nervsystemet
– påverkan av vävnader inklusive muskler
– biokemiska och inflammatoriska reaktioner.

Kotsegment sett ovanifrån

På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.

Flera hundra mer eller mindre känds synonymer


Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.

  • Aberrant motion (Ab)normal articular sensory input
  • Abnormal dysfunction
  • Abnormal fixation
  • Abnormal instantaneous axis of rotation
  • Abnormal mechanics
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormal nervous system function
  • Abnormal spinal function
  • Altered intervertebral mechanics
  • Altered joint structure and function
  • Altered nociceptive and proprioceptive input
  • Altered regional mechanics
  • Arthropathic Abnormal function (Ab)normal joint mechanics
  • Abnormal joint motion
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormalities of range of motion or coupling
  • Abnormal nervous system function
  • (Ab)normal regional sympathetic tone
  • Abnormal restrictive barrier in or around joints
  • Abnormal spinal function
  • (Ab)normal structural relationship
  • Acute joint locking
  • Acute locking
  • Adverse mechanical tension of the nervous system
  • Altered alignment Altered joint motion
  • Altered nervous system movement
  • Altered physiological function
  • Apophyseal subluxation
  • Arthron (extremity joint subluxation ©© see also ”vertebron”)
  • Articular derangement
  • Articular dyskinesia
  • Articular juxtaposition
  • Biomechanical distortion
  • Biomechanical impropriety
  • Biomechanical insult
  • Blockage Blocking
  • Bony displacement
  • Bony maladjustment
  • Bony lesion
  • Cervical joint dysfunction
  • Changes of the dynamic segment
  • Changes of thoracic segments
  • Chiropractic lesion
  • Compensatory structural subluxations
  • Comprehensive lesion
  • Deconditioned syndromes
  • Deviation of the bodies
  • Errors of static or motor mechanics Facet joint syndrome
  • Facet synovial impingement
  • Facilitated spinal system Facilitated subluxation
  • Functional pathology
  • Functional subluxationChriopractic lession
  • Chiropractic subluxation Chiropractic subluxation complex
  • Comprehensive lesion
  • Delayed instability
  • Deformation behaviour
  • Degenerative dynamic segment
  • Derangement
  • Derangement of the opposing joint surfaces
  • Discoradicular conflict
  • Disorder of the disc
  • Disrelationship of the facets
  • Displacement
  • Disturbance in the mechanico©dynamics
  • Dynamic forceps
  • Dynamic segment
  • Dysarthric lesion
  • Dysarthrosis
  • Dysfunctional joint
  • Dysponesis
  • Dystopia
  • Dysfunctional segments
  • Engagement of the spinal segment in a pathologic reflex chain
  • Erratic movement of spinal articulations
  • Excursion (Conley) = (”Wandering from the usual path.” ©© Taber’s)
  • Facet imbrication
  • Facet joint dysfunction
  • Facet syndrome
  • Facilitated segment
  • Facilitative lesion
  • Fanning of interspinous space
  • OE Fixed vertebra Focal tenderness
  • Functional block ”(subluxations) … force other joints to move too much.”
  • Functional compromise
  • Functional deficit
  • Functional defects
  • Functional derangement
  • Functional and structural changes in the three©joint complex
  • Functional disturbance
  • Functional impairments of motion
  • Functional spinal lesion
  • Functional subluxation*
  • Gravitational (im)balance of joints (with) reduced chronic, asymmetrical forces
  • Harmful dysfunction of the neuromusculoskeletal system
  • Hyperaemic subluxation Hyperanteflexion sprain
  • Hypermobility Hypopmobility Hypokinetic aberration*
  • Impairment (Im)properly direct(ed) coordinated, (in)harmonious motor programming
  • Inability of the segment to articulate about its new axis
  • Incomplete luxation
  • Incomprehensible pattern of symptoms and clinical findings when compared to with examination of mechanical lesions in the extremities
  • Instability of the posterior ligament complex
  • Interdiscal block Internal joint derangement
  • Internal vertebral syndrome
  • Intersegmental instability
  • Intersegmental subluxation
  • Intervertebral blocking
  • Intervertebral disrelationship
  • Intervertebral dysfunction of the mobile segment
  • Intervertebral joint subluxation
  • Intervertebral obturations
  • Intervertebral subluxation
  • Joint bind Joint blockage Joint disturbances Joint dysfunction
  • Joint immobilization
  • Joint ”instability”Joint locking
  • Joint movement restriction
  • ”Just short of a dislocation”
  • Joint restriction
  • Kinesiopathology
  • Kinetic intersegmental subluxation
  • Kinetic subluxation Lesion
  • Ligatights
  • Localised/referred pain
  • Locked
  • Locking
  • Locked subluxation
  • Locks up and restricts motion
  • Lose their normal motion or position
  • Loss of elasticity
  • Loss of joint movement
