Olika områden inom medicinsk vetenskap som inte direkt platser under andra områden. Ty medicin kan också ses som ett övergripande ämnet kring allt inom hälsa.
De offentligt finansierade privata vårdcentralerna var lite bättre generellt än regionernas egna vårdcentraler när gäller att attrahera och bibehålla kompetent (högpresterande personal). Överlag var vårdcentralerna bättre på att attrahera kompetent personal än att bibehålla dem. I ett annat inlägg jag har skrivit kan du läsa hur utbrett kritiken är från fysioterapeuter anställda på vårdcentraler. Även faktorer som utveckla och befordran av kompetent personal var enligt studien inte riktigt så bra.
Författarna till studien menar att vårdcentraler har god ledning och att det antagligen beror på att det är relativt mindre processmässigt komplicerat för en vårdcentral där medarbetare arbetar mer oavhängig av annan vårdpersonal jämfört med vårdarbetet på ett sjukhus.
Författarna betonar att patientnöjdhet inte har tagits med i studien samt medicinsk kvalitet och kostnader inte heller har tagits i beaktning i studien.
Primärvård är den del av den offentligt finansierade sjukvården som sker utanför sjukhusen och omfattar vårdcentraler, psykoterapimottagningar och smärtbehandlingsteam men även en del privata läkare och fysioterapeuter med avtal med landstingen kan räknas hit. I en artikel i Dagens Medicin kan man läsa om hur Stockholm som är en av få regioner som sedan tidigare även infört vårdval fysioterapi men hur den har inneburit nedläggningar av verksamheter för denna form av vårdval som har varit underfinansierad vilket har lett till försämrade villkor för småföretagaren.
Allt är således inte positivt med vårdval och i ett tidigare inlägg av mig kan man läsa om att fysioterapeuter på en mängd vårdcentraler inte upplever att de kan göra ett tillfredsställande arbete.
Nu när arbetsmarknaden är gynnsam för fysioterapeuter uppfattar jag att många anställda fysioterapeuter på vårdcentraler får gå diverse vidareutbildningar kanske inte bara i syfte att öka kompetensen hos den enskilde men även i att försöka bibehålla fysioterapeuten på arbetsplatsen. Detta är naturligtvis positivt för vår yrkeskår och för patienterna i slutändan.
Vi privata fysioterapeuter har generellt kunnat styra vilka kurser och utbildningar vi vill gå själva medan för en fysioterapeut på en vårdcentral kan det ha varit svårt att motivera att få gå dyrare privata kurser som är mer praktiskt inriktade i synnerhet om verksamhetschefen inte är insatt i moderna fysioterapin. Jag själv råkade jag ut för att när skulle göra min masteruppsats kopplat till den arbetsplats jag var anställd på så var arbetsgivaren inte intresserad att ge någon ledighet för studierna. Diskussion med arbetsgivaren handlade inte om att jag skulle ta ledigt på halvtid utan ha möjligt att få viss ledighet även utan lön.
Situationen i Sverige har vi fysioterapeuter/sjukgymnaster en bred utbildning på endast 3 år men som saknar djup. Det är först när man har varit verksam några år och gått olika vidareutbildningar som vi kan anses som mer specialiserade.
Kurser inom fysioterapi på universiteten är med ett par undantag väldigt teoretiska och inriktade på forskning vilket naturligtvis är viktigt medan de mer praktiska kurserna i exempelvis i manuella färdigheter eller rehabiliteringsträning sker överlag hos privata aktörer som förståeligt även har avgiftsbelagt kurserna.
Kanske borde grundutbildningen till fysioterapeut förlängas med 1 år men frågan är med vad. Diskussioner har pågått om förlängning av grundutbildningen. Blir det då en förlängning med en magisterexamen och mer teori så leder det inte till att den nyutexaminerade fysioterapeuten per automatik blir en bättre kliniker med patienter.
Ett problem är att fysioterapi på vårdcentraler är väldigt brett där en mängd olika patienter med varierande diagnoser inom områden som t.ex. ortopedi, reumatologi, neurologi, hjärt- och kärlbesvär, andningsbesvär och stressrelaterade besvär kommer till fysioterapeuten. Inom den privata sektorn kan vi fysioterapeuter rikta in oss på ett eller ett par områden som för min del är patienter med smärtor och rörelsebesvär (primärt ortopediska tillstånd men även en del neurologiska patienter). Detta har sina fördelar då sjukvården idag överlag är mer specialiserad och vi vårdgivare kan bli bättre på ett smalare område än att vara mer generalister och kunna lite om mycket. Men det kan naturligtvis ha nackdelar om det är för få fysioterapeuter som har den inriktning på sin verksamhet som en viss patientgrupp söker för.
