Jag har öppet och med hänsyn till Corona som jag skrivit ett par inlägg om tidigare att du som har en pågående infektion ska omboka din tid tills du är frisk igen vad vid bör tänka kring smittspridning. Människor som sedan tillhör riskgrupper där Coronaviruset kan ha alvarliga konsekvenser ska naturligtvis överväga att avboka sina tider och jag för en dialog med alla. Men för majoriteten av befolkningen som är under pensionsåldern och inte har ett försvagat immunförsvar eller tillhör någon av riskgrupperna går det bra att boka tid hos mig . Riskgrupperna är uppdaterad nu i mitten av april 2020: – cancersjuk – multisjuk – neurologiska sjukdomar som ALS, MS & Parkinson – hjärt- och kärlsjuk – diabetes – lungsjukdomar – intellektuella funktionsnedsättningar i kombination med rörelsenedsättning – fetma med ett BMI på 40 eller mer
Jag kommer troligen också ha fler akuta tider än vad har kunnat erbjuda tidigare eftersom avbokningar kommer att ske.
För inte så länge sedan fick jag en fråga av en patient som innan hen ville boka en tid förhörde sig om mina väntetider men också hur jag arbetar med de besvär och den diagnos hen hade. Det är positivt att patienten som i detta fall redan hade varit hos en fysioterapeut men inte blivit hjälpt förhör sig inför nästa vårdgivare hur behandling kan se ut. Det är sällan så att vi vårdgivare har standardprotokoll att följa vid ett visst tillstånd. Oftast avgör undersökning och medicinska bedömning vid gör vilken form av rehabilitering som kan vara meningsfull att prova och under rehabilitering som utvärderas kan omprövning för andra metoder ske. Men hursomhelst anser att jag det är mycket positivt med patient kommer dessa genomtänkta frågeställningar. För situationen kan vara att en patient redan har provat en viss specifik behandling som exempelvis stötvåg som inte hjälpt och då med alla rätt och logik vill träffa en vårdgivare som inte använder stötvåg för den typ av problem som hen har. Sedan ska man ha i beaktning att det kan vara skillnader som är stora mellan olika terapeuter även om du som patient har fått övningar att göra eller manuell behandling.
Problemet som finns idag inom rehabilitering är att oberoende av vilken inriktning vi har även inte så kunniga som vi hade hoppats på att vi inte ens alltid efter en undersökning kan veta hur en patient svarar på olika åtgärder.
Precis som vid tidigare flytt har allt gått bra och relativt snabbt är jag igång i min nu större klinik i fräscha lokaler och ett trevligt centralt område i Malmö.
Jag tar fortsättningsvis emot nya och tidigare patienter med i synnerhet långvariga besvär från muskler, leder och nerver. Med hänsyn till att jag har ganska högt söktryck av patienter till mig och att jag i år går en längre vidareutbildning så finns det endast ibland tider för patienter med akuta besvär.
Efter mer än 2½ år på Actic vid Dalaplan flyttar jag min klinik till en psykologbyrå där jag får betydligt större lokal som jag kan använda för såväl min fysioterapeutiska verksamhet med patientmottagning men även kurser via min OrtMedRehab. Flytten sker den 6 februari 2020. Actic är enligt min mening Malmös bästa träningsanläggning vad gäller redskap (Nautilusmaskiner), antal maskiner, miljö och personal.
Min nya klinik från 6 februari 2020 ligger centralt mellan Malmöuniversitet och Centralen.
Jag kommer fortsätta rekommendera alla att träna här och jag kommer fortsätta att utfärda recept på Fysisk Aktivitet som kan användas på Actic. Men för majoriteten av patienter som söker mig är undersökning, behandling och vägledning inom rehabiliteringsövningar som sällan behöver traditionella gymredskap.
Vad är då alternativ- eller komplementärmedicin? Det är inte så enkelt att definiera vad som räknas till alternativ- eller komplementärmedicin. Till alternativmedicin räknas behandlingsmetoder som inte är skolmedicinska och som sker istället för en skolmedicinsk behandling. Komplementärmedicinsk behandling sker inte istället för en skolmedicinsk behandling utan som ett tillägg.