  • Loss of juxtaposition
  • Loss of segmental mobility
  • Low back dysfunction Malalignment
  • Maladjustment (of a vertebra)
  • Malposed vertebra
  • Mechanical interferences Mechanical malfunctioning
  • Mechanically infringe
  • Manipulatable joint lesion
  • Manipulatable lesion (adjustable subluxation!)
  • Mechanical derangement
  • Mechanical disorder
  • Mechanical dysfunction
  • Mechanical instability
  • Mechanical irritation of the sympathetic ganglionic chain
  • Mechanical musculoskeletal dysfunction
  • Mechanico©neural interaction
  • Metameric dysfunction
  • Minor derangement
  • Minor intervertbrae derangement (MID)
  • MisalignmentMisalignment of the fibrocartilaginous joint
  • Motor unit derangement complex
  • Motion restriction
  • Movement restriction
  • Multisegmental spinal distortion
  • Musculoskeletal dysfunction
  • Myopathology
  • Nervous system impairment by the spine
  • Neuro©articular dysfunction
  • Neuro©articular subluxation
  • Neuro©articular syndrome
  • Neurobiomechanical
  • Neuro©dysarthric
  • Neuro©dysarthrodynic
  • Neurological dysfunction
  • Neurodystrophy
  • Neurofunctional subluxation
  • Neuro©mechanical lesion
  • Neuromuscular unit
  • Neuromuscular dysfacilitation
  • Neuromuscular dysfunction
  • Neuropathology
  • Neurospinal condition
  • Neurospinal distortions
  • Neurostasis (Wilson)
  • Occult subluxation
  • Offset
  • Orthokinetics
  • Ortho©spondylo©dysarthrics
  • Osteological lesion Osteopathic lesion Osteopathic spinal lesion Osteopathic spinal joint lesion
  • Pain and debility without recognisable pathology
  • Painful intervertebral dysfunction (”PID”)
  • Painful minor intervertebral dysfunction (”PMID”)
  • Palpable changes
  • Paravertebral subluxation
  • Partial dislocation
  • Partial or incomplete separation
  • Partial fixation
  • Partial luxation
  • Pathogenic interaction of spine and nervous system
  • Pathophysiological mechanics
  • Pathologically altered bradytrophic tissue
  • Pathologically altered dynamic segment
  • Pathomechanics
  • Pathophysiology
  • Perverted function
  • Physiologic displacement
  • Physiologic lock the motion segment
  • Positional dyskineria
  • Posterior facet dysfunction Posterior joint dysfunction (”PJD” ©© see ”three©joint complex”!)
  • Posterior joint syndrome
  • Post©traumatic dysautonomic
  • Prespondylosis
  • Primary dysfunction
  • Primary fibromyalgic syndrome
  • Pseudosubluxation
  • Putative segmental instantaneous axis of rotation
  • Reflex dysfunction
  • Reduced mobility
  • Regional dysfunction
  • ”Relative as absolute lack of space within the intervertebral foramen”
  • Residual displacement
  • Restricted motion
  • Restriction
  • Restriction of unisegmental mobility
  • Reversible with adjustment/manipulation
  • Sagittal translation (Conley)
  • Sectional subluxation Segmental dysfunction
  • Segmental instabilityOE Segmental vertebral hypomobility
  • Semiluxation
  • Simple joint and muscle dysfunction without tissue damage
  • Shear strain distribution
  • Slight luxation
  • Slightly luxated
  • Slightly misaligned vertabra
  • Soft tissue ankylosis
  • Somatic dysfunction
  • Spinal dysfunction
  • Spinal fixation
  • Spinal hypomobilities
  • Spinal irritation
  • Spinal joint blocking
  • Spinal joint complex
  • Spinal joint dysfunction
  • Spinal joint malfunction
  • Spinal kinesiology
  • Spinal lesion
  • Spinal mechanical dysfunction
  • Spinal pathophysiology
  • Spinal segmental facilitation
  • Spinal segmental instability
  • Spinal subluxation
  • Spine restriction
  • Spino©neural conflict
  • Spinostasis (Wilson)
  • Spondylodysarthric lesions
  • Sprain
  • Stable cervical injury of the spine (see also ”instability” above)
  • Static intersegmental subluxation
  • Static subluxation
  • Strain
  • Strain distribution
  • Structural abnormalities
  • Structural derangement
  • Structural disrelationship
  • Structural intersegmental distortion
  • Structural lesions
  • ”Stuck”
  • Subtle instability
  • Sub©luxation Subluxation
  • Subluxation complex
  • Subluxation complex myopathy
  • Subluxation syndrome
  • Subluxes
  • Three joint complex
  • Tilting of the vertebral body
  • Tightened, deep, joint related structures
  • Total fixation
  • Translation
  • Unresolved mechanical tension or torsion
  • Unstable subluxation
  • Vertebragenous syndromes
  • Vertebral derangement
  • Vertebral displacement
  • Vertebral dysfunction
  • Vertebral dyskinesia
  • Vertebral factor
  • Vertebral genesis
  • Vertebral induction
  • Vertebral lesion
  • Vertebral pathology Vertebral subluxation
  • Vertebral subluxation complex
  • Vertebral subluxation syndrome
  • Vertebrally diseased
  • Vertebroligamentous sprain strain
  • Vertebron (see also ”arthron”)
  • Wedged disc
  • Zygopophyseal pathophysiology