Precis som alla andra hoppas jag att så få människor som möjligt drabbas av Corona och att antalet döda inte blir för högt.
Min klinik håller som många andra små företagare fortsatt öppet och jag tar emot patienter så länge du är frisk från infektioner och naturligtvis inte befinner dig i någon riskgrupp vad beträffar Coronaviruset. På grund av rådande situationer sker lite fler avbokningar hos mig vilket innebär att jag har kortare väntetider än normalt.
Jag följer de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har och där man för närvarande anser att sjukvårdsinrättningar som min kan fortsatt vara öppna.
Jag har öppet och med hänsyn till Corona som jag skrivit ett par inlägg om tidigare att du som har en pågående infektion ska omboka din tid tills du är frisk igen vad vid bör tänka kring smittspridning. Människor som sedan tillhör riskgrupper där Coronaviruset kan ha alvarliga konsekvenser ska naturligtvis överväga att avboka sina tider och jag för en dialog med alla. Men för majoriteten av befolkningen som är under pensionsåldern och inte har ett försvagat immunförsvar eller tillhör någon av riskgrupperna går det bra att boka tid hos mig . Riskgrupperna är uppdaterad nu i mitten av april 2020: – cancersjuk – multisjuk – neurologiska sjukdomar som ALS, MS & Parkinson – hjärt- och kärlsjuk – diabetes – lungsjukdomar – intellektuella funktionsnedsättningar i kombination med rörelsenedsättning – fetma med ett BMI på 40 eller mer
Jag kommer troligen också ha fler akuta tider än vad har kunnat erbjuda tidigare eftersom avbokningar kommer att ske.
Socialstyrelsen har långt innan Coronaviruset givit denna informationsblad om vad man ska tänka på för förebygga smittspridning. Naturligtvis är den aktuell nu med Coronviruset men även vid andra infektioner. Tillägg är tvätta händerna med tvål i 20-30 sekunder.
Tidigare inlägg av mig tar upp just problematiken för oss vårdgivare som arbetar med manuell undersökning och behandling. Boka av din tid när du har tecken på infektion som förkylning, feber och irritation i luftvägarna. Det gäller även mildare symtom. Återigen är det egentligen samma förhållningssätt som har gällt innan coronaviruset.
Jag vill egentligen inte bidra till att öka hysterin kring Coronavirus men allmänt förebyggande åtgärder mot infektioner är följande:
– att tvätta händerna ofta – undvika att röra vid ansiktet eller ögon – hosta och nys i armvecket – stanna hemma vid pågående infektion – att undvika nära kontakt med människor som har infektion
Det sistnämnande innebär att för mig som arbetar med undersökning och behandling med händerna att smittspridning inte kan förebyggas lika väl. Risk finns för smittspridning till mig som vårdgivare men även indirekt till efterföljande patienter som kommer även om behandlingsbrits rengörs efter varje besök. Det går av förståeliga skäl inte efter varje patientbesök desinficera och tvätta rent allt som dörrhandtag och stolar.
Om du således är förkyld och/eller febrig är det ett tecken på en infektion men även symtom som allmän trötthet och matthet kan vara tecken på en infektion. Omboka hellre din tid hos mig än att chansa på att komma på ett besök. Försök också att höra av dig så tidigt som möjligt till mig för att ändra din tid. Andra patienter kan i sådana fall erbjudas din tid. Du ska ha ett par friska dagar efter en infektion innan ett besök är lämpligt. Det innebär om du redan dagen innan eller par dagar innan ditt bokade besök hos mig inte mår helt bra då är det bättre att omboka din tid än att vänta till samma dag för att känna av hur du mår. Avbokningar ska för övrigt ske minst 24 timmar innan ett bokat besök.
