Är asymmetri i kroppen farligt?

Det är inte ovanligt att individer kan vara rädda för att de har någon asymmetri eller obalans i deras hållning.

Olyckligtvis förekommer det också att vårdgivare och terapeuter av olika slag medvetet eller omedvetet skrämmer individer med risker som är sammankopplade med att exempelvis ha en benlängdsskillnad eller sned rygg.

Sned rygg så kallad skolios är en asymetri vilket inte behöver föranleda till oro.
Sned rygg så kallad skolios är en asymetri vilket inte behöver föranleda till oro.

Sök naturligvis hjälp hos en vårdgivare som är kvalificerad och inriktad på rörelse- och stödjeapparaten för en bedömning om du är orolig men gå inte i fällan att boka in dig för behandling om du är symtomfri.

Nu senast som jag hade en individ som vara ängslig över sin hållning gjorde jag som vanligt en noggrann undersökning. I min bedömning och information till individen var att kroppen har en enorm förmåga till anpassning och eventuella risker att i framtiden få besvär är långt ifrån något som det finns entydiga vetenskapliga belägg för. Jag väljer också i sådana fall att inte se individen som en patient om ingen annan sjukdom eller skada eller andra symtom finns. Obalanser i hållningen av olika slag får nog mer ses som en anatomisk variation och inte per automatik en riskfaktor för besvär.

David Aston

Behövs akut hjälp vid akut ryggskott?

Har man aldrig tidigare drabbats av ett ryggskott kan den första gången man drabbas av panik på grund den smärtan och rörelsebegränsningen som uppstår.

Samtidigt finns mycket erfarenhet och studier som säger att de flesta ryggskotten går över med tiden. Inom några dagar till ett par veckor har ryggskottet oftast gått över.

Behöver du söka hjälp omgående om du har drabbats av ett ryggskott?

Jag har haft tillfällen där jag inte har kunna boka in patienter med kort varsel men patienten med ryggskottet har valt att vänta tills en ledig tid har funnits hos mig. Ibland har patienten redan efter en eller ett par dagar upplevt så mycket förbättring att de bokar av tiden utan att de har gjort något speciellt. Det skulle innebära att oberoende om de hade fått behandling tidigare så kan det diskuteras vilken nytta det hade gjort.

ryggskott_lumbago_kotsegment
Kotor i ett segment med nerver men utan muskler, ledband och ledkapsel. Oftast upplever mat smärtan vid ryggskotten och rörelsehindret sitter specifikt vid ett kotsegment

Svaret om du behöver söka hjälp vid ryggskott är enligt min mening egentligen både ja och nej. Om du har haft ryggskott tidigare och får ett nytt där du känner igen symtomen så kan du avvakta med att boka tid i synnerhet om du vid tidigare ryggskotten har upplevt förbättringar inom ett par dagar. Om det däremot är ditt första ryggskott eller du inte känner igen symtomen riktigt kan det vara på plats att boka en tid för undersökning och bedömning. Likaså är det rekommenderat att söka hjälp för bedömning om du har återkommande ryggskottet då det behöver utredas för att se hur detta ska förebyggas. Det kan handla om en rad olika faktorer däribland ogynnsamma arbetsmoment.

En systematisk litteraturgranskning publicerad i BMJ, 9 augusti 2003 med titeln ”Acute low back pain: a systematic review of its prognosis” där har författarna Pengel LHM, Herbert RD, Maher CG och Refshauge KM gått igenom 15 studier med prospektiv studiedesign med varierande kvalitet där den sammantagna slutsatsen är att inom en månad:

– minskar smärta och funktionsnedsättning med i genomsnitt 58 %

– återgång till arbete är 82 %

I de granskade studierna användes olika behandlingsmetoder för akut ryggskott som smärtstillande tabletter, övningar, manuell terapi, rådgivning och vila. Sammantaget kan man inte säga att någon specifik behandlingsmetod eller terapiform behöver vara varken bättre eller sämre än någon annan.

Det finns fall där det även är nödvändigt med snabb bedömning och det gäller om ryggskotten även är sammankopplat med ischias men främst om det finns:

1. svaghet i benet så att du är oförmögen att stödja dig och förflytta dig

2.  känselstörningar i underlivet

3.  kan inte styra avföring och urin

Vid ovanstående allvarliga symtom som pekar på att det finns en nervpåverkan ska du kontakta sjukvårdsupplysning eller åka till akuten på närmaste sjukhus.

David Aston
Ergonom/Leg. sjukgymnast

 

 

Kurs i tejpning avklarad maj 2015

Första kursen i egen regi avklarades förra helgen. Vi hann med att diskutera och praktisera kinesiotejp och idrottstejp. Deltagarna vara alla duktiga terapeuter som snabbt kunde omsätta deras kunskaper i anatomi med resonemang och praktisk tillämpning av olika tejpmetoder. Det är alltid givande att kunna få diskutera med terapeutkollegor och det var från min sida som undervisare en stimulerande kurs.

idrottstejp
Den klassiska idrotts-eller sporttejpen behöver en kunnig terapeut behärska.