Malmö den 31 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Master medicinsk vetenskap
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Olika träningsformer med diverse egennamn

Begrepp som “X-metoden” eller “Y-träningen” oberoende vilka fina webbplatser och hur många videoinlägg som finns på sociala medier är sällan tydligt definierade inom etablerade akademiska fält som fysioterapi eller idrottsvetenskap. De fungerar ofta mer som koncept eller varumärken än som vetenskapligt avgränsade metoder. Det betyder däremot inte att de är fel utan snarare att de:

  • ofta bygger på redan kända principer
  • kan tolkas och tillämpas olika beroende på utövaren eller ”grundaren”
  • saknar enhetlig definition och standardiserad evidens

Det är fortfarande någon form av träning som är central. Oavsett vad man kallar det så landar det nästan alltid i grundläggande träningsfysiologiska komponenter med exempel:

  • förbättra eller öka styrka
  • öka uthållighet
  • normalisera eller öka rörlighet
  • förbättra koordination
  • förbättra balans
  • bli snabbare
  • motorisk kontroll

Det som däremot är viktigt är syftet och individualiseringen. Inom modern träningslära talar man för såväl friska individer och för patienter ofta om:

  • specificitet – att träna det du vill bli bra på
  • progression att gradvis ökning av belastning/krav)
  • individualisering sträva efter en anpassning efter individens förutsättningar

Det är rimligt att vara kritisk till nya etiketter och metoder som presenteras som “unika”. Samtidigt kan de fungera pedagogiskt eller motiverande för vissa individer. Det avgörande är inte namnet på metoden, utan vad du faktiskt gör, varför du gör det och om det leder till önskad effekt.

Malmö den 30 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Stress för läkare inom primärvården

Primärvården som bland annat består av regionens egna vårdcentraler och privata vårdcentraler med regionsavtal har till uppgift att oftast agera som första instans där patient ska söka sig till för bedömningar och åtgärder. Andra delar inom primärvården i Sverige är:

  • Barnavårdcentraler (BVC)
  • Mödravårdcentraler (MVC)
  • Privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter
  • Privatpraktiserande fysioterapeuter/sjukgymnaster
  • Privatpraktiserande läkare
  • Hemsjukvården kan också räknas dit för de patienter som inte klarar av att ta sig till närmaste vårdcentral

Vård och omsorgsanalys rapport Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv har undersökt hur läkare inom primärvården uppfattar hur vården fungerar i Sverige och jämfört resultaten med nio andra OECD-länder. Studien är en del av den årliga International Health Policy Survey (IHP). Sammantaget visar resultaten en varierad bild av den svenska primärvården i ett internationellt perspektiv.

Arbetsmiljö
Arbetsmiljön inom svensk primärvård har inte förbättrats sedan 2019 och ligger under genomsnittet jämfört med övriga länder i undersökningen. Två av tre läkare uppger att de har upplevt psykisk ohälsa kopplad till arbetet, och lika många beskriver arbetet som mycket stressande. Dessutom visar en tredjedel av läkarna tecken på utmattning.

