Vad kallas denna position som används inom manuell terapi som diversified chiropractic, fysioterapi, naprapati och osteopati?
Kurs i tejpning avklarad maj 2015
Första kursen i egen regi avklarades förra helgen. Vi hann med att diskutera och praktisera kinesiotejp och idrottstejp. Deltagarna vara alla duktiga terapeuter som snabbt kunde omsätta deras kunskaper i anatomi med resonemang och praktisk tillämpning av olika tejpmetoder. Det är alltid givande att kunna få diskutera med terapeutkollegor och det var från min sida som undervisare en stimulerande kurs.
Observera tejpmetoderna på inget sätt bara är till för idrottare. Såväl idrottstejp ock kinesiotejp har sin användning på många olika patienter med olika besvär från rörelseapparaten. På kursen tog jag upp om evidens kring användning olika tejpmetoder och deltagarna fick även möjlighet till ”lösa” patientfall.
Nästa tejpkurs i Malmö kommer att ske till hösten. Jag tar emot maximalt 8 deltagare för det ska bli mer utrymme för vägledning och diskussion. Medicinska massageterapeuter och massageterapeut synnerligen lämpliga för gå kursen men även fysioterapeuter samt andra manuella terapeuter är välkomna att gå kursen. Se datum här för nästa kurs i Malmö.
David Aston
SVT misstolkar ryggstudien
Ännu en medicinsk studie som media feltolkar. Sveriges Television (SVT) skriver och säger på nyheterna att medicinsk yoga är den bästa medicinen.
Nej, SVT, slutsatsen är att medicinsk yoga och funktionell träning är lika effektiv vid ospecifik ländryggssmärtor. Men medicinsk yoga är mer kostnadseffektiv. Varför väljer man en så missvisande rubrik?
Svåra och mer allvarliga ryggdiagnoser hos patienter har exkluderas från studien. I inslaget nämner man att det gäller lindriga ryggbesvär vilket är bra. Däremot kan inget sägas om andra former av yoga eller träning. Den funktionella träningen är beskriven i studiens bilaga där några övningar i maskin och många övningar på boll ingår. Detta kan diskuteras om det är funktionell träning men vad som inte framkommer är med vilken intensitet träningen bedrivits. Man kan även ifrågasätta om verkligen ett besök hos ryggspecialist är så dyr och hur hade det sett om träningen hade skett med mindre övervakning.
Hade det varit kvällspressen som tolkat en studie felaktigt så må det vara hänt men när SVT gör det är det sorgligt. Dock inte första gången det sker. Har man läst och granskat biomedicinska artiklar tidigare skulle kunna man komma fram till att SVT inte granskat studien korrekt. Till saken hör att hela studien finns på svenska länkad från SVTs webbplats vilket ger mer detaljerad information än än vad som kan läsas när den är publicerad i en biomedicinsk tidskrift där forskarna oftast måste korta ner innehållet.
David Aston
Stretchingens vara eller inte vara
Detta ämne kring muskeltöjning och stretching fortsätter tas upp i Ystadsallehanda. Jag som har undervisat massageterapeuter sedan år 2000 har försökt ha en balanserad diskussion om detta med elever men även med patienter. Jag håller med ortopedkirurg Sven-Anders Sölveborn.
Min uppfattning är att skolor, vårdgivare, terapeuter och ledare är mer försiktiga i att tilldela stretching olika medicinska eller fysiologiska effekter vilket är bra.
Stretching får ses i sitt i rätt sammanhang och bara för att vetenskapliga studier har kommit fram till att stretchingen inte hjälper mot träningsvärk eller saknar prestationshöjande så är det fel att dra slutsatsen om att all stretching är meningslöst. Metoden inom PNF där stretchingen sker med kontraktion och avslappning är något som används även inom manuell terapi med god effekt på olika besvär som en patient kan ha med smärtor och rörelsebesvär. Sölveborn ligger bakom Boken om stretching som kom ut redan 1982 där han tar upp PNF-metoden.
David Aston
Fingerknakningar fakta
För någon vecka sedan publicerade Aftonbladet en artikel om fingerknakningar. Påståenden i artikeln är att forskare inte har haft någon bra förklaring till hur eller ens varför det krasande ljudet uppstår när någon knäcker med fingrarna.
Aftonbladet hänvisar till Kawchuck som är professor i rehabiliteringsmedicin och han har med kollegor kommit fram med en ny förklaringsmodell om ledknakningar, kavitationer, utifrån en magnetkameraundersökning. Deras forskning är publicerad och studien heter Real-time visualization of joint cavitation.
