Smärtbehandling med massage

Det multimodala smärtteamet som jag tillhör har utrymme för att ta emot fler patienter. Vi kan ta emot patienter med olika symtom och smärtor som du har haft i minst 3 månader som exempelvis:

– ländryggsbesvär

– nackont

– whiplash

– skuldersmärtor

– höftbesvär

– utstrålande smärtor som t.ex. ischias

– generell värk som Fibromylagi

– överrörlighet som exempelvis Ehlers Danlos Syndrom

Om du eller någon du känner skulle må bra av att komma till oss för teambaserad behandling inklusive massage är ni välkomna att kontakta mig mer mejl eller telefon som finns nedan.

massage är en av de vanligaste manuell behandlingsmetoderna
Massage anpassat

Vårt ackrediterade smärtteamet består utöver mig av läkare Pål Lindström (specialist rehabiliteringsmedicin), arbetsterapeut Susanne Bohs och beteendevetare Eva Norling. Alla i teamet har lång erfarenhet av patienter med långvarig smärta, stress och spänningar.

När du kommer till oss efter att vi har fått en remiss från din läkare på den vårdcentral du är listad på gör vi en bedömning om dina besvär och lägger upp ett individuellt program. Programmet innefattar behandling men även vid behov och önskemål gruppövningar. En viktig del i rehabiliteringen av dina besvär är att ge de information om smärta, orsakssamband och stresshantering och vägledning med vad du också kan göra själv.

Programmet hos oss pågår i cirka 3 månader med 1-2 besök per vecka och du behöver inte vara sjukskriven för att delta.

Mer information om vårt skräddarsydda smärtbehandlingsprogram i Malmö finner du här.

Vanlig patienttaxa på 160 kr enligt Region Skåne där även frikort gäller.

Välkommen!

David Aston
Massageterapeut & Leg. Sjukgymnast
0705-931557
info@davidaston.se

Helgarbete för fysioterapeuter

Detta funderade jag redan när jag gjorde men kliniska praktik som sjukgymnaststudent på ortopeden i Trelleborg för mer än 15 år sedan. Denna artikel i Dagens medicin visar på vinster för patienten och sjukvården när fysioterapeuter arbetar på helger.

Jag kommer ihåg att jag frågade min handledare om hur man gjorde med patienter som opererades på fredagar och skulle börja med generell mobilisering på lördag. Svaret blev att det fick vårdbiträden ansvara för då men jag förstod ingenting för under veckodagarna vara det mycket betydelsefullt att just sjukgymnaster skulle ansvara för detta.

Bra att man nu faktiskt ser värdet i att sjukgymnaster/fysioterapeuter gör en insats och fördelen är också då att man avlastar övrig vårdpersonal.

Stabilitetsträning

Tänkte ta upp lite om stabilitetsträningen för ländryggsbesvär. Det finns idag  delade meningar om stabiliseringsträning skulle vara bättre än någon annan träningsmetod för patienter med ländryggsbesvär. En av teorierna bakom stabiliseringsträning är att ryggsmärtan beror på en instabilitet och där den djupa bukmuskulaturen i form av m. transversus abdominis och djupa ryggmuskeln, multifidus har blivit svagare. Syftet med träningen skulle således vara att återfå den stabiliserande funktionen och att kunna användande musklerna funktionellt i olika aktiviteter.

stabilitetsovning
Ibland associerarar man stabilitetsträning med olika övningar på boll vilket egentligen bara är en variant av träning.

