Medicinsk träning

Det är positivt med medicinsk träning men jag får nog vara partisk här och säga har man medicinska diagnoser eller funktionsnedsättningar är det en fördel att träffa en sjukgymnast/fysioterapeut för en bedömning och initial vägledning. Vi sjukgymnaster/fysioterapeuter är specialiserade på olika former av medicinsk träning även om vi kanske istället kallar det för rehabträning, vägledning egenvård med mera.
Ett inslag från TV4 tar upp om medicinsk träning. Det finns idag många duktiga personliga tränare och som även fördjupar sig i medicinsk träning och meningen är naturligtvis att individer med lättare besvär kan kontakta en personlig tränare för mer generell vägledning i träning med vid mer komplexa funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar är att föredra att träffa en sjukgymnast/fysioterapeut som har en gedigen akademisk medicinsk utbildning med inriktning på övningar, rörelser och träning.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Träffa läkare eller sjukgymnast?

Sedan många år tillbaka har man slopat remisskrav för gå till sjukgymnast (även kallad fysioterapeut). Sjukgymnaster inom inom öppenvården oberoende om det privata som jag eller sjukgymnaster som arbetar med inom den offentliga sektor så agerar vi som primärvårdsinstans. Det innebär att patienter söker oss direkt vilket uppmuntras mer och mer. Anledning till detta att exempelvis vårdcentraler kan spara på läkare och använda läkare när verkligen behövs. Fler och fler vårdcentraler hänvisar patienter med led- och muskelbesvär direkt till sjukgymnast. Idag finns det även studier som visar att det såväl är patientsäkert och en fördel för patienten att träffa sjukgymnasten först. En fördel är att sjukgymnasten undersöker, bedömer, diagnosticerar och behandlar eller ger vägledning.

Det är förvisso inte bara läkare som använder dessa undersökningsinstrument men läkaren med allmänmedicinsk specialistkompetens har en bredd för att se en helhet och att kunna remittera vidare. Det kan gälla andra undersökningar men även till andra specialistläkare.

Naturligtvis finns det fall där patienten ska hänvisas till läkare som ansvarar för läkemedelsbehandling, skicka vidare för andra medicinska utredningar eller till andra specialistläkare. Men många gånger är är det fullt tillräckligt och effektivare att först träffa en sjukgymnast vilket också fler patient får insikt i.

Malmö den 31 augusti 2017

David Aston

”Haveri” av försäkringsmedicinska utredningar

I Läkartidningen kan man läsa en artikel om hur försäkringsmedicinska utredningar mer eller mindre stoppats i hela landet sedan mars månad i år. Jag har under några år arbetat i team med arbetsterapeut, läkare och psykolog i de två varianter försäkringsmedicinska utredningar som heter teambaserad medicinsk utredning (TMU) och aktivitetsförmågeutredning (AFU).

I artikeln man läsa om hur dessa oberoende medicinska utredningar har stoppats sedan mars i år och vilka risker detta medför. Sverige blir en av få länder i Europa som kommer sakna oberoende medicinska utredningar om inte utredningarna kommer igång igen vilket det finns en risk inte kommer ske förrän till nästa år. Utöver kompetens som kan försvinna och så finns det en överhängande risk att de försäkringsmedicinska team som finns i privat eller landstingsdriven regi inte kommer vilja fortsätta med dessa utredningar efter att ha vunnit en offentlig upphandling eller har fått uppdrag på ett antal år för att sedan helt abrupt upphör beställningar av ärenden. Blir svårt för verksamheter att planera vad gäller personal och lokaler.

Till saken hör att det handlar om cirka 4 procent av alla sjukskrivna som skickas till antingen AFU eller TMU i syfte att klargöra samband mellan diagnoser, nedsättningar och medicinska förutsättningar för arbete. Oftast sker dessa utredningar i de fall där patienten har en komplex besvärsbild.

Majoriteten av sjukskrivningar sker av den patientansvariga läkaren på exempelvis vårdcentral, specialistklinik eller sjukhus. Tyvärr finns ett stort problem som tagits upp i media tidigare att en hel del läkare måste komplettera sina intyg eller får patienten inte sjukskrivningen godkänd av Försäkringskassan. Meningen skulle i en del  fall då vara att FMU skulle kunna användas där mer tid finns för utredning och bedömning än i synnerhet vad som oftast kan finnas för en läkare på en vårdcentral. Som det ser ut nu finns inte denna möjlighet heller då Försäkringskassan budgetering inte gick ihop.

Återigen blir det patienten som bli lidande.

Malmö den 23 maj 2017

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Psykisk ohälsa

Med hänsyn till dagens artikel i Sydsvenskan om ökade sjukskrivningar när det gäller psykisk ohälsa. För oss som arbetar inom sjukvården är detta inget nytt. Förr var den vanligaste kontaktorsaken inom primärvården besvär från rörelseapparaten men detta har ändrats. Nedanstående information är direkt hämtat från Försäkringskassan .