Digitalisering
Sverige har i jämförelse med andra länder en välutvecklad digital infrastruktur inom primärvården. Patienter har goda möjligheter att använda digitala tjänster, exempelvis för att kontakta vården och ta del av sina provsvar. Även informationsutbytet mellan olika vårdgivare fungerar relativt väl digitalt, till exempel när det gäller att dela journaluppgifter.

Samordning
Trots den goda tillgången till digitala lösningar finns det brister i hur information samordnas mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Samarbetet mellan primärvården, specialistvården och sjukhusen har dessutom försämrats sedan 2019.

Patientuppföljning
Svenska vårdcentraler är, i ett internationellt perspektiv, relativt bra på att följa upp behandlingsresultat, läkemedelsanvändning och patientrapporterade resultat. Uppföljningsarbetet har dessutom förbättrats sedan 2019.

Sammanfattningsvis visar resultaten av studien att den svenska primärvården har både tydliga styrkor och svagheter. Även om utveckling har skett inom flera områden, kvarstår brister inom centrala delar, särskilt när det gäller arbetsmiljö och samordning. Detta tyder på att primärvården ännu inte har stärkts tillräckligt för att fullt ut kunna fungera som vårdens centrala nav i framtiden. Personligen tror jag även det finns fler vårdcentraler åtminstone i större städer behöver övriga delar i primärvården med privatpraktiserande läkare, fysioterapeuter/sjukgymnaster och psykologer samt psykoterapeuter utökas som en avlastning för vårdcentralerna. Samtidigt borde samarbetet mellan olika vårdgivare bli bättre.

Malmö den 17 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Dålig hållning

När jag gick min grundutbildning till sjukgymnast i slutet av 1990-talet ingick det att göra en hållningsanalys men redan på den tiden lyfte lärarna upp vi skulle inte bara i vår undersökning skulle leta fel utan även se vilka resurser patienten har. Fortfarande ibland kommer patienter in eller föräldrar till sina barn in som visar oro för en ”dålig hållning”. Fullt förståeligt då även vi sjukgymnasater/fysioterapeuter lagt mycket betoning på detta åtminstone förr.



Men forskningen stödjer inte att en “dålig hållning” är stort hälsoproblem.
Däremot finns forskning som visar att vissa typer av långvarig belastning eller statiska arbetsställningar kan öka risken för smärta och muskel- och ledproblem. Samtidigt finns studier som inte hittar någon tydlig koppling mellan hållning och smärta. I vetenskapen är det blandad och mer nyanserad perspektiv än vad vissa aktörer och sociala medier säger.

Generellt sätt är det flera faktorer som bidrar till ett problem eller smärttillstånd uppstår. Men hållningen är inte ett stort hälsoproblem. De största globala hälsoproblemen enligt epidemiologiska studier är hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes med deras riskfaktorer. Även psykisk ohälsa är stort hälsoproblem.

En avvikande hållning kan bidra till lokala belastningsproblem i exempelvis rygg eller nacke men även här är orsakssamband oftast svagt.. Långvarigt stillasittande och brist på rörelse eller fysisk aktivitet verkar vara viktigare riskfaktorer för ohälsa.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Referenser

Här är några vetenskapliga referenser som ofta används i forskning om hållning, nack- och ryggsmärta:
1. Salsali, M., Sheikhhoseini, R., Sayyadi, P., Hides, J. A., Dadfar, M., & Piri, H. (2023).
Association between physical activity and body posture: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 23, 1670.
Resultat: visade svag eller ingen signifikant koppling mellan fysisk aktivitet och kroppshållning, vilket tyder på att hållning påverkas av många faktorer.

2. Meng, Y., Xue, Y., Yang, S., Wu, F., & Dong, Y. (2025).
The associations between sedentary behavior and neck pain: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 25, 453.
Resultat: långvarigt stillasittande är kopplat till ökad risk för nacksmärta, särskilt vid mycket mobil- eller datoranvändning.

Studier om arbetsställningar och smärta:
3. Lohne, F. K. (2024). Association between musculoskeletal pain and exposures to awkward postures during work: A compositional analysis approach.
Annals of Work Exposures and Health, 68(5), 522–534.
Resultat: obekväma arbetsställningar (t.ex. böjd rygg eller armar uppåt) kan öka risken för nack- och ryggsmärta.

