Har nyligen inskaffat nya träningredskap för rehabilitering och även framtida kurser.
Självklart behövs det det då bollar med Liverpool FC. You never walk alone.
Nej, bli inte skrämd att jag överger manuell terapi utan se rehab med eller utan bollar som ett viktigt komplement för mer långsiktig effekt vid i synnerhet mer långvariga besvär. Den moderna och svenska fysioterapin har också alltid innefattat träning och övningar som ett viktigt inslag i rehabilitering.
I de fall det behövs övningar för egenvård är det oftast tillräckligt med ett fåtal övningar. Hellre kvalitet än kvantitet är min teori.
Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:
Disken har hoppat ur sin position
Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.
Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen
Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.
I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.
Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär
Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.
Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.
Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen
Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.
En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär
Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.
En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.
För inte så länge sedan fick jag en mejlfråga angående komplikationer av behandling. Jag har publicerat mejfrågan med frågeställaren avpersonifierad och lite modiferad med tillägg av länkar till olika ämnen på min webbplats. Här är mejlfrågan:
Hejsan!
Jag behöver lite konsultation från en kunnig vårdgivare som arbetar med manuell terapi. Anledningen är att jag har en fundering. Jag behandlades i år hos en kiropraktor för ett snett bäcken. Kiropraktorn menade att detta var orsaken till mina akuta ryggproblem. Efter de första behandlingarna var det oförändrat i symtombild, men efter de två sista blev jag sämre. En magnetkameraundersökning visade att jag har en kotglidning. Nu har jag konstant värk och stelhet.
Är det möjligt att en justering av bäcken och ländrygg kan orsaka en kotglidning eller kanske försämra ett svagt segment?
Förstår om det är svårt att svara på men jag försöker bringa klarhet i hur jag så snabbt har blivit sämre.
Hälsningar
Här mitt svar:
Egentligen en lite mer komplex fråga du ställer. Alla behandlingar som kan ha en positiv effekt kan tyvärr också ha negativa sidoeffekter så kallade biverkningar. Risker med behandling (gäller inte bara manuell terapi) kan inte alltid förhindras och naturligtvis är komplikationer som uppstår mycket olyckligt. I beaktning bör man ha att även när en undersökning och bedömning har gjorts innan påbörjad behandling kan man inte utesluta biverkningar eller komplikationer kommer uppstå. Vad gäller manuell terapi med justering (ledmanipulation) av bäckenets leder är inte hundra procent specifikt och kan påverka även ländryggen. Detta i sig behöver inte vara negativt men kan eventuellt även tänkas påverka ett svagt eller instabilt segment. Om det kan leda till en kotglidning är något en röntgenläkare eller ortopedkirurg ska uttala sig om. Frågor som bör besvaras är kan man bekräfta att kotglidningen är ny och är symtomgivande? Flera olika anatomiska strukturer kan nämligen ge symtom och alla kotglidningar ger inte heller symtom. Orsakssamband är inte så entydigt alltid. Men manuell terapi där justeringstekniker ingår har en risk men överlag är det sällan allvarliga skador uppstår.
Vetenskaplig dokumentation som tar upp biverkningar eller komplikationer av justeringstekniker har av naturliga skäl också ett mörkertal på skador. Många vårdgivare och terapeuter som har arbetat ett tag har vid ett eller några tillfällen genomfört behandlingar där komplikationer hos patienter har skett.
Har man aldrig tidigare drabbats av ett ryggskott kan den första gången man drabbas av panik på grund den smärtan och rörelsebegränsningen som uppstår.
Samtidigt finns mycket erfarenhet och studier som säger att de flesta ryggskotten går över med tiden. Inom några dagar till ett par veckor har ryggskottet oftast gått över.
Behöver du söka hjälp omgående om du har drabbats av ett ryggskott?
