Råd om övningar att göra vid olika smärttillstånd men utan någon undersökning eller bedömning

Inte allt för sällan ser man videoinslag på sociala medier om vilka övningar man ska göra vid olika symtom eller tillstånd. När jag 1992 gick min första utbildning inom hälsa till diplomerad massör lyfte man fram att ischiasproblem beror det i 4-5 procent på i diskbråck i ländryggen vilket innebär att övriga tillstånd med ischias är piriformissyndrom. Det är ett riktigt feltänk då piriformissyndrom (ischiasnerven ligger i kläm i eller under muskeln) i sig är ganska ovanligt och det finns fler andra tillstånd än diskbråck och piriformissyndrom som kan ge ischias eller ischiasliknande symtom. Det innebär att att ge generella råd för ett tillstånd utan exakt veta orsaken kan bli fel. Det är sällan så att alla röda bilar som inte startar på morgonen har samma fel. En felsökning behöver ske för avgöra problemet och likadant är det i allra högsta grad när det gäller symtom. Vi som arbetar med rörelseapparatens tillstånd och träffar patienter dagligen med olika besvär behöver vid mer komplexa tillstånd ta hänsyn till differentialdiagnostik, det vill säga att skilja på olika diagnoser som har snarlika symtom och fynd i en underökning.

Ländryggsssmärtor med eller utan ischias är vanligt och kan ha olika bakomliggande orsaker till.

Vi som arbetar inom sjukvården med både behandling och vägledning bör även ta hänsyn till vilken fas (akut, subakut eller långvarigt) i besvären patienten befinner sig i och vilka fysiska nedsättningarna finns som kan förklara patientens tillstånd. Är det nedsatt rörlighet, påverkan av nerv, svaghet, nedsatt kontroll, koordinationsstörningar, muskelspänningar med mera?

Det händer flera gånger hos mig att ett nybesök ”endast” består av samtal (anamnes) och undersökning vilket kan ta cirka 45 minuter. Trotts strukturerad undersökning kan jag ibland var osäker på diagnos. Rehabiliteringen som sker med behandling och/eller övningar får ses som en provåtgärd med kontinuerlig utvärdering för att se om bedömningen/diagnosen är rätt men även för att värdera att patienten svarar på insatserna.

Bäckenlyft kan vara en bra övning för stabilitet och kontroll av rygg och bäcken men det är inte så att alla patienter med besvär i området ska göra övningen.

Sammanfattningsvis kan det vara en fördel att man söker lösningar för sina besvär och tänker på vad man kan göra själv med egenvård. Ger övningarna som du provar lindring och förbättring så är det sällan fel men förbättring kan också ske naturligt på grund av tiden läker problemet. Det förekommer också att generella övningar inte hjälper utan mer specifik behandling och riktade övningar behövs vilket förutsätter en noggrann undersökning och bedömning först. Vi träffar även patienter som provat olika övningar som de hittat på sociala medier eller på nätet som förvärrat symtom och nedsättningarna.

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Huvudvärkskurs för legitimerade vårdgivare

Idag var dags för föreläsning om anatomi, huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) och cervikogen huvudvärk (nackutlöst huvudvärk). Kursen är tvärvetenskaplig och sker tillsammans med tre neurologer, två huvudvärksinriktade sjuksköterskor och två bettfysiologer. Kursen sker via Huvudvärskakademin som jag har samarbetat med sedan start.

Jag går lite kort anatomi

Kursen har skett vår och höst sedan fem år tillbaka. Kursen är godkänd av Lipus och sponsrad av flera läkemedelsbolag som utvecklar migränmediciner.

Min del på kursdag ett berörde spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk.

En extremt stor display fanns undervisningssalen som antagligen var större en 100 tum. Kursdeltagare denna gång består av fysioterapeuter, läkare, kiropraktor och sjuksköterskor.

Fysioterapeuter behöver bara ge råd övningar och träning utan kan om kompetens finnas även gör undersökning och bedömning att patientens fysiska status.

Kursens första dag sker vid nya Forum Medicum som samlat hälsovetenskapliga utbildningar som arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. När jag studerande till fysioterapeut 1997-2000 var utbildning enskilt förlagt till Lasaretten och idag har Rehabiliteringsmedicin tagit över lokalerna. En period från 2008 flyttade utbildning och inhystes tillsamman med arbetsterapeututbildning och sjuksköterskeutbildningen vid Health Science Center som låg bakom kyrkogården på andra sidan gata där lasarettet.

Kursdag ett skedde i nya fina Forum Medicum i Lund medan dag två sker vid Huvudvärksakademins lokaler i Lund.
Entré Forum Medicum
Forum Medicum
Café och restaurang finns till vänster
Stora ljusa lokaler i Forum Medicum
Anatomisal måste så klart finnas.
Kurspärmar på borden i föreläsningssalen.

Imorgon håller jag workshop mer praktiskt och screening av person med huvudvärk av spänningstyp och cervikogen huvudvärk.

