Smärtfrihet och normal rörlighet
Fysioterapi som tidigare i Sverige kallades för sjukgymnastik
Precis som vid tidigare flytt har allt gått bra och relativt snabbt är jag igång i min nu större klinik i fräscha lokaler och ett trevligt centralt område i Malmö.
Jag tar fortsättningsvis emot nya och tidigare patienter med i synnerhet långvariga besvär från muskler, leder och nerver. Med hänsyn till att jag har ganska högt söktryck av patienter till mig och att jag i år går en längre vidareutbildning så finns det endast ibland tider för patienter med akuta besvär.
Välkommen
David Aston
Efter mer än 2½ år på Actic vid Dalaplan flyttar jag min klinik till en psykologbyrå där jag får betydligt större lokal som jag kan använda för såväl min fysioterapeutiska verksamhet med patientmottagning men även kurser via min OrtMedRehab. Flytten sker den 6 februari 2020. Actic är enligt min mening Malmös bästa träningsanläggning vad gäller redskap (Nautilusmaskiner), antal maskiner, miljö och personal.
Jag kommer fortsätta rekommendera alla att träna här och jag kommer fortsätta att utfärda recept på Fysisk Aktivitet som kan användas på Actic. Men för majoriteten av patienter som söker mig är undersökning, behandling och vägledning inom rehabiliteringsövningar som sällan behöver traditionella gymredskap.
Väl mött nya och tidigare patienter!
David Aston
Vad är då alternativ- eller komplementärmedicin? Det är inte så enkelt att definiera vad som räknas till alternativ- eller komplementärmedicin. Till alternativmedicin räknas behandlingsmetoder som inte är skolmedicinska och som sker istället för en skolmedicinsk behandling. Komplementärmedicinsk behandling sker inte istället för en skolmedicinsk behandling utan som ett tillägg.
Skolmedicin anses vara är den medicin som sker av den etablerade sjukvården och som undervisas vid statliga högskolor. Det är dock inte så lätt att kategoriskt beskriva skolmedicin enligt denna definition då det kan variera i olika länder vad som räknas som etablerad sjukvård och vad som undervisas på statliga högskolor. Exempelvis är akupunktur i Kina att betraktas som en skolmedicinsk behandlingsmetod. För att göra det hela än mer komplicerat kan enskilda skolmedicinska vårdgivare välja att använda behandlingsmetoder som ligger i gränstrakten för eller utanför skolmedicinen. Ett exempel är när sjukgymnaster använder akupunktur i mer än bara smärtlindrande syfte. Ett annat exempel är att i vissa länder är kiropraktik en integrerad del av hälsovården medan den i andra länder räknas som alternativmedicin.
På senare tid används även begreppet integrativ medicin istället för komplementär- eller alternativmedicin. Integrativ medicin är en kombination av den västerländska skolmedicinen och andra alternativa och komplementära medicinska behandlingsmetoder. Integrativ medicin är också ett förhållningssätt som handlar om helhet och sammanhang.
En schism förekommer mellan terapeuter och vårdgivare inom alternativmedicin och skolmedicin. En del inom alternativmedicin kan vara raljerande om den etablerade sjukvården att de bara skriver ut recept på läkemedel men naturligtvis stämmer inte det då exempelvis fysioterapeuter arbetar med både behandling och vägledning kring övning. Metoder med exempelvis manuell terapi i olika former som används av vårdgivare med legitimation som fysioterapeuter och naprapater kan även användas av alternativmedicinska terapeuter. En del inom skolmedicin kan ha en nedsättande attityd till alternativmedicinare om bristfällig utbildningsnivå och ett icke evidensbaserat vård tillhandahålls.
Personligen tror jag schismerna som finnas många gånger handlar om okunskap. Faktum är att att alla vårdgivare och terapeuter oberoende yrkestitel träffar bara en del av alla patienter som finns och även om man lyckas hjälpa eller lindra symtom hos många av ”sina” patienter finns det också patienter som inte blir hjälpta. Sedermera arbetar man oftast kliniskt med ett urval av vissa patienter med relation vilken inriktning verksamheten har. Själv träffar jag olika smärtpatienter på min klinik men vissa diagnoser mer sällan och andra exempelvis mer renodlade neurologiska sjukdomar arbetar jag inte alls med. När jag arbetar med försäkringsmedicinska utredningar möter jag patienter som har provat väldigt många olika vård- och rehabiliteringsinsatser men utan nämnvärda förbättringar och de medicinska förutsättningar för arbete är fortsatt väldigt låga och även obefintliga.
Malmö den 21 november 2019
David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut
Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård år 2007 och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008. Idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som ett samlingsbegrepp för de faktorer en god vård ska innefatta. Totalt är det sex olika områden enligt Socialstyrelsens God vård och omsorg:
1. vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad och bygga på bästa tillgängliga kunskap
2. vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet
3. vården och omsorgen ska vara individanpassad och ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig
4. vården och omsorgen ska vara effektiv och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål
5. vården och omsorgen ska vara jämlik och tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla
6. vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg
En del faktorer som att vården ska vara individualiserad är självklart medan andra faktorer för god vård bör utvecklas och det gäller punkt fyra och sex.
Delaktighet i den vård som erhålls är betydelsefullt och förståelse för varför behandlingen eller rehabiliteringen ser ut som den gör. Sedan innebär inte delaktighet att du som patient kan kräver en viss medicinsk bedömning eller att rehabilitering ska ske på ett annat som jag som sjukgymnast anser den optimala med hänsyn till att vården ska vara effektiv. Naturligtvis har du patient alltid rätt att avböja en behandling eller rehabilitering.