Observera tejpmetoderna på inget sätt bara är till för idrottare. Såväl idrottstejp ock kinesiotejp har sin användning på många olika patienter med olika besvär från rörelseapparaten. På kursen tog jag upp om evidens kring användning olika tejpmetoder och deltagarna fick även möjlighet till ”lösa” patientfall.

Kinesiotejp som får anses som den nyare tejpen fick terapeuterna på kursen använda utifrån olika tekniker.
Kinesiotejp som får anses som den nyare tejpen fick terapeuterna på kursen använda utifrån olika tekniker.

Nästa tejpkurs i Malmö kommer att ske till hösten. Jag tar emot maximalt 8 deltagare för det ska bli mer utrymme för vägledning och diskussion. Medicinska massageterapeuter och massageterapeut synnerligen lämpliga för gå kursen men även fysioterapeuter samt andra manuella terapeuter är välkomna att gå kursen.  Se datum här för nästa kurs i Malmö.

 

David Aston

 

 

Zebra och diagnostik i medicin

Inom manuell terapi är differentialdiagnostik viktigt och inom medicin myntades begreppet zebra med en hänvisning till att läkare inte först ska tänka på ovanliga eller exotiska sjukdomar utan utgå från det som är vanligast och mest troligt att patienten lider av.

Ett skämtsamt men dock ett bra ordspråk finns:

”När du befinner dig på gatorna i Helsingfors och hör hovslagen klampar så ska du tänka på att det är hästar och inte zebror men när du väl får syn på en zebra då ska du inte tro att det är en förklädd häst”.

Förenklat innebär det att vi manuella terapeuter men även vårdgivare som arbetar med diagnostik ska utgå från det mest troliga men ändå samtidigt vara öppen för det ovanliga inom diagnoser och medicinska åkommor hos våra patienter.

Smärtbehandling med massage

Det multimodala smärtteamet som jag tillhör har utrymme för att ta emot fler patienter. Vi kan ta emot patienter med olika symtom och smärtor som du har haft i minst 3 månader som exempelvis:

– ländryggsbesvär

– nackont

– whiplash

– skuldersmärtor

– höftbesvär

– utstrålande smärtor som t.ex. ischias

– generell värk som Fibromylagi

– överrörlighet som exempelvis Ehlers Danlos Syndrom

Om du eller någon du känner skulle må bra av att komma till oss för teambaserad behandling inklusive massage är ni välkomna att kontakta mig mer mejl eller telefon som finns nedan.

massage är en av de vanligaste manuell behandlingsmetoderna
Massage anpassat

Vårt ackrediterade smärtteamet består utöver mig av läkare Pål Lindström (specialist rehabiliteringsmedicin), arbetsterapeut Susanne Bohs och beteendevetare Eva Norling. Alla i teamet har lång erfarenhet av patienter med långvarig smärta, stress och spänningar.

När du kommer till oss efter att vi har fått en remiss från din läkare på den vårdcentral du är listad på gör vi en bedömning om dina besvär och lägger upp ett individuellt program. Programmet innefattar behandling men även vid behov och önskemål gruppövningar. En viktig del i rehabiliteringen av dina besvär är att ge de information om smärta, orsakssamband och stresshantering och vägledning med vad du också kan göra själv.

Programmet hos oss pågår i cirka 3 månader med 1-2 besök per vecka och du behöver inte vara sjukskriven för att delta.

Mer information om vårt skräddarsydda smärtbehandlingsprogram i Malmö finner du här.

Vanlig patienttaxa på 160 kr enligt Region Skåne där även frikort gäller.

Välkommen!

David Aston
Massageterapeut & Leg. Sjukgymnast
0705-931557
info@davidaston.se

Helgarbete för fysioterapeuter

Detta funderade jag redan när jag gjorde men kliniska praktik som sjukgymnaststudent på ortopeden i Trelleborg för mer än 15 år sedan. Denna artikel i Dagens medicin visar på vinster för patienten och sjukvården när fysioterapeuter arbetar på helger.

Jag kommer ihåg att jag frågade min handledare om hur man gjorde med patienter som opererades på fredagar och skulle börja med generell mobilisering på lördag. Svaret blev att det fick vårdbiträden ansvara för då men jag förstod ingenting för under veckodagarna vara det mycket betydelsefullt att just sjukgymnaster skulle ansvara för detta.

Bra att man nu faktiskt ser värdet i att sjukgymnaster/fysioterapeuter gör en insats och fördelen är också då att man avlastar övrig vårdpersonal.