Psykisk sjukdom vanligaste diagnosen. 74 936 individer var sjukskrivna för psykisk sjukdom den sista september 2015. Det är 41 procent av det totala antalet pågående sjukfall. Sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos är ofta långvariga och står därför för en större del av de pågående än av de nya sjukfallen. Bland kvinnor står psykiska sjukdomar för 45 procent av de pågående sjukfallen och bland män 34 procent. Bland män står skador och hjärt-kärlsjukdomar för en större del av de pågående sjukfallen än bland kvinnor.

Av diagnoser inom psykisk ohälsa är stress som är det vanligaste orsaken vilket man också kan läsa om på Försäkringskassans webbplats. Detta ska förtydligas att detta gäller 2015 men situationen ser antagligen inte bättre ut 2016 och att detta är bara statistik för de som är sjukskrivna vilket innebär att de som mår dåligt men inte är sjukskrivna inte är med i statistiken vilket kan vara pensionärer och ungdomar som går i skolan men även de personer i arbetsför ålder väljer att fortsätta arbeta.

Arbetsmiljöns inverkan på artros i höft och knä.

Arbetsmiljöns betydelse för negativa konsekvenser av fysisk och psykisk hälsa har diskuterats sedan begreppet ergonomi myntades strax efter andra världskriget.

Den oberoende institutet Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har under 2000-talet granskat vetenskapliga medicinska studier där orsakssamband mellan arbetsmiljö och olika diagnoser och besvär.

Nu senaste har en rapport från SBU där deras systematiska litteraturöversikt har genomförts i enlighet med den internationella utarbetade systemet GRADE tittat på artros som i folkmun fortfarande kallas för förslitning.  Artros är den vanligaste ledsjukdomen där tillståndet i höft och knä drabbar ungefär en av fyra individer över 45 år. Symtomen är smärtor och stelhet i den drabbade leden.

Slutsatserna i rapporten på över 400 sidor är att det finns ingen skillnad mellan män eller kvinnor vad beträffar att utveckla artros i höft eller knä.

Individer som i sitt arbete har mycket knästående eller även stående arbete drabbas i större omfattning av artros i knäleden.

Arbetsställningar som individen behöver har rotation eller böjningar leder till större omfattning av höftledsartros.

Arbetsmoment som med att bära och lyfta, trappgång eller att klättra i stege leder i större omfattning av artros i höft och knäna. Även de individer som har ett fysiskt ansträngande arbete finns ett ökat samband med att utveckla artros i höftlederna och knälederna.

SBU:s informativa videoklipp om deras rapport.

Förhoppningsvis kommer arbetsgivare och de som arbetar med någon ovanstående risker bli mer medvetna om dem Samtidigt finns det fortfarande yrken inom i Sverige där individen har en stor exponering av många momenten som ökar risken för att få artros i nedre extremitets största leder.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast

Fler sjukskrivna förlorar ersättning


I fredags upplaga av Sydsvenskan kan man läsa att Försäkringskassan drar in ersättning till fler sjukskrivna.

Den statliga Försäkringskassan Sverige har idag denna logotype.
Den statliga Försäkringskassan i Sverige har idag denna logotype.

Jag har i två omgångar arbetat för två olika företag som har agerat som underleverantörer åt Försäkringskassan. Jag har som ergonom/sjukgymnast då varit i team med andra legitimerad vårdgivare som läkare, arbetsterapeut och psykolog där vi har gjort vad som idag kallas för oberoende medicinska utredningar. Detta är en nischad inriktning inom försäkringsmedicin som kartlägger patienter oftast med mer komplexa besvär vad gäller förmågor fysiskt och psykiskt för att även se samband mellan diagnoser, nedsättningar som finns och hur en eventuell prognos ser ut. Underlaget eller intyget som Försäkringskassan får är det sedan upp till myndighetens handläggare att avgöra om ersättningen bevilljas eller ej.

I de flesta fallen är Försäkringskassan nöjd med de sjukintyg som läkare från vårdcentralen eller specialistsjukvården har skrivit. Men om patienten besvärsbild är mer komplicerad eller oklarheter finns om hur patientens förutsättningar för att klara någon form av arbete anlitas företag (via offentlig upphandling) som jag har arbetat på där mer resurser finns för att få en bättre helhetsbild om patienten. Detta system är betydligt bättre än när Försäkringskassans egna läkare gjorde sin bedömningar utan att ha träffat patienten.

I åtanke ska man däremot ha att diagnostik och prognos även om ett team av olika vårdgivare träffar patienten är inte en hundra procentig vetenskap. Jag hoppas således innerligen att besluten som Försäkringskassan fattar är korrekta. Teamen som arbetar med oberoende medicinska utredningar får inte direkt uttala sig om arbetsförmåga eller sjukskrivningsgrad. Teamen får inte heller någon återkoppling om hur deras intyg tolkas av Försäkringskassans handläggare. Situationen kan vara annorlunda när oberoende medicinska utredningsteam har en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag som uppdragsgivare där önskemål mer konkret finns om patientens arbetsförmåga.

För den enskilde patienten kan det naturligtvis bli förödande om ersättningar dras in och det är extremt tragiskt om det sker på felaktiga grunder vilket inte går att utesluta.

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast