Myter om ryggbesvär

Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:

Disken har hoppat ur sin position

Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.

Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård.
Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård. Läs mer om missuppfattning kring felställningar av kotor här.

Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen

Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.

stabilit_bäcken
Bäckenet med ryggraden. Bäckenet består av två höftben som är leddad mot korsbenet vilket ryggradens näst nedersta del.

I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.

Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär

Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.

Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn.
Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn. Bollen har ibland blivit synonymt med stabilitetsträning.

Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.

Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen

Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.

En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär

Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.

Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet och muskler.
Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet i sig och musklerna.

En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.

Hälsningar

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast

Är asymmetri i kroppen farligt?

Det är inte ovanligt att individer kan vara rädda för att de har någon asymmetri eller obalans i deras hållning.

Olyckligtvis förekommer det också att vårdgivare och terapeuter av olika slag medvetet eller omedvetet skrämmer individer med risker som är sammankopplade med att exempelvis ha en benlängdsskillnad eller sned rygg.

Sned rygg så kallad skolios är en asymetri vilket inte behöver föranleda till oro.
Sned rygg så kallad skolios är en asymetri vilket inte behöver föranleda till oro.

Sök naturligvis hjälp hos en vårdgivare som är kvalificerad och inriktad på rörelse- och stödjeapparaten för en bedömning om du är orolig men gå inte i fällan att boka in dig för behandling om du är symtomfri.

Nu senast som jag hade en individ som vara ängslig över sin hållning gjorde jag som vanligt en noggrann undersökning. I min bedömning och information till individen var att kroppen har en enorm förmåga till anpassning och eventuella risker att i framtiden få besvär är långt ifrån något som det finns entydiga vetenskapliga belägg för. Jag väljer också i sådana fall att inte se individen som en patient om ingen annan sjukdom eller skada eller andra symtom finns. Obalanser i hållningen av olika slag får nog mer ses som en anatomisk variation och inte per automatik en riskfaktor för besvär.

David Aston

Ogenomtänkta journalsystem

Jag har under många använt journalsystemet Medidoc. Blev lovad att så fort ett modernare system skulle komma skulle jag kunna få det och få Medidoc överfört till det nya systemet. Men efter flera års väntan och ursäkter av företaget med att de ”arbetar på det” tröttnade jag på att betala cirka 3000 kr per år för service som jag utnyttjade endast en gång. Problemet som delvis skedde vara att Medidoc blev uppköpta av ett annat företag som sedan köptes upp av tyska CompuGroup Medical (CGM). Medidoc var nästan redan omodernt när jag skaffade det någon gång 2003 efter att ha använt pappersjournaler de första åren. CGM som företag struntade lika mycket i de enskilda användarna som tidigare företag. Intressant är att läsa på Dagens Medicin att företaget är inte mycket bättre mot den stora offentliga sektorn som bekostas av skattemedel primärt. Journalsystemet som Asynja utvecklat av CGM har jag också arbetat i några år och den är förvisso bättre än Medidoc men långt ifrån bra.

Skärmdump från Medidoc med en fingerad patient. Programmet layout och funktioner har varit likadana sedan jag köpte det. Knappast någon utveckling.
Skärmdump från Medidoc med en fingerad patient. Programmet layout och funktioner har varit likadana sedan jag köpte det. Knappast någon utveckling.

Egentligen väldigt sorgligt att några få stora leverantörer av journalsystem finns för svenska marknaden. Det finns några enstaka mindre företag som säljer journalsystem till mindre kliniker men där det i vissa fall ha inneburit brist på kontinuitet om företaget som tillverkar journalsystemet försvinner från marknaden. Kanske bättre att Socialstyrelsen hade ett ansvar för ett journalsystem som är framtidssäkrat. Uppenbarligen fungerar inte den öppna marknaden och det är rent ut sagt bedrövligt att tillverkare av journalsystem inte kan leverera bättre system.

Behöver du som ny kliniker köpa ett journalsystem då hade jag verkligen rekommenderat att fundera mer än en gång på vilket system. Tyvärr medför de flesta journalsystem fortlöpande årliga avgifter för service eller prenumeration. Själv köpte jag Medidoc för närmare 9000 kr för att äga min licens men fick ändå betala 2500-3000 kr per år i serviceavgift!

Det eviga dopingproblemet

På Aftonbladet kan man läsa om friidrottens dopingproblem.

Egentligen tragiskt att elitidrotten fortfarande inte lever upp till sina ideal och att förbunden inte har löst problemet med doping.

Tyvärr blir konsekvensen att lovande idrottande ungdomar överväger att börja använda fusk och riskera deras hälsa med doping för att det är det enda sättet att nå framgång i idrotten.

Varje fälld medaljör inom idrotten borde enligt min mening avstängas på livstid men samtidigt blir varje dopad och fälld medaljör indirekt dopingens bästa reklam.