Malmö den 21 maj 2026

David Aston

Långvarig smärtproblematik

Att vara privatpraktiserande fysioterapeut innebär att göra val kring vilken typ av patienter man vill arbeta med och vilken roll man vill ha i människors liv. För mig har valet landat i att arbeta med personer som lever med långvarig smärta som t.ex. fibromyalgi eller huvudvärk, snarare än att främst fokusera på personer med idrottsskador. I Malmö där jag är verksam finns det redan 4 gruppmottagningar med flera fysioterapeut som är idrottsmedicinskt inriktade och därtill finns det flera separata fysioterapeut eller naprapater som har riktat in deras verksamheter på patienter med motions- eller idrottsskador. Det däremot inte lika lätt att hitta fysioterapeuter eller vårdgivare som riktar in delar eller hela sin verksamhet på patienter med långvarig smärta i synnerhet som fibromyalgi.

Långvarig smärtsyndrom eller fibromyalgi kan ha flera olika symtom utöver smärta.

Min egen anledning till att jag sökte till sjukgymnastprogrammet 1997 (Idag fysioterapeutprogrammet) var det på grund av mitt intresse för idrottsfysiologi och manuell terapi. Men möjligheten att i mitt kliniska arbete som sjukgymnast träffa personer med långvarig smärtproblematik inklusive fibromyalgi har jag insett det är patientgrupp ibland kan hamna mellan stolarna där vårdcentraler inte har så mycket att erbjuda och efter en eventuell avslutad multimodal smärtprogram på en specialistklinik så är man tillbaka till sin vårdcentral.

För min del är ett medvetet val – och ett val som säger mycket om hur jag ser på hälsa, rehabilitering och vad som kan göra skillnad.

Långvarig smärta i olika former är komplext. Jag ser också likheter som finns mellan diagnoser såsom fibromyalgi, överrörlighet och kronisk huvudvärk vad gäller omhändertagande. Den går sällan att förklara med en enskild skada eller ett tydligt fynd på en röntgen eller magnetkamera. Istället handlar det ofta om ett samspel mellan kropp, psyke och livssituation. Just den komplexiteten är det som lockar mig. Det kräver att jag som fysioterapeut inte bara ser en muskel, nerv eller en led, utan hela människan och hur vardagen ser ut, vilka tankar och rädslor som finns, och vilka strategier som redan prövats.

I arbetet med långvarig smärta får jag möjlighet att bygga relationer över tid även men målet sällan är bota. Förändring sker sällan snabbt men när den väl sker är den ofta djupgående. Det kan handla om att någon vågar börja röra sig igen efter år av undvikande, att återta aktiviteter som tidigare kändes omöjliga, eller att få en ny förståelse för sin kropp. Den typen av processer upplever jag som oerhört meningsfulla att få vara en del av. Det kan också handla om att med behandling uppnå en lindring i symtom. Behandling med manuell terapi eller nålar sker som en insats en viss period och kan inte fortgå hur länge som helst utan ett uppehåll hos samma fysioterapeut. Detta kan naturligtvis diskuteras om patienter med kroniska besvär inte ska ha rätt kontinuerlig behandling men Region Skåne som jag avtal med förutsätter att passiva behandlingar som manuell terapi och/eller med nålar sker vid 10-12 besök och sedan kan du som patient återkomma efter cirka 10 månader för en nya behandlingsomgång. Om det däremot sker framsteg med minskade symtom och förbättringar i funktion som är mer än tillfälliga då kan det var motiverat med fler behandlingar än 10-12 besök.

Manuell terapi kan ske som ett komplement till vägledning för patienter med olika former av långvarig smärta.

Idrottsskador är också ett viktigt område inom fysioterapi men ofta mer tydligt avgränsat. Det finns ofta en konkret skada, en relativt förutsägbar rehabiliteringsplan och ett tydligt mål med att återgå till sin idrott eller motionsaktivitet. För många fysioterapeuter är det både stimulerande och givande men för mig saknas den bredd och det djup som jag finner i arbetet med långvarig smärta. Jag träffar också en del motionärer och idrottare som ådragit sig akuta skador eller överbelastningsskador där jag ser det som en variation i mitt arbete.

En annan viktig aspekt när jag träffar patienter med olika former av långvarig smärtproblematik är möjligheten att påverka livskvalitet på ett bredare plan. Personer med långvarig smärta som exempelvis kronisk huvudvärk eller fibromyalgi påverkas ofta i flera delar av deras liv. Det kan gäller arbete, sömn, relationer och psykiskt mående. Att kunna bidra till förbättring inom dessa områden, även i små steg, känns både viktigt och värdefullt.

Att arbeta med långvarig smärta kräver tålamod, lyhördhet och ett öppet sinne. Det finns sällan snabba lösningar men desto fler möjligheter till verklig förändring för en del drabbade.

Malmö den 1 maj 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Fria vikter eller styrketräningsmaskiner?