Naturligtvis är Aftonbladets tolkning inte hela sanningen då författaren till studien tar upp begränsningar av studien som de har gjort samt är det en diskussion om ljudet som kan höras kommer från begynnande gasbubblor som uppstår i ledvätskan, så kallad tribonukleation, istället för de teorier om kollapsande gasbubblor i ledvätskan som har funnits i många år. Jag har tagit upp mer om ämnet på min webbsida manipulation.
Smärtbehandling med massage
Det multimodala smärtteamet som jag tillhör har utrymme för att ta emot fler patienter. Vi kan ta emot patienter med olika symtom och smärtor som du har haft i minst 3 månader som exempelvis:
– ländryggsbesvär
– nackont
– whiplash
– skuldersmärtor
– höftbesvär
– utstrålande smärtor som t.ex. ischias
– generell värk som Fibromylagi
– överrörlighet som exempelvis Ehlers Danlos Syndrom
Om du eller någon du känner skulle må bra av att komma till oss för teambaserad behandling inklusive massage är ni välkomna att kontakta mig mer mejl eller telefon som finns nedan.
Vårt ackrediterade smärtteamet består utöver mig av läkare Pål Lindström (specialist rehabiliteringsmedicin), arbetsterapeut Susanne Bohs och beteendevetare Eva Norling. Alla i teamet har lång erfarenhet av patienter med långvarig smärta, stress och spänningar.
När du kommer till oss efter att vi har fått en remiss från din läkare på den vårdcentral du är listad på gör vi en bedömning om dina besvär och lägger upp ett individuellt program. Programmet innefattar behandling men även vid behov och önskemål gruppövningar. En viktig del i rehabiliteringen av dina besvär är att ge de information om smärta, orsakssamband och stresshantering och vägledning med vad du också kan göra själv.
Programmet hos oss pågår i cirka 3 månader med 1-2 besök per vecka och du behöver inte vara sjukskriven för att delta.
Mer information om vårt skräddarsydda smärtbehandlingsprogram i Malmö finner du här.
Vanlig patienttaxa på 160 kr enligt Region Skåne där även frikort gäller.
Välkommen!
David Aston
Massageterapeut & Leg. Sjukgymnast
0705-931557
info@davidaston.se
Karel Lewit
En av de riktigt stora vårdgivaren inom rehabilitering och manuell terapi, Karel Lewit, gick bort förra året vid 98 års ålder. Han levde mellan 25 april 1916 och 3 oktober 2014. Karel Lewit utbildade sig 1946 till läkare på medicinska fakulteten vid Charles Universitet i Prag, Tjeckien. Han började därefter arbete inom neurologi men tidigt intressera sig för rehabilitering av rörelseapparatens besvär och manuell terapi. Karel undervisade i bland annat diagnostik och manuell terapi i många olika länder utöver hans hemland. Läkare, osteopater, fysioterapeuter och kiropraktorer har gått utbildningar hos Karel Lewit eller tagit del av hans kunskap via facklitteratur. Karel Lewit utvecklade bland annat den neuromuskulära behandlingsmetoden Post Isometric Relaxation som är en muskelavspänningsteknik. Karel Lewit grundande Prag skolon för manuell medicin och rehabilitering.
Ett citat från Karel Lewit:
“I don‘t begin treatment until I have examined everything. I must see a picture. The key link may be from a past trauma, repetitive strain, or dysfunction of a key area.”
Karel Lewits sammanfattning kring kliniskt resonemang för manuella terapeuter:
– Vi är inte intresserad av en sak
– Vårt mål är funktionell patologi
– Även om det finns en strukturell patologi så sker förbättringar pga funktionsförändringar
– Det finns inte en metod utan du måste tillämpa dina metoder i syfte att återfå funktion
– Den stora saken att erövra är dysfynktionen
– Det finns inte en metod (terapeutiskt)
– Att vara beroende av en enda metod är tragiskt
– Vi ska kunna så mycket som möjligt och aldrig vara beroende av bara en metod
Här finns två filmer film ägnat till Karel Lewit där man kan se att han arbetade med manuell medicin tills han blev mycket gammal.
Produkttestare av medicinska redskap
Nu är webbutiken Medicinskutrustning uppe. Butiken har bland annat anatomimodeller, fysiologi- och anatomiplanscher, medicinska instrument, kläder, massagekrämer och behandlingsbritsar.
Jag fungerar som ”produkttestare” så butiken som min fru driver tar in redskap och saker som är bra och relevanta för vårdgivare och terapeuter.