Vad är då alternativ- eller komplementärmedicin? Det är inte så enkelt att definiera vad som räknas till alternativ- eller komplementärmedicin. Till alternativmedicin räknas behandlingsmetoder som inte är skolmedicinska och som sker istället för en skolmedicinsk behandling. Komplementärmedicinsk behandling sker inte istället för en skolmedicinsk behandling utan som ett tillägg.
Skolmedicin anses vara är den medicin som sker av den etablerade sjukvården och som undervisas vid statliga högskolor. Det är dock inte så lätt att kategoriskt beskriva skolmedicin enligt denna definition då det kan variera i olika länder vad som räknas som etablerad sjukvård och vad som undervisas på statliga högskolor. Exempelvis är akupunktur i Kina att betraktas som en skolmedicinsk behandlingsmetod. För att göra det hela än mer komplicerat kan enskilda skolmedicinska vårdgivare välja att använda behandlingsmetoder som ligger i gränstrakten för eller utanför skolmedicinen. Ett exempel är när sjukgymnaster använder akupunktur i mer än bara smärtlindrande syfte. Ett annat exempel är att i vissa länder är kiropraktik en integrerad del av hälsovården medan den i andra länder räknas som alternativmedicin.
På senare tid används även begreppet integrativ medicin istället för komplementär- eller alternativmedicin. Integrativ medicin är en kombination av den västerländska skolmedicinen och andra alternativa och komplementära medicinska behandlingsmetoder. Integrativ medicin är också ett förhållningssätt som handlar om helhet och sammanhang.
En schism förekommer mellan terapeuter och vårdgivare inom alternativmedicin och skolmedicin. En del inom alternativmedicin kan vara raljerande om den etablerade sjukvården att de bara skriver ut recept på läkemedel men naturligtvis stämmer inte det då exempelvis fysioterapeuter arbetar med både behandling och vägledning kring övning. Metoder med exempelvis manuell terapi i olika former som används av vårdgivare med legitimation som fysioterapeuter och naprapater kan även användas av alternativmedicinska terapeuter. En del inom skolmedicin kan ha en nedsättande attityd till alternativmedicinare om bristfällig utbildningsnivå och ett icke evidensbaserat vård tillhandahålls.
Personligen tror jag schismerna som finnas många gånger handlar om okunskap. Faktum är att att alla vårdgivare och terapeuter oberoende yrkestitel träffar bara en del av alla patienter som finns och även om man lyckas hjälpa eller lindra symtom hos många av ”sina” patienter finns det också patienter som inte blir hjälpta. Sedermera arbetar man oftast kliniskt med ett urval av vissa patienter med relation vilken inriktning verksamheten har. Själv träffar jag olika smärtpatienter på min klinik men vissa diagnoser mer sällan och andra exempelvis mer renodlade neurologiska sjukdomar arbetar jag inte alls med. När jag arbetar med försäkringsmedicinska utredningar möter jag patienter som har provat väldigt många olika vård- och rehabiliteringsinsatser men utan nämnvärda förbättringar och de medicinska förutsättningar för arbete är fortsatt väldigt låga och även obefintliga.
Malmö den 21 november 2019
David Aston Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut
Ibland träffar vi i sjukvården patienter som har olika symtom där patienten söker mer information om sina besvär oftast via Internet. Det är absolut inte fel att söka mer information kring sina besvär men att på egen hand försöka ställa en medicinsk diagnos på sig själv blir oftast fel. Många symtom för olika diagnoser sammanfaller med varandra och en del symtom är så kallade allmänna, det vill säga icke sjukdomsspecifika. Hit kan vara smärta, allmänpåverkad och trötthet. Symtom som dessa men även andra symtom stämmer nämligen in på väldigt många olika diagnoser.
I beaktning bör man har många diagnoser även ställs utöver symtombeskrivning på på objektiva fynd som sjukvårdens gör. Det kan handla om inspektion, känna på en struktur (palpation), rörelsetester, bilddiagnostik med mera. Det också diagnoser som endast sker via anamnes (den redogörelse du gör till vårdgivaren).
Diagnostik eller snarare differentialdiagnostik där det handlar om utbildade personal inom vården försöker skilja på diagnoser med snarlika symtom är inte lätt. Exempelvis är inte avsaknad av en del symtom eller fynd per automatik detsamma som en diagnos kan avfärdas. Omvänt gäller också att bara för några eller fler symtom eller fynd kan konstateras är inte detsamma som att en diagnos kan fastställas.