David Aston

Smärtans ursprung

Råkade i samband med att jag tränade på ett icke namngivet gym höra en personlig tränare som instruerade en av sina klienter säga:

”Oftast när det finns smärta kommer det från ett annat område än där problemet sitter”

Naturligtvis är detta en högst personlig åsikt och stämmer inte ur ett medicinsk synvinkel. Det finns tillstånd av besvär där smärtor och symtom uppstår på andra ställen i kroppen än där själva problemet har sitt ursprung. Det kan gälla nervrelaterade besvär med utstrålande smärtor och refererade symtom från exempelvis triggerpunkter eller inre organ. MEN det finns väldigt många smärtproblem där symtomen är lokala i det skadade området.

smarta i andra omraden
Myofasciella triggerpunkter kan oftast ge utstrålande smärtor i andra områden.

Arbetar man inom hälsobranschen är det ibland bättre att säga att man inte vet eller att inte nämna något överhuvudtaget för minimera risken med att myter och sakfel sprids vidare till klienter/patienter.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymanst

Handkraft

Kopplingen mellan handstyrka och hälsa har tagits upp i olika studier. Nu senast menar svenska forskare att mätning handstyrkan kan vara minst lika relevant som mätning blodtryck ur hälsosynpunkt.

En JAMAR- handdynamometer är mycket tillförlitlig och enkel att använda och mer prisvärd än modeller med digitala displayer där de senare kräver batteribyten. Denna klassiska modell finnas att köpa på Medicinskutrustning.

Hologram ger möjligheter inom medicin och hälsa

Detta ger verkligen oanade möjligheter med Microsoft HoloLens och det intressanta är att de i filmen  tar upp just anatomi och medicin med hologram.  Tänker mycket på undervisning av studenter men även patienter. Intressant är Microsoft väljer även i presentation just att ta upp möjligheter med anatomi och fysiologi.

Se klippet från 7 minuter där just utbildningsmöjligheter inom medicin, fysiologi och anatomi. När kan jag köpa detta? Detta slår ju vad man har sett i olika science-fiction filmer.

SVT misstolkar ryggstudien

Ännu en medicinsk studie som media feltolkar. Sveriges Television (SVT) skriver och säger på nyheterna att medicinsk yoga är den bästa medicinen.

Nej, SVT, slutsatsen är att medicinsk yoga och funktionell träning är lika effektiv vid ospecifik ländryggssmärtor. Men medicinsk yoga är mer kostnadseffektiv. Varför väljer man en så missvisande rubrik?

medicinsk-yoga_och_fysioterapi

Svåra och mer allvarliga ryggdiagnoser hos patienter har exkluderas från studien. I inslaget nämner man att det gäller lindriga ryggbesvär vilket är bra. Däremot kan inget sägas om andra former av yoga eller träning. Den funktionella träningen är beskriven i studiens bilaga där några övningar i maskin och många övningar på boll ingår. Detta kan diskuteras om det är funktionell träning men vad som inte framkommer är med vilken intensitet träningen bedrivits. Man kan även ifrågasätta om verkligen ett besök hos ryggspecialist är så dyr och hur hade det sett om träningen hade skett med mindre övervakning.

lumbago_fysioterapi_medicinsk yoga

Hade det varit kvällspressen som tolkat en studie felaktigt så må det vara hänt men när SVT gör det är det sorgligt. Dock inte första gången det sker. Har man läst och granskat biomedicinska artiklar tidigare skulle kunna man komma fram till att SVT inte granskat studien korrekt. Till saken hör att hela studien finns på svenska länkad från SVTs webbplats vilket ger mer detaljerad information än än vad som kan läsas när den är publicerad i en biomedicinsk tidskrift där forskarna oftast måste korta ner innehållet.

David Aston

Stretchingens vara eller inte vara

Detta ämne kring muskeltöjning och stretching fortsätter tas upp i Ystadsallehanda. Jag som har undervisat massageterapeuter sedan år 2000 har försökt ha en balanserad diskussion om detta med elever men även med patienter. Jag håller med ortopedkirurg Sven-Anders Sölveborn.

Min uppfattning är att skolor, vårdgivare, terapeuter och ledare är mer försiktiga i att tilldela stretching olika medicinska eller fysiologiska effekter vilket är bra.

Stretching av musklerna mellan skulderbladen, rhomboideii och trapezius, som hemövning i egenvård. Bra eller dåligt?
Stretching av musklerna mellan skulderbladen, rhomboideii och trapezius, som hemövning i egenvård. Bra eller dåligt?

Stretching får ses i sitt i rätt sammanhang och bara för att vetenskapliga studier har kommit fram till att stretchingen inte hjälper mot träningsvärk eller saknar prestationshöjande så är det fel att dra slutsatsen om att all stretching är meningslöst. Metoden inom PNF där stretchingen sker med kontraktion och avslappning är något som används även inom manuell terapi med god effekt på olika besvär som en patient kan ha med smärtor och rörelsebesvär. Sölveborn ligger bakom Boken om stretching som kom ut redan 1982 där han tar upp PNF-metoden.

David Aston