En debatt som förekommer är om fria vikter (hantlar, skivstänger och antagligen räknas även dragmaskiner in här) är bättre i styrkeutveckling eller för muskeltillväxt jämfört med att träna i styrketräningsmaskiner (även kallad sekvensmaskiner). En del som tränar i synnerhet som tränat en tid framhäver att:

  • maskinträning är bättre för nybörjare
  • hantlar och skivstänger ger bättre resultat

Men vad säger egentligen forskningen om detta?


En studie av Hernández-Belmonte et al.l (2023) där jämförde man två olika sätt att styrketräna. Ett metod var med fria vikter och den andra med sekvensmaskiner. Resultaten i studien visade att båda träningsformerna:

  • Ökade muskelstyrkan lika mycket
  • Gav liknande ökning av muskelmassa
  • Minskade smärta och obehag i leder
  • Förbättrade funktionen i armar och ben

Det fanns inga tydliga skillnader mellan grupperna. Slutsats av författarna till studien gör är du kan välja både fria vikter eller maskiner – båda fungerar lika bra för att bli starkare och bygga muskler, utan att öka ledproblem.

Referens
Hernández-Belmonte, A., Martínez-Cava, A., Buendía-Romero, Á., Franco-López, F., & Pallarés, J. G. (2023). Free-Weight and Machine-Based Training Are Equally Effective on Strength and Hypertrophy: Challenging a Traditional Myth. Medicine and science in sports and exercise55(12), 2316–2327.

En annan studien av  Haugen et al. (2023) som gjorde en systematisk sammanställning av flera studier där jämfördes styrketräning med fria vikter (skivstång och hantlar) och träningsmaskiner. Resultaten visade att:

  • Man blir starkare på det man tränar mest på (t.ex. fria vikter ger bättre resultat i övningar med fria vikter medan träning i maskiner i maskinövningar)
  • När man jämför övergripande styrka, hoppförmåga och muskelökning finns däremot inga tydliga skillnader mellan träningsformerna
  • Båda metoderna fungerar lika bra för att bygga muskler och förbättra prestation

Slutsatsen enligt författarna är att valet mellan fria vikter och maskiner handlar främst om vad du föredrar och vilka mål du har. Båda alternativen ger likvärdiga resultat.

Referens
Haugen, M. E., Vårvik, F. T., Larsen, S., Haugen, A. S., van den Tillaar, R., & Bjørnsen, T. (2023). Effect of free-weight vs. machine-based strength training on maximal strength, hypertrophy and jump performance – a systematic review and meta-analysis. BMC sports science, medicine & rehabilitation, 15(1), 103.

Skivstänger och hantlar är kostnadseffektiva träningsredskap men har också sina nackdelar.

Styrketräning i sekvensmaskiner kan enligt min mening vara enklare att utföra själva rörelserna rätt och det kan också på ett säkert vis vara enklare att pressa sig mer i övningen. Inställningar i de flesta sekvensmaskiner brukar för det mesta vara sitthöjd och en del en eller två inställningar till för var placering av ett stöd eller handtag. Dessa inställning kan inledningsvis för de som är ovana skapa problem men det här man behöver ta hjälp av sakkunnig person som finns på anläggningen.

Här testar jag en Hammer Strength bröstpress på FIBO-mässan i Tyskland för 16 år sedan.

Fria vikter som hantlar och skivstänger kräver inga inställningar mer att välja rätt belastning. Oftast är hantlar på träningsanläggningar i fast utförande med en specifik medan skivstång behövs för det mest däremot lösa viktskivor sättas på stången vilket kan bli lite omständligt om man inte är van vid det. Hantlar och skivstänger är betydligt billigare än sekvensmaskiner men ger väldigt mycket möjlighet till variation i antalet övningar som kan göras. Problemet för de som inte är vana att styrketräna så krävs det mer i teknik för att utföra många övningar med fria vikter.

Malmö den 15 april 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen

”Kotor som sitter fel” – kärt barn har många namn

Dysfunktion

Inom Ortopedisk Manuell Terapi används begreppen dysfunktion eller när det kommer till ryggraden segmentell dysfunktion. Inom osteopatin används även idag begreppet dysfunktion. Tidigare inom osteopatin används begreppet osteopatisk lesion. Begreppet dysfunktion är accepterat inom skolmedicin och anger förenklat att:

  • En led eller ett par kotor (segment) har en nedsättning i funktion.
  • Den nedsatta funktionen i leden eller mellan kotorna kan innefatta för lite eller för mycket rörlighet.
  • Ökade muskelspänningar uppstår.
  • En smärtreaktion kan förekomma
  • På sikt även en nedsatt kontroll.
  • Det berör inte att att leden eller kotorna är felplacerade eller ur position.

Fokus på dysfunktion eller segmentell dysfunktion syns inte på röntgen och är ett funktionsproblematik mer än ett strukturellt anatomiskt fel.