Koumantakis et al. [1] jämförde stabiliseringsträning och generell mag- och ryggträning med enbart generell mag- och ryggträning hos patienter med subakut eller återkommande ländryggsmärta. Patienter med tidigare ryggoperationer, tecken på allvarliga skador/sjukdomar exkluderades. Gruppen som utförde stabiliseringsträning (totalt 29 personer) började med lågintensiv statisk aktivering av lokal stabiliseringsmuskulatur i knästående, ryggliggande, sittande och stående. Träningen hade en progression genom längre aktiveringstid och antalet kontraktioner upp till 10 sekunder och 10 kontraktioner. Efter 3 veckor ökades svårighetsgraden i övningarna genom att ta in övningar som krävde rörelser i bålen och där patienterna fick öva på att samtidigt aktivera stabiliseringsmuskulaturen. Under de sista tre veckorna övergick gruppen till att träna generella mag- och ryggövningar med instruktionerna att samtidigt aktivera de stabiliserande musklerna. Gruppen som enbart fick generell mag- och ryggövningar (totalt 26 personer) gjorde övningar för rygg- och magmuskler. Båda patientgrupperna tränade två gånger i veckan, 45–60 minuter i 8 veckor. Den effektiva träningstiden för den generella träningsgruppen var hälften jämfört med stabiliseringsgruppen då denna träning ansågs mer högintensiv jämfört med stabiliseringsträningen. Patienterna blev också rekommenderade att utföra övningarna hemma cirka en halvtimme tre gånger i veckan. Alla patienter fick också en broschyr med information om ländryggsmärta. Efter åtgärderna blev alla patienter rådda att fortsätta med träningen fram till nästa utvärdering tre månader senare. Båda grupperna minskade sin upplevda smärta, förbättrade funktion, minskade rörelserädsla, direkt efter interventionen och effekten kvarstod tre månader efter träningens slut. Känslan av kontroll över smärtan var däremot oförändrad. Enda skillnaden som sågs mellan grupperna var att de som tränade generell mag- och ryggträning hade bättre funktion direkt efter interventionen, men det var ingen skillnad tre månader efteråt.

I en litteratöversikt kring stabiliseringsträning gjord av Rackwitz et al [2] är slutsatsen att stabiliseringsträning inte var mer effektiv än vanlig gängse omhändertagande av patienter med akuta ländryggssmärtor. Enligt litteraturöversikten finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bättre än andra fysioterapeutiska åtgärder.

Det finns fler studier inom ämnet och det finns även studier som så oftast inom forskningen som visar på stabilitetsträning är effektivt. Men det är viktigt att tolka studier rätt så att ingen felaktig slutsats dras. Exempelvis tar ovanstående studier inte upp något kring förebyggande effekt av stabilitetsträning och alla former ländryggsbesvär är inte heller inräknande. Ibland kan jag få uppfattningen att en del tränare och terapeuter tror att stabilitetsträning är det bästa alternativet för allt som har med buk och ländrygg att göra. Men medicinsk forskning är sällan så konkret och entydig. Sammanfattningsvis kan man säga stabilitetsträning kan vara värt att prova i rehabiliteringssyfte men det får absolut inte ses som en universalmetod.

Referenser

1. Koumantakis GA, Watson PJ, Oldham JA. 2005. Trunk muscle stabilization training plus general exercise versus general exercise trial of patients with recurrent low back pain. Physical Therapy, 85, p. 209-225.

2. Rackwitz B, de Bie R, Ewert T, Stucki G. 2006. Segmental stabilizing exercises and low back pain. What is the evidence? A systematic review of randomized controlled trails. Clinical rehabilitation, 20, p. 553-567.

 

Fysioterapeut i Malmö kontra Stockholm

Förra veckan blev jag uppringd av en patient som undrade om jag kunde rekommendera en fysioterapeut i Stockholm som arbetade på samma sätt som mig. Hon tyckte att ingen av de vårdgivare hon hade träffat kunde hjälpa henne och att hon lovordade min webbplats vilket jag tackade för. Naturligtvis kan inte jag bedömas som vårdgivare bara för att min webbplats är uppskattad. Detta är dock inte första gången patienter kontaktar mig för tips om vem de ska söka på hemorten. I detta fall hade patienten ett problem med överrörlighet där jag betonande lite av det som jag har skrivit om hypermobilitet på min webbplats.

Råd om fysioterapeutprogrammet

Fick häromdagen en fråga från en terapeut om vad jag ansåg om att läsa till fysioterapeut. Jag har nog till ett 20-tal individer under årens lopp via mejl men även i kontakt med massageterapeuter resonerat och givit saklig rådgivning om vad jag anser vara fördelarna med att läsa till fysioterapeut (tidigare sjukgymnast). Några har också faktiskt valt att läsa till fysioterapeut där jag hoppas att min vägledning har varit till lite nytta.