Problemet med att själv som lekman och patient att resonera kring olika diagnoser som man kan lida av är det blir lätt man kan tror att man lider av flera olika tillstånd samtidigt. Inom medicin finns förvisso ett begrepp som heter komorbiditet som betyder samsjuklighet. Vid en del tillstånd och diagnoser ser man att sannolikheten eller rättare sagt risken för att andra tillstånd ökar om en eller fler sjukdomar finns. Exempelvis vet man att diabetes ökar risken för hjärt- och kärlbesvär. Det blir däremot ganska dystert om du som patient tar för givit att för att en ökad risk kan finnas för andra sjukdomar på grund av den samsjuklighet som är dokumenterad innebär att just du även har de andra sjukdomarna. Det blir också lätt att du som patient glömmer att du inte är en diagnos och att hur en eller flera sjukdomar eller skador påverkar dig är individuellt. Vilka resurser och förutsättningar du har kan lätt missas och det kan bli kontraproduktivt för även hur du hanterar dina besvär med att bara se det från ett negativt perspektiv.
Jag kom över ett inlägg på nätet där en person ifrågasatte läkemedelsindustrin och sjukvårdens intressen för att verkligen vilja hjälpa och bota patienter. Det skulle finnas en dold agenda i att tjäna på att inte bota patienter utan kvarhålla patienter i deras sjukdom.
Jag är ganska övertygad om att styrande politiker som ansvarar för finansiering av stora delar av vården i inte har något att vinna på hypotesen att inte hjälpa patienten långsiktigt. Men i allra högst grad tror jag forskare som utvecklar läkemedel och vårdgivare som träffar patienter faktiskt vill bota och hjälpa deras patienter att bli friska. Däremot inte sagt alla företagsägare inom läkemedelsindustrin eller inom hälsovården har en god etik och moral.
Men visst förekommer det situationer med enskilda vårdgivare och terapeuter som överbehandlar. För min del som privatpraktiserande fysioterapeut med avtal enligt den så kallade nationella taxan med Region Skåne riskerar vi att vid granskning att bli fällda om vi inte kan motivera föra många återbesök.
Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård år 2007 och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008. Idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som ett samlingsbegrepp för de faktorer en god vård ska innefatta. Totalt är det sex olika områden enligt Socialstyrelsens God vård och omsorg:
1. vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad och bygga på bästa tillgängliga kunskap
2. vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet
3. vården och omsorgen ska vara individanpassad och ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig
4. vården och omsorgen ska vara effektiv och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål
5. vården och omsorgen ska vara jämlik och tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla
6. vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg
Personlig reflektion
En del faktorer som att vården ska vara individualiserad är självklart medan andra faktorer för god vård bör utvecklas och det gäller punkt fyra och sex.
Delaktighet i den vård som erhålls är betydelsefullt och förståelse för varför behandlingen eller rehabiliteringen ser ut som den gör. Sedan innebär inte delaktighet att du som patient kan kräver en viss medicinsk bedömning eller att rehabilitering ska ske på ett annat som jag som sjukgymnast anser den optimala med hänsyn till att vården ska vara effektiv. Naturligtvis har du patient alltid rätt att avböja en behandling eller rehabilitering.
Vården ska ges i rimlig tid. Själv arbetar jag ibland helger och många gånger efter normal kontorstid för att öka tillgängligheten samtidigt märker jag att trycket från patienter att komma till mig är så pass stor att väntetider från några till flera veckor finns. Det är aldrig något självändamål att ha längre väntetider men när det förekommer blir prioritering ibland nödvändigt. Här kommer däremot problematiken att det svårt inom rehabilitering om att värdera vem som ska ha förtur med olika smärt- och rörelsebesvär. Ska en patient med akut ryggskott där prognosen för det mesta är gynnsam oberoende av åtgärd eller patient med kroniska besvär ha förtur? Patienter som redan är i någon form av rehabilitering men vill byta för de inte har blivit hjälpta eller patienter som inte har påbörjat någon rehabilitering. Det finns inga givna svar här till skillnad från när sjukvården prioriterar allvarligt sjuka och skadade som ska ha förtur men då gäller det exempelvis på akutmottagningar på sjukhusen eller vid operation.
Malmö den 8 januari 2018
David Aston Leg. Sjukgymnast
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.