Kotsegment sett från sidan

Subluxation

Inom skolmedicin och ortopedi betyder däremot subluxation en delvis urledvridning av en led. Leden inte är helt ur led men inte heller i normal position. Det går för det mesta att se på röntgen eller annan bilddiagnostik. Inom kiropraktik används också termen subluxation ibland bredare som en tänkt “felställning” i ryggraden. Men även kiropraktiken lägger idag tonvikt på subluxtion även innefattar:
– förändring i rörelser av leder/kotor
– irritation eller påverkan av nervsystemet
– påverkan av vävnader inklusive muskler
– biokemiska och inflammatoriska reaktioner.

Kotsegment sett ovanifrån

På min sida om stelhet under symtom finns också information om funktionsnedsättning och stelhet med vad kan göras i behandlingsväg.


Flera hundra mer eller mindre känds synonymer


Inom litteratur, kurser och på webbplatser har de mer etablerade begreppen dysfunktion flera hundra synonymer. Många synonymer är relativt okända och har nog mer används i i mindre sammanhang och kurser. Andra begrepps som blockage är vad en patienter lyfter att det känns blockerat/låst/upphakat. Medan andra begrepp bygger på dysfunktion eller subluxation men med olika prefix eller suffix.

  • Aberrant motion (Ab)normal articular sensory input
  • Abnormal dysfunction
  • Abnormal fixation
  • Abnormal instantaneous axis of rotation
  • Abnormal mechanics
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormal nervous system function
  • Abnormal spinal function
  • Altered intervertebral mechanics
  • Altered joint structure and function
  • Altered nociceptive and proprioceptive input
  • Altered regional mechanics
  • Arthropathic Abnormal function (Ab)normal joint mechanics
  • Abnormal joint motion
  • Abnormal motion or position
  • Abnormal muscle function
  • Abnormalities of range of motion or coupling
  • Abnormal nervous system function
  • (Ab)normal regional sympathetic tone
  • Abnormal restrictive barrier in or around joints
  • Abnormal spinal function
  • (Ab)normal structural relationship
  • Acute joint locking
  • Acute locking
  • Adverse mechanical tension of the nervous system
  • Altered alignment Altered joint motion
  • Altered nervous system movement
  • Altered physiological function
  • Apophyseal subluxation
  • Arthron (extremity joint subluxation ©© see also ”vertebron”)
  • Articular derangement
  • Articular dyskinesia
  • Articular juxtaposition
  • Biomechanical distortion
  • Biomechanical impropriety
  • Biomechanical insult
  • Blockage Blocking
  • Bony displacement
  • Bony maladjustment
  • Bony lesion
  • Cervical joint dysfunction
  • Changes of the dynamic segment
  • Changes of thoracic segments
  • Chiropractic lesion
  • Compensatory structural subluxations
  • Comprehensive lesion
  • Deconditioned syndromes
  • Deviation of the bodies
  • Errors of static or motor mechanics Facet joint syndrome
  • Facet synovial impingement
  • Facilitated spinal system Facilitated subluxation
  • Functional pathology
  • Functional subluxationChriopractic lession
  • Chiropractic subluxation Chiropractic subluxation complex
  • Comprehensive lesion
  • Delayed instability
  • Deformation behaviour
  • Degenerative dynamic segment
  • Derangement
  • Derangement of the opposing joint surfaces
  • Discoradicular conflict
  • Disorder of the disc
  • Disrelationship of the facets
  • Displacement
  • Disturbance in the mechanico©dynamics
  • Dynamic forceps
  • Dynamic segment
  • Dysarthric lesion
  • Dysarthrosis
  • Dysfunctional joint
  • Dysponesis
  • Dystopia
  • Dysfunctional segments
  • Engagement of the spinal segment in a pathologic reflex chain
  • Erratic movement of spinal articulations
  • Excursion (Conley) = (”Wandering from the usual path.” ©© Taber’s)
  • Facet imbrication
  • Facet joint dysfunction
  • Facet syndrome
  • Facilitated segment
  • Facilitative lesion
  • Fanning of interspinous space
  • OE Fixed vertebra Focal tenderness
  • Functional block ”(subluxations) … force other joints to move too much.”
  • Functional compromise
  • Functional deficit
  • Functional defects
  • Functional derangement
  • Functional and structural changes in the three©joint complex
  • Functional disturbance
  • Functional impairments of motion
  • Functional spinal lesion
  • Functional subluxation*
  • Gravitational (im)balance of joints (with) reduced chronic, asymmetrical forces
  • Harmful dysfunction of the neuromusculoskeletal system
  • Hyperaemic subluxation Hyperanteflexion sprain
  • Hypermobility Hypopmobility Hypokinetic aberration*
  • Impairment (Im)properly direct(ed) coordinated, (in)harmonious motor programming
  • Inability of the segment to articulate about its new axis
  • Incomplete luxation
  • Incomprehensible pattern of symptoms and clinical findings when compared to with examination of mechanical lesions in the extremities
  • Instability of the posterior ligament complex
  • Interdiscal block Internal joint derangement
  • Internal vertebral syndrome
  • Intersegmental instability
  • Intersegmental subluxation
  • Intervertebral blocking
  • Intervertebral disrelationship
  • Intervertebral dysfunction of the mobile segment
  • Intervertebral joint subluxation
  • Intervertebral obturations
  • Intervertebral subluxation
  • Joint bind Joint blockage Joint disturbances Joint dysfunction