På min webbplats om fysioterapi tar jag upp en del om just fysioterapiprogrammet. Kul att man kan agera lite ”studievägledare”. Jag diskutera ofta om fysioterapeutprogrammet kontra andra utbildningar där manuell terapi ingår. Jag har haft möjligheten att som utbildningsansvarig på en massageterapeutskola från 2002 till sommaren 2014 rekryterat och introducerat lärare med bakgrund som varit sjukgymnast men även naprapat och kiropraktor. Det ger mig viss insyn i hur andra vårdprofessioner fungerar och vad de har lärt sig.

Arbetsmarknaden för fysioterapeuter är kanske inte den absolut bästa även fast få fysioterapeuter behöver gå arbetslösa. Jag är däremot av den bestämda uppfattningen att för eller senare får man ett arbete eller snarare en arbetsgivare som man trivs med. Ett arbete, oftast oberoende var, är också vad man gör det till.

David Aston

Fler ”fuskande” sjukgymnaster

Ännu en granskning i ett landsting av sjukgymnaster/fysioterapeuter med etablering som går på den så kallade nationella taxan. Återigen har man kommit fram till att vissa sjukgymnaster brister i sina journaler och debiteringsrutiner. Några av de granskade sjukgymnasterna anmäls till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO för bristande journalföring då det äventyrar patientsäkerheten. I en del fall bör det också ske en polisanmälan då det borde vara bedrägeri att debitera landstingen för felaktiga patientbesök.

dagensmedicin

Läs mer här på Dagens Medicin

Till saken hör att dessa sjukgymnaster med etablering redan har det ekonomiskt bra då varje patientbesök ersätts av landstinget och hade systemet skötts väl hade inte behovet funnits att införa det nya Vårdval/Hälsoval.

Märkligt sedan att landstingen inte har bättre automatiska rutiner för granskning av sjukgymnaster som arbetar under offentlig finansiering. Någon varningsklocka borde kanske ringa hos landstingen om patienter exempelvis överbehandlas. Landstingen som huvudman skulle också kunna införa remisskrav att gå till sjukgymnast vid exempelvis mer än 5-10 besök per år så att något krav på återkoppling finns. Sedermera har väl de flesta vårdgivare idag datajournal där man borde kunna göra någon funktion med att vissa journaler skickas slumpmässigt digitalt och krypterat till landstingen för automatisk kontroll av att vissa ord som är  vanligt förekommande finns med och antalet ord per journalanteckning inte är för få till antalet. En mänsklig granskning kan sedan ske när den automatisk varningsklockan ringer.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Sjukgymnaster med etablering granskas

Norrbotten granskar 8-10 av 60 sjukgymnaster som är privatpraktiserande och har offentlig finansiering, dvs. går på den nationella taxan. Journalanteckningar granskas och brister har uppdagats där det i några fall har kommit fram omotiverat långa behandlingsserier. Detta är tyvärr inte första gången privatpraktiserande sjukgymnaster missbrukar systemet. Patienter med frikort och högkostnadskort kan gå långa behandlingsserier utan konkreta mål. Allvarliga brister skulle Landstinget anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Bara att hoppas att de sjukgymnaster som har allvarliga brister blir av med deras etableringsrätt och på detta vis kan Norrbottens landsting spara lite pengar. Idag får de 60 privatpraktiserande sjukgymnasterna i Norrbotten cirka 60 miljoner kronor i ersättning (läs skattepengar).

Andra landsting har tidigare granskat såväl privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster med avtal med landstingen. Tyvärr förekommer det fall med medveten fusk och omedveten slarv bland en del vårdgivare som är finansierade av våra skattemedel.

Man blir rent ut sagt förbannad då sjukgymnaster som överbehandlar patienter och får betalt för varje patientbesök. Det skapar ett dåligt rykte för kåren sjukgymnaster/fysioterapeuter men det är också bedrägeri. Tycker sedan att landstingen borde ha bättre kontroll när det gäller just överbehandling. Kanske en idé att inför remisstvång igen till sjukgymnaster som har avtal med landstingen.