Jag har haft tillfällen där jag inte har kunna boka in patienter med kort varsel men patienten med ryggskottet har valt att vänta tills en ledig tid har funnits hos mig. Ibland har patienten redan efter en eller ett par dagar upplevt så mycket förbättring att de bokar av tiden utan att de har gjort något speciellt. Det skulle innebära att oberoende om de hade fått behandling tidigare så kan det diskuteras vilken nytta det hade gjort.
Svaret om du behöver söka hjälp vid ryggskott är enligt min mening egentligen både ja och nej. Om du har haft ryggskott tidigare och får ett nytt där du känner igen symtomen så kan du avvakta med att boka tid i synnerhet om du vid tidigare ryggskotten har upplevt förbättringar inom ett par dagar. Om det däremot är ditt första ryggskott eller du inte känner igen symtomen riktigt kan det vara på plats att boka en tid för undersökning och bedömning. Likaså är det rekommenderat att söka hjälp för bedömning om du har återkommande ryggskottet då det behöver utredas för att se hur detta ska förebyggas. Det kan handla om en rad olika faktorer däribland ogynnsamma arbetsmoment.
En systematisk litteraturgranskning publicerad i BMJ, 9 augusti 2003 med titeln ”Acute low back pain: a systematic review of its prognosis” där har författarna Pengel LHM, Herbert RD, Maher CG och Refshauge KM gått igenom 15 studier med prospektiv studiedesign med varierande kvalitet där den sammantagna slutsatsen är att inom en månad:
– minskar smärta och funktionsnedsättning med i genomsnitt 58 %
– återgång till arbete är 82 %
I de granskade studierna användes olika behandlingsmetoder för akut ryggskott som smärtstillande tabletter, övningar, manuell terapi, rådgivning och vila. Sammantaget kan man inte säga att någon specifik behandlingsmetod eller terapiform behöver vara varken bättre eller sämre än någon annan.
Det finns fall där det även är nödvändigt med snabb bedömning och det gäller om ryggskotten även är sammankopplat med ischias men främst om det finns:
1. svaghet i benet så att du är oförmögen att stödja dig och förflytta dig
2. känselstörningar i underlivet
3. kan inte styra avföring och urin
Vid ovanstående allvarliga symtom som pekar på att det finns en nervpåverkan ska du kontakta sjukvårdsupplysning eller åka till akuten på närmaste sjukhus.
Råkade i samband med att jag tränade på ett icke namngivet gym höra en personlig tränare som instruerade en av sina klienter säga:
”Oftast när det finns smärta kommer det från ett annat område än där problemet sitter”
Naturligtvis är detta en högst personlig åsikt och stämmer inte ur ett medicinsk synvinkel. Det finns tillstånd av besvär där smärtor och symtom uppstår på andra ställen i kroppen än där själva problemet har sitt ursprung. Det kan gälla nervrelaterade besvär med utstrålande smärtor och refererade symtom från exempelvis triggerpunkter eller inre organ. MEN det finns väldigt många smärtproblem där symtomen är lokala i det skadade området.
Arbetar man inom hälsobranschen är det ibland bättre att säga att man inte vet eller att inte nämna något överhuvudtaget för minimera risken med att myter och sakfel sprids vidare till klienter/patienter.
Första kursen i egen regi avklarades förra helgen. Vi hann med att diskutera och praktisera kinesiotejp och idrottstejp. Deltagarna vara alla duktiga terapeuter som snabbt kunde omsätta deras kunskaper i anatomi med resonemang och praktisk tillämpning av olika tejpmetoder. Det är alltid givande att kunna få diskutera med terapeutkollegor och det var från min sida som undervisare en stimulerande kurs.
Observera tejpmetoderna på inget sätt bara är till för idrottare. Såväl idrottstejp ock kinesiotejp har sin användning på många olika patienter med olika besvär från rörelseapparaten. På kursen tog jag upp om evidens kring användning olika tejpmetoder och deltagarna fick även möjlighet till ”lösa” patientfall.