  • Joint immobilization
  • Joint ”instability”Joint locking
  • Joint movement restriction
  • ”Just short of a dislocation”
  • Joint restriction
  • Kinesiopathology
  • Kinetic intersegmental subluxation
  • Kinetic subluxation Lesion
  • Ligatights
  • Localised/referred pain
  • Locked
  • Locking
  • Locked subluxation
  • Locks up and restricts motion
  • Lose their normal motion or position
  • Loss of elasticity
  • Loss of joint movement
  • Loss of juxtaposition
  • Loss of segmental mobility
  • Low back dysfunction Malalignment
  • Maladjustment (of a vertebra)
  • Malposed vertebra
  • Mechanical interferences Mechanical malfunctioning
  • Mechanically infringe
  • Manipulatable joint lesion
  • Manipulatable lesion (adjustable subluxation!)
  • Mechanical derangement
  • Mechanical disorder
  • Mechanical dysfunction
  • Mechanical instability
  • Mechanical irritation of the sympathetic ganglionic chain
  • Mechanical musculoskeletal dysfunction
  • Mechanico©neural interaction
  • Metameric dysfunction
  • Minor derangement
  • Minor intervertbrae derangement (MID)
  • MisalignmentMisalignment of the fibrocartilaginous joint
  • Motor unit derangement complex
  • Motion restriction
  • Movement restriction
  • Multisegmental spinal distortion
  • Musculoskeletal dysfunction
  • Myopathology
  • Nervous system impairment by the spine
  • Neuro©articular dysfunction
  • Neuro©articular subluxation
  • Neuro©articular syndrome
  • Neurobiomechanical
  • Neuro©dysarthric
  • Neuro©dysarthrodynic
  • Neurological dysfunction
  • Neurodystrophy
  • Neurofunctional subluxation
  • Neuro©mechanical lesion
  • Neuromuscular unit
  • Neuromuscular dysfacilitation
  • Neuromuscular dysfunction
  • Neuropathology
  • Neurospinal condition
  • Neurospinal distortions
  • Neurostasis (Wilson)
  • Occult subluxation
  • Offset
  • Orthokinetics
  • Ortho©spondylo©dysarthrics
  • Osteological lesion Osteopathic lesion Osteopathic spinal lesion Osteopathic spinal joint lesion
  • Pain and debility without recognisable pathology
  • Painful intervertebral dysfunction (”PID”)
  • Painful minor intervertebral dysfunction (”PMID”)
  • Palpable changes
  • Paravertebral subluxation
  • Partial dislocation
  • Partial or incomplete separation
  • Partial fixation
  • Partial luxation
  • Pathogenic interaction of spine and nervous system
  • Pathophysiological mechanics
  • Pathologically altered bradytrophic tissue
  • Pathologically altered dynamic segment
  • Pathomechanics
  • Pathophysiology
  • Perverted function
  • Physiologic displacement
  • Physiologic lock the motion segment
  • Positional dyskineria
  • Posterior facet dysfunction Posterior joint dysfunction (”PJD” ©© see ”three©joint complex”!)
  • Posterior joint syndrome
  • Post©traumatic dysautonomic
  • Prespondylosis
  • Primary dysfunction
  • Primary fibromyalgic syndrome
  • Pseudosubluxation
  • Putative segmental instantaneous axis of rotation
  • Reflex dysfunction
  • Reduced mobility
  • Regional dysfunction
  • ”Relative as absolute lack of space within the intervertebral foramen”
  • Residual displacement
  • Restricted motion
  • Restriction
  • Restriction of unisegmental mobility
  • Reversible with adjustment/manipulation
  • Sagittal translation (Conley)
  • Sectional subluxation Segmental dysfunction
  • Segmental instabilityOE Segmental vertebral hypomobility
  • Semiluxation
  • Simple joint and muscle dysfunction without tissue damage
  • Shear strain distribution
  • Slight luxation
  • Slightly luxated
  • Slightly misaligned vertabra
  • Soft tissue ankylosis
  • Somatic dysfunction
  • Spinal dysfunction
  • Spinal fixation
  • Spinal hypomobilities
  • Spinal irritation
  • Spinal joint blocking
  • Spinal joint complex
  • Spinal joint dysfunction
  • Spinal joint malfunction
  • Spinal kinesiology
  • Spinal lesion
  • Spinal mechanical dysfunction
  • Spinal pathophysiology
  • Spinal segmental facilitation
  • Spinal segmental instability
  • Spinal subluxation
  • Spine restriction
  • Spino©neural conflict
  • Spinostasis (Wilson)
  • Spondylodysarthric lesions
  • Sprain
  • Stable cervical injury of the spine (see also ”instability” above)
  • Static intersegmental subluxation
  • Static subluxation
  • Strain
  • Strain distribution
  • Structural abnormalities
  • Structural derangement
  • Structural disrelationship
  • Structural intersegmental distortion
  • Structural lesions
  • ”Stuck”
  • Subtle instability
  • Sub©luxation Subluxation
  • Subluxation complex
  • Subluxation complex myopathy
  • Subluxation syndrome
  • Subluxes
  • Three joint complex
  • Tilting of the vertebral body
  • Tightened, deep, joint related structures
  • Total fixation
  • Translation
  • Unresolved mechanical tension or torsion
  • Unstable subluxation
  • Vertebragenous syndromes
  • Vertebral derangement
  • Vertebral displacement
  • Vertebral dysfunction
  • Vertebral dyskinesia
  • Vertebral factor
  • Vertebral genesis
  • Vertebral induction
  • Vertebral lesion
  • Vertebral pathology Vertebral subluxation
  • Vertebral subluxation complex
  • Vertebral subluxation syndrome
  • Vertebrally diseased
  • Vertebroligamentous sprain strain
  • Vertebron (see also ”arthron”)
  • Wedged disc
  • Zygopophyseal pathophysiology

