Ogenomtänkta journalsystem

Jag har under många använt journalsystemet Medidoc. Blev lovad att så fort ett modernare system skulle komma skulle jag kunna få det och få Medidoc överfört till det nya systemet. Men efter flera års väntan och ursäkter av företaget med att de ”arbetar på det” tröttnade jag på att betala cirka 3000 kr per år för service som jag utnyttjade endast en gång. Problemet som delvis skedde vara att Medidoc blev uppköpta av ett annat företag som sedan köptes upp av tyska CompuGroup Medical (CGM). Medidoc var nästan redan omodernt när jag skaffade det någon gång 2003 efter att ha använt pappersjournaler de första åren. CGM som företag struntade lika mycket i de enskilda användarna som tidigare företag. Intressant är att läsa på Dagens Medicin att företaget är inte mycket bättre mot den stora offentliga sektorn som bekostas av skattemedel primärt. Journalsystemet som Asynja utvecklat av CGM har jag också arbetat i några år och den är förvisso bättre än Medidoc men långt ifrån bra.

Skärmdump från Medidoc med en fingerad patient. Programmet layout och funktioner har varit likadana sedan jag köpte det. Knappast någon utveckling.
Skärmdump från Medidoc med en fingerad patient. Programmet layout och funktioner har varit likadana sedan jag köpte det. Knappast någon utveckling.

Egentligen väldigt sorgligt att några få stora leverantörer av journalsystem finns för svenska marknaden. Det finns några enstaka mindre företag som säljer journalsystem till mindre kliniker men där det i vissa fall ha inneburit brist på kontinuitet om företaget som tillverkar journalsystemet försvinner från marknaden. Kanske bättre att Socialstyrelsen hade ett ansvar för ett journalsystem som är framtidssäkrat. Uppenbarligen fungerar inte den öppna marknaden och det är rent ut sagt bedrövligt att tillverkare av journalsystem inte kan leverera bättre system.

Behöver du som ny kliniker köpa ett journalsystem då hade jag verkligen rekommenderat att fundera mer än en gång på vilket system. Tyvärr medför de flesta journalsystem fortlöpande årliga avgifter för service eller prenumeration. Själv köpte jag Medidoc för närmare 9000 kr för att äga min licens men fick ändå betala 2500-3000 kr per år i serviceavgift!

Det eviga dopingproblemet

På Aftonbladet kan man läsa om friidrottens dopingproblem.

Egentligen tragiskt att elitidrotten fortfarande inte lever upp till sina ideal och att förbunden inte har löst problemet med doping.

Tyvärr blir konsekvensen att lovande idrottande ungdomar överväger att börja använda fusk och riskera deras hälsa med doping för att det är det enda sättet att nå framgång i idrotten.

Varje fälld medaljör inom idrotten borde enligt min mening avstängas på livstid men samtidigt blir varje dopad och fälld medaljör indirekt dopingens bästa reklam.

David Aston

Smärtans ursprung

Råkade i samband med att jag tränade på ett icke namngivet gym höra en personlig tränare som instruerade en av sina klienter säga:

”Oftast när det finns smärta kommer det från ett annat område än där problemet sitter”

Naturligtvis är detta en högst personlig åsikt och stämmer inte ur ett medicinsk synvinkel. Det finns tillstånd av besvär där smärtor och symtom uppstår på andra ställen i kroppen än där själva problemet har sitt ursprung. Det kan gälla nervrelaterade besvär med utstrålande smärtor och refererade symtom från exempelvis triggerpunkter eller inre organ. MEN det finns väldigt många smärtproblem där symtomen är lokala i det skadade området.

smarta i andra omraden
Myofasciella triggerpunkter kan oftast ge utstrålande smärtor i andra områden.

Arbetar man inom hälsobranschen är det ibland bättre att säga att man inte vet eller att inte nämna något överhuvudtaget för minimera risken med att myter och sakfel sprids vidare till klienter/patienter.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymanst

Handkraft

Kopplingen mellan handstyrka och hälsa har tagits upp i olika studier. Nu senast menar svenska forskare att mätning handstyrkan kan vara minst lika relevant som mätning blodtryck ur hälsosynpunkt.

En JAMAR- handdynamometer är mycket tillförlitlig och enkel att använda och mer prisvärd än modeller med digitala displayer där de senare kräver batteribyten. Denna klassiska modell finnas att köpa på Medicinskutrustning.

Hologram ger möjligheter inom medicin och hälsa

Detta ger verkligen oanade möjligheter med Microsoft HoloLens och det intressanta är att de i filmen  tar upp just anatomi och medicin med hologram.  Tänker mycket på undervisning av studenter men även patienter. Intressant är Microsoft väljer även i presentation just att ta upp möjligheter med anatomi och fysiologi.

Se klippet från 7 minuter där just utbildningsmöjligheter inom medicin, fysiologi och anatomi. När kan jag köpa detta? Detta slår ju vad man har sett i olika science-fiction filmer.