Nästa tejpkurs i Malmö kommer att ske till hösten. Jag tar emot maximalt 8 deltagare för det ska bli mer utrymme för vägledning och diskussion. Medicinska massageterapeuter och massageterapeut synnerligen lämpliga för gå kursen men även fysioterapeuter samt andra manuella terapeuter är välkomna att gå kursen. Se datum här för nästa kurs i Malmö.
Ännu en medicinsk studie som media feltolkar. Sveriges Television (SVT) skriver och säger på nyheterna att medicinsk yoga är den bästa medicinen.
Nej, SVT, slutsatsen är att medicinsk yoga och funktionell träning är lika effektiv vid ospecifik ländryggssmärtor. Men medicinsk yoga är mer kostnadseffektiv. Varför väljer man en så missvisande rubrik?
Svåra och mer allvarliga ryggdiagnoser hos patienter har exkluderas från studien. I inslaget nämner man att det gäller lindriga ryggbesvär vilket är bra. Däremot kan inget sägas om andra former av yoga eller träning. Den funktionella träningen är beskriven i studiens bilaga där några övningar i maskin och många övningar på boll ingår. Detta kan diskuteras om det är funktionell träning men vad som inte framkommer är med vilken intensitet träningen bedrivits. Man kan även ifrågasätta om verkligen ett besök hos ryggspecialist är så dyr och hur hade det sett om träningen hade skett med mindre övervakning.
Hade det varit kvällspressen som tolkat en studie felaktigt så må det vara hänt men när SVT gör det är det sorgligt. Dock inte första gången det sker. Har man läst och granskat biomedicinska artiklar tidigare skulle kunna man komma fram till att SVT inte granskat studien korrekt. Till saken hör att hela studien finns på svenska länkad från SVTs webbplats vilket ger mer detaljerad information än än vad som kan läsas när den är publicerad i en biomedicinsk tidskrift där forskarna oftast måste korta ner innehållet.
Detta ämne kring muskeltöjning och stretching fortsätter tas upp i Ystadsallehanda. Jag som har undervisat massageterapeuter sedan år 2000 har försökt ha en balanserad diskussion om detta med elever men även med patienter. Jag håller med ortopedkirurg Sven-Anders Sölveborn.
Min uppfattning är att skolor, vårdgivare, terapeuter och ledare är mer försiktiga i att tilldela stretching olika medicinska eller fysiologiska effekter vilket är bra.
Stretching får ses i sitt i rätt sammanhang och bara för att vetenskapliga studier har kommit fram till att stretchingen inte hjälper mot träningsvärk eller saknar prestationshöjande så är det fel att dra slutsatsen om att all stretching är meningslöst. Metoden inom PNF där stretchingen sker med kontraktion och avslappning är något som används även inom manuell terapi med god effekt på olika besvär som en patient kan ha med smärtor och rörelsebesvär. Sölveborn ligger bakom Boken om stretching som kom ut redan 1982 där han tar upp PNF-metoden.
För någon vecka sedan publicerade Aftonbladet en artikel om fingerknakningar. Påståenden i artikeln är att forskare inte har haft någon bra förklaring till hur eller ens varför det krasande ljudet uppstår när någon knäcker med fingrarna.
Aftonbladet hänvisar till Kawchuck som är professor i rehabiliteringsmedicin och han har med kollegor kommit fram med en ny förklaringsmodell om ledknakningar, kavitationer, utifrån en magnetkameraundersökning. Deras forskning är publicerad och studien heter Real-time visualization of joint cavitation.
Naturligtvis är Aftonbladets tolkning inte hela sanningen då författaren till studien tar upp begränsningar av studien som de har gjort samt är det en diskussion om ljudet som kan höras kommer från begynnande gasbubblor som uppstår i ledvätskan, så kallad tribonukleation, istället för de teorier om kollapsande gasbubblor i ledvätskan som har funnits i många år. Jag har tagit upp mer om ämnet på min webbsida manipulation.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.