Malmö den 31 mars 2026

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Master medicinsk vetenskap
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Rekommendationer kring riktlinjer för olika ortopediska tillstånd

Författare: En studie publiceras i Brittish Journal of Sports Medicine
Lin, I., Wiles, L., Waller, R., Goucke, R., Nagree, Y., Gibberd, M., Straker, L., Maher, C. G., & O’Sullivan, P. P. B. (2020).
Titel: What does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review. 
Tidskrift: British journal of sports medicine, 54(2), 79–86.

Syfte

Målet med studien var att ta reda på vilka råd som oftast ges för god och säker vård vid smärta i muskler och leder. Fokus låg på vanliga problem som rygg-, nack- och axelsmärta samt höft- och knäsmärta (inklusive artros). Råden hämtades från moderna, tillförlitliga vårdriktlinjer som används inom primärvård och akutsjukvård.

Metod – genomförande av studien

Forskarna gjorde en noggrann genomgång av tidigare vårdriktlinjer om smärta i muskler och leder. De bedömde kvaliteten på riktlinjerna och sammanfattade de viktigaste rekommendationerna. Riktlinjerna skulle:

  • Vara skrivna på engelska
  • Hålla hög kvalitet
  • Vara publicerade från år 2011 och framåt
  • Handla om vuxna
  • Tydligt beskriva hur riktlinjerna tagits fram

Riktlinjer uteslöts om de handlade om:

  • Skador efter olyckor
  • Endast en behandling (t.ex. bara kirurgi)
  • Traditionell eller alternativ medicin
  • Specifika sjukdomar som inflammatorisk ledsjukdom
  • Riktlinjer som krävde betalning

Informationen samlades från fyra stora vetenskapliga databaser och fyra samlingar av vårdriktlinjer.

Resultat

Totalt hittades över 6 000 vetenskapliga studier. Av dessa granskades 44 vårdriktlinjer och 11 bedömdes hålla hög kvalitet. De handlade om:

  • Ländryggssmärta
  • Artros
  • Nacksmärta
  • Axelsmärta

Utifrån dessa identifierades 11 viktiga råd för god vård vid muskel- och ledsmärta:

  1. Vården ska utgå från patientens och dennas behov
  2. Allvarliga tillstånd ska uteslutas tidigt
  3. Psykiska och sociala faktorer ska tas i beaktande
  4. Röntgen och annan bilddiagnostik (röntgen, magnetkamera eller datortomografi) ska bara användas när det verkligen behövs
  5. Kroppen ska undersökas noggrant
  6. Behandlingen ska följas upp över tid
  7. Patienten ska få tydlig information och kunskap om ditt tillstånd
  8. Fysisk aktivitet och träning ska uppmuntras
  9. Manuell terapi (behandling) ska bara användas som komplement
  10. Icke-kirurgisk behandling ska alltid prövas före operation
  11. Vården ska stödja patienten i att kunna arbeta eller återgå till arbete

Slutsats av studiens författare

Dessa elva råden kan hjälpa patienter, vårdgivare och beslutsfattare att förbättra vården vid smärtproblematik i muskler och leder.

Min uppfattning av studien

Denna studie följer ett modernt synsätt där inte bara fysiska aspekter ska beaktas vilket är i linje med biopsykosocialt (biosociomedicinskt) synsätt. Även Ortopedisk Manuell Terapi, OMT, som är min inriktning sammanfaller med detta då man oftast ser manuella behandling som ett komplement till övningar. Samtidigt ska det betonas att manuell terapi i behandling kan vara betydelsefullt för att patienten ska få reducerade symtom och bättre funktion för att lättare tillgodogöra sig träning eller övningar. Träningen kan sedan vara specifik för där patient har brister i men även mer generell karaktär.