SVT misstolkar ryggstudien

Ännu en medicinsk studie som media feltolkar. Sveriges Television (SVT) skriver och säger på nyheterna att medicinsk yoga är den bästa medicinen.

Nej, SVT, slutsatsen är att medicinsk yoga och funktionell träning är lika effektiv vid ospecifik ländryggssmärtor. Men medicinsk yoga är mer kostnadseffektiv. Varför väljer man en så missvisande rubrik?

medicinsk-yoga_och_fysioterapi

Svåra och mer allvarliga ryggdiagnoser hos patienter har exkluderas från studien. I inslaget nämner man att det gäller lindriga ryggbesvär vilket är bra. Däremot kan inget sägas om andra former av yoga eller träning. Den funktionella träningen är beskriven i studiens bilaga där några övningar i maskin och många övningar på boll ingår. Detta kan diskuteras om det är funktionell träning men vad som inte framkommer är med vilken intensitet träningen bedrivits. Man kan även ifrågasätta om verkligen ett besök hos ryggspecialist är så dyr och hur hade det sett om träningen hade skett med mindre övervakning.

lumbago_fysioterapi_medicinsk yoga

Hade det varit kvällspressen som tolkat en studie felaktigt så må det vara hänt men när SVT gör det är det sorgligt. Dock inte första gången det sker. Har man läst och granskat biomedicinska artiklar tidigare skulle kunna man komma fram till att SVT inte granskat studien korrekt. Till saken hör att hela studien finns på svenska länkad från SVTs webbplats vilket ger mer detaljerad information än än vad som kan läsas när den är publicerad i en biomedicinsk tidskrift där forskarna oftast måste korta ner innehållet.

David Aston

Stretchingens vara eller inte vara

Detta ämne kring muskeltöjning och stretching fortsätter tas upp i Ystadsallehanda. Jag som har undervisat massageterapeuter sedan år 2000 har försökt ha en balanserad diskussion om detta med elever men även med patienter. Jag håller med ortopedkirurg Sven-Anders Sölveborn.

Min uppfattning är att skolor, vårdgivare, terapeuter och ledare är mer försiktiga i att tilldela stretching olika medicinska eller fysiologiska effekter vilket är bra.

Stretching av musklerna mellan skulderbladen, rhomboideii och trapezius, som hemövning i egenvård. Bra eller dåligt?
Stretching av musklerna mellan skulderbladen, rhomboideii och trapezius, som hemövning i egenvård. Bra eller dåligt?

Stretching får ses i sitt i rätt sammanhang och bara för att vetenskapliga studier har kommit fram till att stretchingen inte hjälper mot träningsvärk eller saknar prestationshöjande så är det fel att dra slutsatsen om att all stretching är meningslöst. Metoden inom PNF där stretchingen sker med kontraktion och avslappning är något som används även inom manuell terapi med god effekt på olika besvär som en patient kan ha med smärtor och rörelsebesvär. Sölveborn ligger bakom Boken om stretching som kom ut redan 1982 där han tar upp PNF-metoden.

David Aston

Framtidens sjukvård

En intressant artikel från Wall Street Journal om de fördelar som kan finnas med teknik inom sjukvården. En del saker med läkarkonsultation och appar som kopplas till mätinstrument finns redan. Men tänk så bra det hade kunnat bli en en handhållen magnetkamera som skulle vara självinstruerande och kunna användas inte bara av patienten men i mindre kliniker i direkt samband vid undersökning.

Nytt medicinskt centrum i Lund

Det planeras för att Health Science Center (HSC) vid Baravägen i Lund där grundutbildning och forskning för fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor finns ska flytta. Det var lite mer än fem år sedan fysioterapeuterna flyttade från Lunds Lasarett där jag gick min grundutbildning till nuvarande HSC. Tanken då med flytten vara att få bättre lokaler i samarbete med andra utbildningar inom hälsa och vård.

forummedicum_lund

Läkarprogrammet och biomedicinsk forskning finns på Biomedical Center (BMC) vid lasarettet i Lund. Denna del är betydligt större vad gäller forskning men färre studenter på grundprogrammen jämfört med HSC.

Nu diskuteras det inom den Medicinska fakulteten i Lund att flytta HSC och bygga nya lokaler intill BMS vilket skulle bli mer av ett riktigt campus i motsvarighet till Lunds Tekniska Högskola. Det är positivt och det lär då enligt forumet ge samordningsvinster där jag antar att bibliotek och gemensamma ytor kan integreras. Men det handlar också om tvärvetenskaplig forskning samlas.

Läs mer på Forum Medicums blogg.

Spännande om detta blir av och det verkar även att som man inom Medicinska Fakulteten har gjort  en ekonomisk konsekvensanalys av detta projekt där HSC  ändå inom ett par år kommer att blir tvingande att renovera lokalerna. Frågan varför man inte tänkte i dessa banor från början.

David Aston