Jag hade nyligen ett samtal med en patient om röntgen vilket fick mig att skriva en ny sida om detta ämne som jag antar kan ha ett intresse för allmänheten.
Malmö den 1 augusti 2017
David Aston
Leg. Sjukgymnast
”Haveri” av försäkringsmedicinska utredningar
I Läkartidningen kan man läsa en artikel om hur försäkringsmedicinska utredningar mer eller mindre stoppats i hela landet sedan mars månad i år. Jag har under några år arbetat i team med arbetsterapeut, läkare och psykolog i de två varianter försäkringsmedicinska utredningar som heter teambaserad medicinsk utredning (TMU) och aktivitetsförmågeutredning (AFU).
I artikeln man läsa om hur dessa oberoende medicinska utredningar har stoppats sedan mars i år och vilka risker detta medför. Sverige blir en av få länder i Europa som kommer sakna oberoende medicinska utredningar om inte utredningarna kommer igång igen vilket det finns en risk inte kommer ske förrän till nästa år. Utöver kompetens som kan försvinna och så finns det en överhängande risk att de försäkringsmedicinska team som finns i privat eller landstingsdriven regi inte kommer vilja fortsätta med dessa utredningar efter att ha vunnit en offentlig upphandling eller har fått uppdrag på ett antal år för att sedan helt abrupt upphör beställningar av ärenden. Blir svårt för verksamheter att planera vad gäller personal och lokaler.
Till saken hör att det handlar om cirka 4 procent av alla sjukskrivna som skickas till antingen AFU eller TMU i syfte att klargöra samband mellan diagnoser, nedsättningar och medicinska förutsättningar för arbete. Oftast sker dessa utredningar i de fall där patienten har en komplex besvärsbild.
Majoriteten av sjukskrivningar sker av den patientansvariga läkaren på exempelvis vårdcentral, specialistklinik eller sjukhus. Tyvärr finns ett stort problem som tagits upp i media tidigare att en hel del läkare måste komplettera sina intyg eller får patienten inte sjukskrivningen godkänd av Försäkringskassan. Meningen skulle i en del fall då vara att FMU skulle kunna användas där mer tid finns för utredning och bedömning än i synnerhet vad som oftast kan finnas för en läkare på en vårdcentral. Som det ser ut nu finns inte denna möjlighet heller då Försäkringskassan budgetering inte gick ihop.
Återigen blir det patienten som bli lidande.
Malmö den 23 maj 2017
David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast
Psykisk ohälsa
Med hänsyn till dagens artikel i Sydsvenskan om ökade sjukskrivningar när det gäller psykisk ohälsa. För oss som arbetar inom sjukvården är detta inget nytt. Förr var den vanligaste kontaktorsaken inom primärvården besvär från rörelseapparaten men detta har ändrats. Nedanstående information är direkt hämtat från Försäkringskassan .
Psykisk sjukdom vanligaste diagnosen. 74 936 individer var sjukskrivna för psykisk sjukdom den sista september 2015. Det är 41 procent av det totala antalet pågående sjukfall. Sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos är ofta långvariga och står därför för en större del av de pågående än av de nya sjukfallen. Bland kvinnor står psykiska sjukdomar för 45 procent av de pågående sjukfallen och bland män 34 procent. Bland män står skador och hjärt-kärlsjukdomar för en större del av de pågående sjukfallen än bland kvinnor.
Av diagnoser inom psykisk ohälsa är stress som är det vanligaste orsaken vilket man också kan läsa om på Försäkringskassans webbplats. Detta ska förtydligas att detta gäller 2015 men situationen ser antagligen inte bättre ut 2016 och att detta är bara statistik för de som är sjukskrivna vilket innebär att de som mår dåligt men inte är sjukskrivna inte är med i statistiken vilket kan vara pensionärer och ungdomar som går i skolan men även de personer i arbetsför ålder väljer att fortsätta arbeta.
Diagnostik via luktsensorer
Icke invasiv diagnostik som bygger på diagnostik via luktsensorer och appar i telefonen känns nästan lite för bra för att vara sant.
Nytt och bättre trygghetslarm
Trygghetslarm hjälper många äldre men även människor med olika funktionshinder. Detta är en verkligen bra och efterlängtad uppfinning som Henne Pålsson har gjort. Borde också vara en bra batteritid då den inte innehåller någon skärm.
http://www.sydsvenskan.se/2017-03-19/med-mobil-i-armbandet-ar-tryggheten-lattgreppad
Hans Rosling RIP
En del suveräna videoklipp med den nyligen bortgångna professorn och läkare Hans Rosling. Njut av dem och kunskap är makt.
Arbetsmiljöns inverkan på artros i höft och knä.
Arbetsmiljöns betydelse för negativa konsekvenser av fysisk och psykisk hälsa har diskuterats sedan begreppet ergonomi myntades strax efter andra världskriget.
Den oberoende institutet Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har under 2000-talet granskat vetenskapliga medicinska studier där orsakssamband mellan arbetsmiljö och olika diagnoser och besvär.