Vad som dock är viktigt och som studien tar upp är en noggrann undersökning behöver ske där ligger även OMT som en grund och det talar emot exempelvis digital fysioterapi vid undersökning och bedömningen. Här kan det även tyvärr brista för en del fysioterapeuter som är nyexaminerade där erfarenhet saknas och att man inte hunnit gå vidareutbildningar. Det är sedan enligt mig också märkligt att vårdcentraler gärna skriver att de har diabetessjuksköterksor, allmänspecialistläkare men när det kommer till fysioterapeuter skriver vårdcentralen i bästa fall vilka metoder som man använder och vilka tillstånd som de kan hjälpa dig men det framkommer inte vilken vidareutbildningsnivå fysioterapeuterna har. Har fysioterapeut läst en eller par delkurser eller gått hela utbildningen?

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Examen OMT steg 3
Medicine Masterexamen

Fler besök hos fysioterapeut kan vara mer kostnadseffektivt.

I tider där det diskuteras ekonomi och det finns flera vårdcentraler som begränsar besök för patienter till fysioterapeuter där man betonar egenvård kan visa sig vara fel spår att gå. En studie tar upp detta och visar att det är kortsiktigt väg att tror att man spar med färre besök. Studien kommer från Kanada och olika vårdsystem kan göra incitament och ekonomiska förutsättningar variera mellan Sverige och Kanada. Men nedan studie gör beräkning utifrån kända hälsoekonomiska aspekter.

Tidskrift: Journal Orthopaedic Sports Physical Therapy, 2025 Nov; 55
Titel: Cost-Effectiveness of Single Versus Multiple Sessions of Physical Therapy for Adults With Spinal Disorders: An Economic Evaluation From a Pragmatic Randomized Controlled Trial

Syftet med studien:
Forskarna ville ta reda på om det är mer kostnadseffektivt för patienter med ryggbesvär att gå på ett enda besök hos fysioterapeut jämfört med flera besök (sex sessioner).

Genomförande av studien:
Alla deltagare hade ryggproblem och hade skickats på bedömning inför eventuell ryggoperation. En fysioterapeut med avancerad utbildning bedömde att dessa patienter inte behövde operation. Därefter lottades patienterna till två grupper. Grupp 1 fick ett enda besök med undervisning, råd och träningsprogram. (52 personer). Grupp 2 fick sex besök med en mer omfattande och varierad fysioterapibehandling. (54 personer). Patienterna fick svara på frågor om vilken vård de fått och vad den kostade. Patientena ficka även hur de mådde och hur deras vardag och livskvalitet påverkades (mätt med ett standardiserat frågeformulär). Uppföljning gjordes efter 6, 12 och 26 veckor. Forskarna mätte:

  • Totala vårdkostnader.
  • Livskvalitet över tid, omräknat till ett mått som kallas QALY, vilket används för att jämföra vårdresultat och kostnader.

Resultat från studien där man jämför gruppen som bara hade ett besök:. Gruppen som gick på sex besök kostade i genomsnitt 368 kanadadollar mer per patient under studietiden. De mådde också lite bättre, motsvarande 0,013 QALY, vilket är en liten men mätbar förbättring. När man räknade samman kostnad och effekt i ett mått (kostnad per vunnet hälsovärde) kom forskarna fram till att att de sex besöken kostade 29 787 kanadadollar per vunnet QALY jämfört med bara ett besök. När man gjorde olika känslighetsanalyser (för att se om resultatet ändrades under andra antaganden) blev slutsatsen ungefär densamma, även om en analys antydde att det kanske inte skulle vara kostnadseffektivt.

Slutsatsen som författarna till studien dra är att gå på flera besök till fysioterapeut kan vara kostnadseffektivt och ge lite bättre resultat än att bara gå en gång – för vuxna med ryggbesvär som inte behöver operation. Det betyder att för vissa patienter kan det vara värt kostnaden med fler besök, eftersom det kan ge något bättre förbättring i hur man mår och fungerar i vardagen.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Svenska manuella tekniker av fysioterapeuter har influerat kiropraktik, naprapati och osteopati.

De stora manuella terapiformerna i världen är kiropraktik och osteopati vilka kommer från USA. Kiropraktiken grundades av Daniel David Palmer i slutet av 1890-talet och osteopatin av Dr Andrew Taylor Still några år innan på 1890-talet.

Intressant är att boken av en svensk historiker och forskare visar att delar av den manuella terapin fanns tidigare redan i Europa och där Sverige med gymnastiken/fysioterapin var ett föregångsland.

Naprapati som även kommer från USA utvecklades av en kiropraktor vid namn Oakley Smith i början av 1900-talet. Oakley åkte även runt i Europa där han influerades av olika manuell tekniker. Naprapatin blev dock inte så stor i USA med idag endast några skolor. I Sverige har naprapatin däremot blivit relativt stort.