Stabilitetsträning
Tänkte ta upp lite om stabilitetsträningen för ländryggsbesvär. Det finns idag delade meningar om stabiliseringsträning skulle vara bättre än någon annan träningsmetod för patienter med ländryggsbesvär. En av teorierna bakom stabiliseringsträning är att ryggsmärtan beror på en instabilitet och där den djupa bukmuskulaturen i form av m. transversus abdominis och djupa ryggmuskeln, multifidus har blivit svagare. Syftet med träningen skulle således vara att återfå den stabiliserande funktionen och att kunna användande musklerna funktionellt i olika aktiviteter.
Koumantakis et al. [1] jämförde stabiliseringsträning och generell mag- och ryggträning med enbart generell mag- och ryggträning hos patienter med subakut eller återkommande ländryggsmärta. Patienter med tidigare ryggoperationer, tecken på allvarliga skador/sjukdomar exkluderades. Gruppen som utförde stabiliseringsträning (totalt 29 personer) började med lågintensiv statisk aktivering av lokal stabiliseringsmuskulatur i knästående, ryggliggande, sittande och stående. Träningen hade en progression genom längre aktiveringstid och antalet kontraktioner upp till 10 sekunder och 10 kontraktioner. Efter 3 veckor ökades svårighetsgraden i övningarna genom att ta in övningar som krävde rörelser i bålen och där patienterna fick öva på att samtidigt aktivera stabiliseringsmuskulaturen. Under de sista tre veckorna övergick gruppen till att träna generella mag- och ryggövningar med instruktionerna att samtidigt aktivera de stabiliserande musklerna. Gruppen som enbart fick generell mag- och ryggövningar (totalt 26 personer) gjorde övningar för rygg- och magmuskler. Båda patientgrupperna tränade två gånger i veckan, 45–60 minuter i 8 veckor. Den effektiva träningstiden för den generella träningsgruppen var hälften jämfört med stabiliseringsgruppen då denna träning ansågs mer högintensiv jämfört med stabiliseringsträningen. Patienterna blev också rekommenderade att utföra övningarna hemma cirka en halvtimme tre gånger i veckan. Alla patienter fick också en broschyr med information om ländryggsmärta. Efter åtgärderna blev alla patienter rådda att fortsätta med träningen fram till nästa utvärdering tre månader senare. Båda grupperna minskade sin upplevda smärta, förbättrade funktion, minskade rörelserädsla, direkt efter interventionen och effekten kvarstod tre månader efter träningens slut. Känslan av kontroll över smärtan var däremot oförändrad. Enda skillnaden som sågs mellan grupperna var att de som tränade generell mag- och ryggträning hade bättre funktion direkt efter interventionen, men det var ingen skillnad tre månader efteråt.
I en litteratöversikt kring stabiliseringsträning gjord av Rackwitz et al [2] är slutsatsen att stabiliseringsträning inte var mer effektiv än vanlig gängse omhändertagande av patienter med akuta ländryggssmärtor. Enligt litteraturöversikten finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bättre än andra fysioterapeutiska åtgärder.
Det finns fler studier inom ämnet och det finns även studier som så oftast inom forskningen som visar på stabilitetsträning är effektivt. Men det är viktigt att tolka studier rätt så att ingen felaktig slutsats dras. Exempelvis tar ovanstående studier inte upp något kring förebyggande effekt av stabilitetsträning och alla former ländryggsbesvär är inte heller inräknande. Ibland kan jag få uppfattningen att en del tränare och terapeuter tror att stabilitetsträning är det bästa alternativet för allt som har med buk och ländrygg att göra. Men medicinsk forskning är sällan så konkret och entydig. Sammanfattningsvis kan man säga stabilitetsträning kan vara värt att prova i rehabiliteringssyfte men det får absolut inte ses som en universalmetod.
Referenser
1. Koumantakis GA, Watson PJ, Oldham JA. 2005. Trunk muscle stabilization training plus general exercise versus general exercise trial of patients with recurrent low back pain. Physical Therapy, 85, p. 209-225.
2. Rackwitz B, de Bie R, Ewert T, Stucki G. 2006. Segmental stabilizing exercises and low back pain. What is the evidence? A systematic review of randomized controlled trails. Clinical rehabilitation, 20, p. 553-567.
Differentialdiagnos smärtor från muskler
Har lagt upp en ny sida om likheter och skillnader i myalgi, myofasciellt smärtsyndrom och fibromyalgi, med andra ord differentialdiagnostik. Hoppas att det är till nytta för patienter men även andra terapeuter.