Skolmedicin anses vara är den medicin som sker av den etablerade sjukvården och som undervisas vid statliga högskolor. Det är dock inte så lätt att kategoriskt beskriva skolmedicin enligt denna definition då det kan variera i olika länder vad som räknas som etablerad sjukvård och vad som undervisas på statliga högskolor. Exempelvis är akupunktur i Kina att betraktas som en skolmedicinsk behandlingsmetod. För att göra det hela än mer komplicerat kan enskilda skolmedicinska vårdgivare välja att använda behandlingsmetoder som ligger i gränstrakten för eller utanför skolmedicinen. Ett exempel är när sjukgymnaster använder akupunktur i mer än bara smärtlindrande syfte. Ett annat exempel är att i vissa länder är kiropraktik en integrerad del av hälsovården medan den i andra länder räknas som alternativmedicin.
Manuell undersökning av översta nacklederna vilket är tekniker som diverse olika vårdgivare och manuella terapeuter kan tänkas använda.
På senare tid används även begreppet integrativ medicin istället för komplementär- eller alternativmedicin. Integrativ medicin är en kombination av den västerländska skolmedicinen och andra alternativa och komplementära medicinska behandlingsmetoder. Integrativ medicin är också ett förhållningssätt som handlar om helhet och sammanhang.
En schism förekommer mellan terapeuter och vårdgivare inom alternativmedicin och skolmedicin. En del inom alternativmedicin kan vara raljerande om den etablerade sjukvården att de bara skriver ut recept på läkemedel men naturligtvis stämmer inte det då exempelvis fysioterapeuter arbetar med både behandling och vägledning kring övning. Metoder med exempelvis manuell terapi i olika former som används av vårdgivare med legitimation som fysioterapeuter och naprapater kan även användas av alternativmedicinska terapeuter. En del inom skolmedicin kan ha en nedsättande attityd till alternativmedicinare om bristfällig utbildningsnivå och ett icke evidensbaserat vård tillhandahålls.
Personligen tror jag schismerna som finnas många gånger handlar om okunskap. Faktum är att att alla vårdgivare och terapeuter oberoende yrkestitel träffar bara en del av alla patienter som finns och även om man lyckas hjälpa eller lindra symtom hos många av ”sina” patienter finns det också patienter som inte blir hjälpta. Sedermera arbetar man oftast kliniskt med ett urval av vissa patienter med relation vilken inriktning verksamheten har. Själv träffar jag olika smärtpatienter på min klinik men vissa diagnoser mer sällan och andra exempelvis mer renodlade neurologiska sjukdomar arbetar jag inte alls med. När jag arbetar med försäkringsmedicinska utredningar möter jag patienter som har provat väldigt många olika vård- och rehabiliteringsinsatser men utan nämnvärda förbättringar och de medicinska förutsättningar för arbete är fortsatt väldigt låga och även obefintliga.
Malmö den 21 november 2019
David Aston Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut
Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård år 2007 och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008. Idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som ett samlingsbegrepp för de faktorer en god vård ska innefatta. Totalt är det sex olika områden enligt Socialstyrelsens God vård och omsorg:
1. vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad och bygga på bästa tillgängliga kunskap
2. vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet
3. vården och omsorgen ska vara individanpassad och ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig
4. vården och omsorgen ska vara effektiv och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål
5. vården och omsorgen ska vara jämlik och tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla
6. vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg
Undertecknads klinik där anatomimodeller är en del i att undervisa patienter kring människokroppen och skador.
Personlig reflektion
En del faktorer som att vården ska vara individualiserad är självklart medan andra faktorer för god vård bör utvecklas och det gäller punkt fyra och sex.
Delaktighet i den vård som erhålls är betydelsefullt och förståelse för varför behandlingen eller rehabiliteringen ser ut som den gör. Sedan innebär inte delaktighet att du som patient kan kräver en viss medicinsk bedömning eller att rehabilitering ska ske på ett annat som jag som sjukgymnast anser den optimala med hänsyn till att vården ska vara effektiv. Naturligtvis har du patient alltid rätt att avböja en behandling eller rehabilitering.