Egentligen kan man ödmjukt säga att grundarna från de olika manuella terapimetoderna mer systematiserat tekniker och filosofier men med inslag även av tekniker och metoder som redan funnits.

Manuell terapi inom fysioterapi fick en renässans på 1960-talet av olika fysioterapeuter och läkare där även vissa var utbildade osteopater.

Malmö den 11 november 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi (steg 3)

Ta bort kandidatexamen från sjuksköterskeprogrammet

Det finns förslag som förhoppningsvis aldrig kommer gå igenom och det är att ta bort kandidatexamen från sjuksköterskeprogrammet. Idag är sjuksköteskeprogrammet precis som fysioterapeututbildningen på 3 år (180 hp) där kandidatuppsatsen utgör 15 hp vilket motsvarar cirka 8 procent av utbildningen. Även om majoriteten av oss som går medellånga vårdutbildningar kommer att arbeta inom sjukvården under förutsättning att man är kvar i yrket och bara en mindre del kommer fortsätta inom forskning så håller jag helt med inlägget av sjuksköterskan Didem Arduc som finns att läsa i Dagens Medicin

I samma inlägg finns en kommentar av en student (oklart inom vilket område) som menar på sjuksköterskor inte är självständiga och det en läkare med 6 års utbildning på 5 års specialistutbildning som bestämmer visar det på okunskap. Alla legitimationsyrken i sjukvården är självständiga i sitt arbete men beroende i vilket sammanhang som man arbetar inom kan det krävas mer eller mindre teamarbete med andra vårdprofessioner. Det gäller i synnerhet i sjukhusvården medan en sjuksköterska inom kommunens hemsjukvården arbetar med självständigt. Likadant är det för oss fysioterapeuter som är privatpraktiserande eller arbetar på en vårdcentralen där vi får själv göra våra bedömningar av patienter.

Faktum är att våra olika utbildningsprogram inom sjukvården har ämnen som är likvärdiga men med olika djup samt ämnen som skiljer sig åt vilket göra kompetensen och färdigheter olika. Exempelvis har vi fysioterapeuter betydligt mycket mer utbildning inom anatomi när det gäller muskler, skelett, leder och nervsystem samt inom träningsfysiologi än vad som ingår i den 6 åriga långa läkarutbildningen. Å andra sidan har läkarprogrammet ämnen som farmakologi, djupare anatomi och fysiologi om inre organ samt betydligt mycket mer inom olika sjukdomar. Men även när en läkare blir specialist inom exempelvis ortopedi eller neurologi så kommer vi fysioterapeuter med våra vidareutbildningar utgöra ett komplement och alternativ till specialistläkare och vi behärskar olika områden. Samma sak gäller för sjuksköterskor. Exempelvis är det bara färre med exempelvis artros eller ryggsmärtor som behöver injektion eller kirurgi. Flertalet av patient kan få hjälp hos fysioterapeuter.

Malmö den 20 juli 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi

Friskvårdstimme och friskvårdsbidrag

Enligt en artikel i Sydsvenskan är det cirka 25 procent av Sveriges 290 kommuner som ger sina anställda rätt till en friskvårdstimme. Friskvårdstimmen innebär att anställda kan träna en timme per vecka med full lön. Ett tjugotal kommuner saknar dock helt friskvårdsbidrag.

Några kommuner ger 500 kr i friskvårdsbidrag per år vilket är väldigt lite medan Kiruna ger hela 5000 kr per år i friskvårdsbidrag. Det hade varit intressant se en jämförelse mellan offentligt anställda och anställda på privata företag om skillnader i subventionerad friskvård.

Friskvårdsbidraget får används till motions aktiviteter som medlemskap på gym, dans, yoga eller gympa. Bidraget kan även används för olika former av massage och kroppsterapier men då får det inte kosta mer än 1000 kr per tillfälle. Bidraget får inte används till sjukvård eller estisk vård.

Det är oklart om i vilken omfattning friskvårdsbidraget bidrar till förbättrad hälsa då man tänka sig att de som redan är aktiva fortsätter med sin motion medan de individer som inte har kommit igång med en motionsaktivitet är oklart om bidraget hjälper. Friskvårdstimmen kan ha effekt om den anställda kan gå och träna på arbetstid och där finns det studier som visar att 2½ timmar på vecka leder till bättre upplevd hälsa och minskad sjukfrånvaro. Att även ge rätt förutsättning för att använda friskvårdstimmen spelar en roll. För anställda som är flexibla med sin egen arbetsplanering blir det lättare att nyttja.

Träning på gym är allsidigt med många goda fysiologiska effekter. Här ovan bilder från en anläggning med E-Gym som Friskis Svettis kallar för Smarta gym. Träning i dessa redskap är både motiverande och kan användas för nybörjare och elitmotionärer.

Det är troligt att bara använda friskvårdsbidraget för kroppsterapier kan ger tillfälligt upplevelse av en bättre hälsa men långsiktigt går det inte att jämföra med motion.

Malmö den 2 januari 2025

David Aston
Leg. Sjukgymnast