David Aston - Legitimerad sjukgymnast

Innehållsförteckning

Bilddiagnostik

Bilddiagnostik är den medicinska verksamhet som använder bilder i diagnostiskt syfte. Det kan vara radiologer (röntgenläkare) men även exempelvis kardiologer (hjärtläkare). Bild- och funktionsmedicin är en specialitet i läkarvetenskapen som även innefattar åtgärder med hjälp bilddiagnostik.

Det är alltid läkaren som avgör om och vilken bilddiagnostik som ska tillämpas. Läkare bör ha klart för sig vilka frågeställningar man vill ha svar på. Men det ska betonas att bilddiagnostik inte alltid behövs. Tyvärr är det en vanlig missuppfattning från många patienter att bara man blir skickad till någon form av bilddiagnostik så är det lösningen. Det gäller att förhålla sig till om tillståndet som patienten lider av har kommit smygande eller plötslig samt hur länge det har funnits. Vid trauma och exempelvis misstanke om benbrott brukar röntgen som regel ske. I andra fall med olika rygg- och nackbesvär brukar bilddiagnostik först ske i ett senare skede då det sällan bidrar till något för behandlingsval. Först provar man rehabilitering, avlastning och/eller smärtlindring. Med detta i åtanke bör man komma ihåg att bilddiagnostik används för att fastställa en diagnos och eventuellt ge läkare/kirurger underlag för hur tillståndet ska behandlas men vid exempelvis tidigare stadier av artros där brosket påverkas i leden brukar så kallade klinisk diagnostik som även vi sjukgymnaster gör var tillräckligt för bedömning och diagnostik. Andra tillstånd som är muskelrelaterad smärtor skickas sällan till exempelvis magnetkamera medan muskelbristningar kan vara aktuellt att skickas till magnetkameraundersökning för elitidrottare.

Här nedan redovisas en del bilddiagnostiska metoder som är relevanta inom rörelseapparatens skador och sjukdomar.

Röntgen

Det är möjligt att avbilda organ med olika former av röntgen, även kallad slätröntgen. Röntgen uppfanns redan år 1895 av Wilhelm Conrad Röntgen och det revolutionerade den medicinska diagnostiken. Genom att rikta röntgenstrålar mot en kroppsdel och under kroppsdelen ha en filmplåt kan en bild erhållas. Ju tätare vävnad desto mindre strålning släpps igenom vilket ledet till att skelettet blir presenterat som mer vitt än inre organ. Röntgenundersökningar kan ske av skelettet men även av organ och kärl där kontrastmedel används.

Röntgenbild av halsryggen sett från sidan.

Scintigrafi är en form av röntgenundersökning där radioaktiva isotoper förs in i kroppen så att de upptas av det organ som ska undersökas och detta kan sedan tydligare avbildas. Scintigrafi sker för det mesta vid diagnostik av tumörer.

Datortomografi

Med datortomografi, som brukar förkortas CT från engelskans Computerized Tomography, är det möjligt att få avbildningar i olika skikt. Vid CT används röntgenstrålar från olika håll och kallas även därför skiktröntgen. Detektorer tar upp strålarna och med datorns hjälp får man fram detaljerade bilder. Idag kan man med CT även få fram tredimensionella färgbilder. CT används vanligtvis vid diagnostik av tumörer, blodproppar eller blödningar i hjärnan.

Två olika skiktbilder  med CT av ryggraden. Den vänstra bilden är ryggraden från sidan och den högra uppifrån.

MRT

Magnetisk resonanstomografi, MRT, som även kallas magnetkamera, påminner om CT men istället för röntgenstrålar används magnetfält som påverkar vätejoner i kroppen. Genom datorbearbetning blir det möjligt att få tvärsnittsbilder från alla plan. MRT är en effektiv metod som används för att diagnostisera skador/sjukdomar i bland annat muskler, leder, ryggmärg och hjärna. Tyvärr kräver MRT en dyr utrustning som endast finns på större sjukhus eller röntgenkliniker.

Magnetkamera med snittbilder av ryggraden från olika skikt.

Endoskopi

Vid endoskopi använder man ett rörformat och för det mesta flexibelt instrument. Metoden kallas även på svenska för titthålsunderökning. En kamera kan anslutas till instrumentet och det är även möjligt att ta vävnadsprover och vid endoskopi. Det är även möjligt att med det endoskopiska instrumentet föra in luft och vätska till ett område. Endoskopiska undersökningar som sker av leder kallas för artroskopi. Endoskopi används idag även vid kirurgi där fördelen med metoden är att det krävs ett betydligt mindre operationssnitt vilket leder till snabbare läkning.

Ultraljud

Ultraljudsundersökning används ofta inom sjukvården och ibland ersätter den röntgen. Fördelen med ultraljud är att utrustningen är liten, enklare att använda och förhållandevis billig. Utrustning används även av vårdgivare än läkare. Tekniken bygger på att ljudvågor studsar mot olika vävnader och apparaten fångar upp det som en bild. Det är möjligt att med ultraljud bedöma storlek på inre organ men tekniken kan även användas för undersökning av muskel- och senskador.

Malmö den 30 juli 2017

David Aston
Leg. Sjukgymnast