Studier som inte hittar tydligt samband:
4. Association of self-reported posture habits and vision problems with chronic neck pain: A case-control study. Journal of Bodywork and Movement Therapies (2025).
Resultat: studien fann ingen association mellan hållning och kronisk nacksmärta.




Publicerat

Ny upplaga i ett standardverk inom osteopati

Den senaste upplagan (den 5:e) på över 2000 sidor har kommit av standardverket inom amerikansk osteopati, Foundations of Osteopathic Medicine. Den amerikanska osteopatin som är ursprungslandet har också helt unikt valt att utbildningen leder till en läkarexamen med titeln Doctor of Osteopathy (DO) som har samma möjligheter specialisering inom olika fält som Medical Doctors (MD). DO kan sedan även specialisera sig inom den manuella delen av osteopati. Utanför USA leder däremot inte osteopatutbildningarna till en läkarexamen utan är en eftergymnasial eller högskoleutbildning i den manuella osteopatin där även humanbiologiska och medicinska ämnen ingår.


Jag började titta i första upplagan redan 1999 när jag gjorde mitt examensarbete på grundutbildningen till sjukgymnast. Har sedan dess inskaffat alla upplagor från och med den andra upplagan. Grundaren till nordisk Ortopedisk Manuell Terapi, Freddy Kaltenborn, var både fysioterapeut och engelskutbildad osteopat. En hel del gemensamma nämnare finns i del olika metoderna.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Publicerat

Kry blir återbetalningsskyldig 18 miljoner kronor

Kry som bedriver såväl fysiska vårdcentraler och digital vård via app kommer att få betala tillbaka 18 miljoner kronor till Region Stockholm. Det gäller debitering av utomlänspatienter via digital vård och Region Stockholm säger stopp för detta framöver vilket i slutändan spar skattebetalarna pengar. Problematiken visar vårdvalsystem med vårdcentral eller hälsocentral har sin brister och vissa företag bakom vårdcentralerna har hittat luckor att tjäna mer pengar. Det är bra att regionerna börjar täppa till dessa brister.

Mer finns att läsa här på SVT

Malmö den 2 februari 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

En till vårdcentral i Malmö tvingas att stänga

Inom loppet av några år har flera vårdcentral granskats av Region Skåne och så stor fel och oegentligheter har uppdagats att vårdcentralerna förlorat deras ackreditering av att få bedriva vårdcentral i enligt med vårdval. Nu senast är det vårdcentralen Hälsa Hemma i Malmö som stängs ner vilket finnas att läsa om mer här i Dagens Medicin.

Uppenbarligen är systemet med vårdval av vårdcentral inte utan problem och det är bra regionen såväl granskar och även vid behov återkallar vårdvalsavtalet. För listade patienter innebär det att man automatiskt blir listad på närmaste vårdcentral men med möjlighet att lista om sig.

Naturligtvis kan det skapa problem om man som patient har haft en bra vårdgivarkontakt på sin vårdcentral. För personalen som läkare med allmänmedicinsk specialistkompetens lär det inte blir något problem att finna en ny arbetsplats. Lite osäker dock på hur det är för övriga vårdgivareproffessioner.

Malmö 1 februari 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Fysioterapeuter ger injektioner

Sedan flera år tillbaka finns det fysioterapeuter i Sverige som på delegering av läkare utför kortisoninjektioner för patienter som har olika besvär från rörelseapparaten. Oftast är det fysioterapeuter med vidareutbildning inom ortopedisk medicin. Det finns fördelar med detta då fysioterapeuter manga gånger är bättre på rörelseapparatens anatomi jämfört med flertalet läkare i synnerhet de som är specialister inom allmänmedicin och finns på vårdcentraler. Annars är fördelen också att fysioterapeuten kan få följa upp patienten bättre med effekten av injektionen och hur egenvård med t.ex. rehabövningar kan ske.

En annan fördel ur ett rent ekonomisk perspektiv är kostnaden för sjukvården där läkares lön är högre än fysioterapeuten. Det blir mer kostnadseffektivt att ha en fysioterapeut som ger injektion än en läkare.

Nytt är att det även finns fysioterapeuter på neurologmottagning som ger botoxinjektioner för vilket ovanstående Facebook inlägg berättar. Här är det botoxinjektioner för patienter spasticitet som är ett tillstånd som kan ske vid neurologiska sjukdomar som MS eller efter en Stroke. Det finns även fysioterapeuter som ger botoxinjektioner för personer med kronisk migrän.