Nu senaste har en rapport från SBU där deras systematiska litteraturöversikt har genomförts i enlighet med den internationella utarbetade systemet GRADE tittat på artros som i folkmun fortfarande kallas för förslitning. Artros är den vanligaste ledsjukdomen där tillståndet i höft och knä drabbar ungefär en av fyra individer över 45 år. Symtomen är smärtor och stelhet i den drabbade leden.
Slutsatserna i rapporten på över 400 sidor är att det finns ingen skillnad mellan män eller kvinnor vad beträffar att utveckla artros i höft eller knä.
Individer som i sitt arbete har mycket knästående eller även stående arbete drabbas i större omfattning av artros i knäleden.
Arbetsställningar som individen behöver har rotation eller böjningar leder till större omfattning av höftledsartros.
Arbetsmoment som med att bära och lyfta, trappgång eller att klättra i stege leder i större omfattning av artros i höft och knäna. Även de individer som har ett fysiskt ansträngande arbete finns ett ökat samband med att utveckla artros i höftlederna och knälederna.
SBU:s informativa videoklipp om deras rapport.
Förhoppningsvis kommer arbetsgivare och de som arbetar med någon ovanstående risker bli mer medvetna om dem Samtidigt finns det fortfarande yrken inom i Sverige där individen har en stor exponering av många momenten som ökar risken för att få artros i nedre extremitets största leder.
David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast
Fler sjukskrivna förlorar ersättning
I fredags upplaga av Sydsvenskan kan man läsa att Försäkringskassan drar in ersättning till fler sjukskrivna.
Jag har i två omgångar arbetat för två olika företag som har agerat som underleverantörer åt Försäkringskassan. Jag har som ergonom/sjukgymnast då varit i team med andra legitimerad vårdgivare som läkare, arbetsterapeut och psykolog där vi har gjort vad som idag kallas för oberoende medicinska utredningar. Detta är en nischad inriktning inom försäkringsmedicin som kartlägger patienter oftast med mer komplexa besvär vad gäller förmågor fysiskt och psykiskt för att även se samband mellan diagnoser, nedsättningar som finns och hur en eventuell prognos ser ut. Underlaget eller intyget som Försäkringskassan får är det sedan upp till myndighetens handläggare att avgöra om ersättningen bevilljas eller ej.
I de flesta fallen är Försäkringskassan nöjd med de sjukintyg som läkare från vårdcentralen eller specialistsjukvården har skrivit. Men om patienten besvärsbild är mer komplicerad eller oklarheter finns om hur patientens förutsättningar för att klara någon form av arbete anlitas företag (via offentlig upphandling) som jag har arbetat på där mer resurser finns för att få en bättre helhetsbild om patienten. Detta system är betydligt bättre än när Försäkringskassans egna läkare gjorde sin bedömningar utan att ha träffat patienten.
I åtanke ska man däremot ha att diagnostik och prognos även om ett team av olika vårdgivare träffar patienten är inte en hundra procentig vetenskap. Jag hoppas således innerligen att besluten som Försäkringskassan fattar är korrekta. Teamen som arbetar med oberoende medicinska utredningar får inte direkt uttala sig om arbetsförmåga eller sjukskrivningsgrad. Teamen får inte heller någon återkoppling om hur deras intyg tolkas av Försäkringskassans handläggare. Situationen kan vara annorlunda när oberoende medicinska utredningsteam har en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag som uppdragsgivare där önskemål mer konkret finns om patientens arbetsförmåga.
För den enskilde patienten kan det naturligtvis bli förödande om ersättningar dras in och det är extremt tragiskt om det sker på felaktiga grunder vilket inte går att utesluta.
David Aston
Ergonom/ Leg. Sjukgymnast
Myter om ryggbesvär
Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:
Disken har hoppat ur sin position
Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.
Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen
Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.
I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.
Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär
Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.
Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.
Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen
Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.
En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär
Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.
En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.
Hälsningar
David Aston
Ergonom/ Leg. Sjukgymnast
Är asymmetri i kroppen farligt?
Det är inte ovanligt att individer kan vara rädda för att de har någon asymmetri eller obalans i deras hållning.
Olyckligtvis förekommer det också att vårdgivare och terapeuter av olika slag medvetet eller omedvetet skrämmer individer med risker som är sammankopplade med att exempelvis ha en benlängdsskillnad eller sned rygg.
Sök naturligvis hjälp hos en vårdgivare som är kvalificerad och inriktad på rörelse- och stödjeapparaten för en bedömning om du är orolig men gå inte i fällan att boka in dig för behandling om du är symtomfri.
Nu senast som jag hade en individ som vara ängslig över sin hållning gjorde jag som vanligt en noggrann undersökning. I min bedömning och information till individen var att kroppen har en enorm förmåga till anpassning och eventuella risker att i framtiden få besvär är långt ifrån något som det finns entydiga vetenskapliga belägg för. Jag väljer också i sådana fall att inte se individen som en patient om ingen annan sjukdom eller skada eller andra symtom finns. Obalanser i hållningen av olika slag får nog mer ses som en anatomisk variation och inte per automatik en riskfaktor för besvär.
David Aston