Stabilitetsträning

Tänkte ta upp lite om stabilitetsträningen för ländryggsbesvär. Det finns idag  delade meningar om stabiliseringsträning skulle vara bättre än någon annan träningsmetod för patienter med ländryggsbesvär. En av teorierna bakom stabiliseringsträning är att ryggsmärtan beror på en instabilitet och där den djupa bukmuskulaturen i form av m. transversus abdominis och djupa ryggmuskeln, multifidus har blivit svagare. Syftet med träningen skulle således vara att återfå den stabiliserande funktionen och att kunna användande musklerna funktionellt i olika aktiviteter.

stabilitetsovning
Ibland associerarar man stabilitetsträning med olika övningar på boll vilket egentligen bara är en variant av träning.

Koumantakis et al. [1] jämförde stabiliseringsträning och generell mag- och ryggträning med enbart generell mag- och ryggträning hos patienter med subakut eller återkommande ländryggsmärta. Patienter med tidigare ryggoperationer, tecken på allvarliga skador/sjukdomar exkluderades. Gruppen som utförde stabiliseringsträning (totalt 29 personer) började med lågintensiv statisk aktivering av lokal stabiliseringsmuskulatur i knästående, ryggliggande, sittande och stående. Träningen hade en progression genom längre aktiveringstid och antalet kontraktioner upp till 10 sekunder och 10 kontraktioner. Efter 3 veckor ökades svårighetsgraden i övningarna genom att ta in övningar som krävde rörelser i bålen och där patienterna fick öva på att samtidigt aktivera stabiliseringsmuskulaturen. Under de sista tre veckorna övergick gruppen till att träna generella mag- och ryggövningar med instruktionerna att samtidigt aktivera de stabiliserande musklerna. Gruppen som enbart fick generell mag- och ryggövningar (totalt 26 personer) gjorde övningar för rygg- och magmuskler. Båda patientgrupperna tränade två gånger i veckan, 45–60 minuter i 8 veckor. Den effektiva träningstiden för den generella träningsgruppen var hälften jämfört med stabiliseringsgruppen då denna träning ansågs mer högintensiv jämfört med stabiliseringsträningen. Patienterna blev också rekommenderade att utföra övningarna hemma cirka en halvtimme tre gånger i veckan. Alla patienter fick också en broschyr med information om ländryggsmärta. Efter åtgärderna blev alla patienter rådda att fortsätta med träningen fram till nästa utvärdering tre månader senare. Båda grupperna minskade sin upplevda smärta, förbättrade funktion, minskade rörelserädsla, direkt efter interventionen och effekten kvarstod tre månader efter träningens slut. Känslan av kontroll över smärtan var däremot oförändrad. Enda skillnaden som sågs mellan grupperna var att de som tränade generell mag- och ryggträning hade bättre funktion direkt efter interventionen, men det var ingen skillnad tre månader efteråt.

I en litteratöversikt kring stabiliseringsträning gjord av Rackwitz et al [2] är slutsatsen att stabiliseringsträning inte var mer effektiv än vanlig gängse omhändertagande av patienter med akuta ländryggssmärtor. Enligt litteraturöversikten finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bättre än andra fysioterapeutiska åtgärder.

Det finns fler studier inom ämnet och det finns även studier som så oftast inom forskningen som visar på stabilitetsträning är effektivt. Men det är viktigt att tolka studier rätt så att ingen felaktig slutsats dras. Exempelvis tar ovanstående studier inte upp något kring förebyggande effekt av stabilitetsträning och alla former ländryggsbesvär är inte heller inräknande. Ibland kan jag få uppfattningen att en del tränare och terapeuter tror att stabilitetsträning är det bästa alternativet för allt som har med buk och ländrygg att göra. Men medicinsk forskning är sällan så konkret och entydig. Sammanfattningsvis kan man säga stabilitetsträning kan vara värt att prova i rehabiliteringssyfte men det får absolut inte ses som en universalmetod.

Referenser

1. Koumantakis GA, Watson PJ, Oldham JA. 2005. Trunk muscle stabilization training plus general exercise versus general exercise trial of patients with recurrent low back pain. Physical Therapy, 85, p. 209-225.

2. Rackwitz B, de Bie R, Ewert T, Stucki G. 2006. Segmental stabilizing exercises and low back pain. What is the evidence? A systematic review of randomized controlled trails. Clinical rehabilitation, 20, p. 553-567.

 

Fysioterapeut i Malmö kontra Stockholm

Förra veckan blev jag uppringd av en patient som undrade om jag kunde rekommendera en fysioterapeut i Stockholm som arbetade på samma sätt som mig. Hon tyckte att ingen av de vårdgivare hon hade träffat kunde hjälpa henne och att hon lovordade min webbplats vilket jag tackade för. Naturligtvis kan inte jag bedömas som vårdgivare bara för att min webbplats är uppskattad. Detta är dock inte första gången patienter kontaktar mig för tips om vem de ska söka på hemorten. I detta fall hade patienten ett problem med överrörlighet där jag betonande lite av det som jag har skrivit om hypermobilitet på min webbplats.