Vården ska ges i rimlig tid. Själv arbetar jag ibland helger och många gånger efter normal kontorstid för att öka tillgängligheten samtidigt märker jag att trycket från patienter att komma till mig är så pass stor att väntetider från några till flera veckor finns. Det är aldrig något självändamål att ha längre väntetider men när det förekommer blir prioritering ibland nödvändigt. Här kommer däremot problematiken att det svårt inom rehabilitering om att värdera vem som ska ha förtur med olika smärt- och rörelsebesvär. Ska en patient med akut ryggskott där prognosen för det mesta är gynnsam oberoende av åtgärd eller patient med kroniska besvär ha förtur? Patienter som redan är i någon form av rehabilitering men vill byta för de inte har blivit hjälpta eller patienter som inte har påbörjat någon rehabilitering. Det finns inga givna svar här till skillnad från när sjukvården prioriterar allvarligt sjuka och skadade som ska ha förtur men då gäller det exempelvis på akutmottagningar på sjukhusen eller vid operation.
För alla patienter som har varit hos mig på behandling och rehabilitering får gärna skriva en recension på Google. Det går snabbt och du för gärna även skriva några rader i kommentarsfältet. Många patienter hittar till mig via Internet men väldigt många kommer också via rekommendationer. Det är mycket uppskattat om jag kan få även din recension.
En bättre artikel i Svenska Dagbladet om hur många som antagligen inte nyttjar sina gymkort i Sverige. Inte helt oväntat och även om infallsvinkeln i artikeln är mer ut ett ekonomiskt perspektiv. En ekonom ger tips om vad man bör tänka på för att inte förlora pengar på en låg eller utebliven följsamhet i träningen så finns en viktig poäng i att för ambitionsnivå en av riskerna.
Friskis & Svettis är öppna och berättar om träningsfrekvensen hos sina medlemmar men det mer oklart om andra gymkedjor delar med sig om denna statistik.
Här provtränar jag en styrketräningsmaskin på en mässa i Tyskland
Viktigt att förstå är att ändra beteende oberoende om det gäller att äta mer hälsosamt, sluta röka eller börja träna är processer som kan ta tid. Att få rätt motivation som är bestående kan ta lång tid. Jag har själv under 1990-talet arbetat som tränare på olika gym men även som ansvarig för personliga tränare på två gym i Malmö under 2000-talet när jag hade min rehabklinik på deltid. Lärdomen är att det är svårt att hitta rätt åtgärder för att förebygga en låg eller utebliven följsamhet i träning. När det gäller friskvårdsträning hade fler personer behövt hjälp från duktiga personliga tränare som är insiktsfulls i beteendeförändring. Egentligen blir mycket irrelevant vad gäller olika träningsfilosofier och övningsval om träningen ändå inte blir av på sikt. Här är det inte riktigt någon skillnad vad beträffar friskvård eller sjukvård som jag idag arbetar med även om rehabiliteringsträning i många tillstånd behöver vara specifikt.
Det gamla ordspråket: ”Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet.”
Egenvård behöver inte alltid innefatta träning med vikter eller gymträning. Det finns många olika metoder som kan ingå även om styrketräning oftast har en given plats.
Dagens fysioterapi och rehabilitering handlar många gånger om att ge patienten verktyg till egenvård och information om förhållningssätt så att patienten kan hantera sina symtom och besvär självständigt. Även om jag som sjukgymnast är specialiserad på manuell terapi och behandlingar för reducera smärta och återställa funktion så är det frånsett vid akuta tillstånd sällan en långsiktig lösning. Ju mer du som patient får insikt och kunskap dina besvär och om hur rehabilitering ska ske på egen hand desto bättre brukar prognosen vara.
Fick en förfrågan från en patient som sa att hens kiropraktor ville att patienten skulle få djupgående klassisk massage. Jag blir besviken på att en del vårdgivare inte förstår bättre. Idag är den svenska massagen (tidigare kallad klassisk massage) tänkt att används för såväl lätt till djupgående behandling där patientens status avgör vad som är lämpligt.
Djupgående strykningar som ett massagegrepp som bland annat används.
Men massage är bara en av många metoder att uppnå muskelavslappning på. Andra behandlingsmetoder kan vara dry needling och neuromuskulära tekniker för att uppnå specifik muskelavslappning. Det blir lika fel om jag hade rekommenderat en patient att gå till läkare för att få ett specifikt läkemedel. Jag har i tidigare inlägg skrivit om hur vi sjukgymnaster/fysioterapeuter ger ordination på rehabiliteringsinsatser med hänsyn till vår medicinska bedömning.
David Aston Leg. Sjukgymnast
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.