En bild från där jag på en injektionskurs och blir stucken av kursare.

Jag gick för några år sedan en introduktionskurs i injektionsbehandling. Vi kursdeltagare fick öva injektionsteknik på varandra . Inget medel användes i sprutorna på kursen. Jag gick kursen inte för börja använda kortisoninjektioner utan för att få insikt i behandlingsmetoden.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

SATS verkar ha lyckats efter pandemin

En intressant artikel om hur det går för SATS. När det gäller styrketräningsdelen är det oftast samma typ av redskap som finns på konkurrerande gym med lägre abonnemangspriser. Det verkar dock som att SATS har lyckats väl med sin gruppträning och med att minska medlemsbortfallet med omkring 10 procent. Samtidigt framgår det inte hur stor andel av medlemmarna som faktiskt väljer att inte förnya sina medlemskap.

Bild från ett centralt fristående gym i Malmö som gick konkurs 2010.

ag minns en diskussion jag hade med en gymägare i Malmö för ungefär 20 år sedan. Han menade att de gym som skulle klara sig på lång sikt var de som antingen nischade sig som lågprisanläggningar, i stil med Fitness 24 Seven, eller som exklusiva gym. Jag anser dock att SATS egentligen inte är exklusivt när det gäller själva gymdelen. Där erbjuder SATS i stort sett inget utöver vad andra konkurrenter redan gör.

Detta visar snarare på betydelsen av ett starkt varumärke och väl genomtänkta strategier än på faktiska skillnader i utbudet.

En futuristisk styrketräningsmaskin för antingen mage eller ländrygg. Bild tagen på FIBO-mässan 2009.

Genom åren har jag varit medlem på flera olika gymkedjor, däribland ACTIC (tidigare Nautilus), SATS, Fitness 24 Seven och Nordic Wellness, och under de senaste åren Friskis & Svettis. Jag har aktivt försökt träna på gymmens olika anläggningar och har även haft min klinik placerad på två fristående gym. Under 1990-talet arbetade jag som instruktör och medlemstränare på tre olika Nautilusgym. Jag har alltid haft ett särskilt intresse för gymverksamhet i allmänhet och styrketräning i synnerhet.

Ett stort problem, som sannolikt ingen gymkedja gärna redovisar siffror kring, är hur många medlemmar som faktiskt avslutar sina medlemskap. Ur ett hälsoperspektiv vore det dessutom intressant att analysera vilka av dessa medlemmar som slutar helt med sin träning och vilka som istället väljer att börja på ett konkurrerande gym.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Publicerat

Digitala vårdbesök som regionen ifrågasätter

Enligt en granskning genomförd november 2025 av Region Sörmland av Doktor.se och KRY är mer än hälften av granskade digitala vårdbesök inte ansedda som kvalificerad vård. Det kan ha gällt exempelvis hänvisning av patient till fysisk vårdcentral. Dessa besök ska således inte ersättas av regionen. Mer finns att läsa på SVT .

I Sörmland finns majoriteten av de privatdrivna vårdapparna. Det är Kry, Doktor.se, Min doktor och Doktor24. Eftersom de är baserade i Sörmland är det även denna regionen som sätter regelverket för den digitala vården.

Kraven på digitala vårdkontakter som exempelvis chatt eller videobesök är:

  1. Motsvarande öppenvårdsbesök:
    Den digitala kontakten ska innehållsmässigt och tidsmässigt motsvara ett traditionellt öppenvårdsbesök enligt Socialstyrelsens definition.
  2. Behovsbedömning i förväg:
    Innan kontakten ska en behovsbedömning göras för att säkerställa att patientens symtom eller diagnoser inte kräver fysisk primärvård, specialistvård eller annan vårdnivå, exempelvis egenvård.
  3. Medicinsk bedömning och dokumentation:
    Kontakten ska innehålla en medicinsk bedömning av patientens hälsotillstånd. Resultatet – i form av diagnos eller åtgärd – ska dokumenteras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i patientjournalen.
  4. Journalföring och rapportering:
    Digitala kontakter ska uppfylla regionens krav på journalföring, rapportering och övrig dokumentation, på samma nivå som fysiska vårdbesök på en vårdcentral.
  5. Säker ID-verifiering:
    Patienten ska identifieras genom stark autentisering innan kontakten inleds.