Vården ska ges i rimlig tid. Själv arbetar jag ibland helger och många gånger efter normal kontorstid för att öka tillgängligheten samtidigt märker jag att trycket från patienter att komma till mig är så pass stor att väntetider från några till flera veckor finns. Det är aldrig något självändamål att ha längre väntetider men när det förekommer blir prioritering ibland nödvändigt. Här kommer däremot problematiken att det svårt inom rehabilitering om att värdera vem som ska ha förtur med olika smärt- och rörelsebesvär. Ska en patient med akut ryggskott där prognosen för det mesta är gynnsam oberoende av åtgärd eller patient med kroniska besvär ha förtur? Patienter som redan är i någon form av rehabilitering men vill byta för de inte har blivit hjälpta eller patienter som inte har påbörjat någon rehabilitering. Det finns inga givna svar här till skillnad från när sjukvården prioriterar allvarligt sjuka och skadade som ska ha förtur men då gäller det exempelvis på akutmottagningar på sjukhusen eller vid operation.
Malmö den 8 januari 2018
David Aston
Leg. Sjukgymnast
För alla patienter som har varit hos mig på behandling och rehabilitering får gärna skriva en recension på Google. Det går snabbt och du för gärna även skriva några rader i kommentarsfältet. Många patienter hittar till mig via Internet men väldigt många kommer också via rekommendationer. Det är mycket uppskattat om jag kan få även din recension.
Tack på förhand!
David Aston
Leg. Sjukgymnast
En bättre artikel i Svenska Dagbladet om hur många som antagligen inte nyttjar sina gymkort i Sverige. Inte helt oväntat och även om infallsvinkeln i artikeln är mer ut ett ekonomiskt perspektiv. En ekonom ger tips om vad man bör tänka på för att inte förlora pengar på en låg eller utebliven följsamhet i träningen så finns en viktig poäng i att för ambitionsnivå en av riskerna.
Friskis & Svettis är öppna och berättar om träningsfrekvensen hos sina medlemmar men det mer oklart om andra gymkedjor delar med sig om denna statistik.
Viktigt att förstå är att ändra beteende oberoende om det gäller att äta mer hälsosamt, sluta röka eller börja träna är processer som kan ta tid. Att få rätt motivation som är bestående kan ta lång tid. Jag har själv under 1990-talet arbetat som tränare på olika gym men även som ansvarig för personliga tränare på två gym i Malmö under 2000-talet när jag hade min rehabklinik på deltid. Lärdomen är att det är svårt att hitta rätt åtgärder för att förebygga en låg eller utebliven följsamhet i träning. När det gäller friskvårdsträning hade fler personer behövt hjälp från duktiga personliga tränare som är insiktsfulls i beteendeförändring. Egentligen blir mycket irrelevant vad gäller olika träningsfilosofier och övningsval om träningen ändå inte blir av på sikt. Här är det inte riktigt någon skillnad vad beträffar friskvård eller sjukvård som jag idag arbetar med även om rehabiliteringsträning i många tillstånd behöver vara specifikt.
Malmö den 7 januari 2018
David Aston
Leg. Sjukgymnast
Det gamla ordspråket: ”Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet.”
Dagens fysioterapi och rehabilitering handlar många gånger om att ge patienten verktyg till egenvård och information om förhållningssätt så att patienten kan hantera sina symtom och besvär självständigt. Även om jag som sjukgymnast är specialiserad på manuell terapi och behandlingar för reducera smärta och återställa funktion så är det frånsett vid akuta tillstånd sällan en långsiktig lösning. Ju mer du som patient får insikt och kunskap dina besvär och om hur rehabilitering ska ske på egen hand desto bättre brukar prognosen vara.
Malmö den 1 januari 2018
David Aston
Leg. Sjukgymnast
Fick en förfrågan från en patient som sa att hens kiropraktor ville att patienten skulle få djupgående klassisk massage. Jag blir besviken på att en del vårdgivare inte förstår bättre. Idag är den svenska massagen (tidigare kallad klassisk massage) tänkt att används för såväl lätt till djupgående behandling där patientens status avgör vad som är lämpligt.
Men massage är bara en av många metoder att uppnå muskelavslappning på. Andra behandlingsmetoder kan vara dry needling och neuromuskulära tekniker för att uppnå specifik muskelavslappning. Det blir lika fel om jag hade rekommenderat en patient att gå till läkare för att få ett specifikt läkemedel. Jag har i tidigare inlägg skrivit om hur vi sjukgymnaster/fysioterapeuter ger ordination på rehabiliteringsinsatser med hänsyn till vår medicinska bedömning.
David Aston
Leg. Sjukgymnast
Ibland kommer jag i kontakt med patienter vars fysioterapeut/sjukgymnast eller kiropraktor säger till dem att de ska söka sig till en terapeut för att få massage för deras muskelspänningar. Om meningen är att du ska få mindre spänningar som ej bedöms vara en primär del av dina symtom kan avslappningsmassage vara helt i sin ordning. Men jag får ibland uppfattningen att patienter blir rekommenderade att de ska söka sig till en terapeut som ger massage i rent behandlande syfte för symtomgivande muskelspänningar. I detta avseende blir jag ledsen att det finns en okunskap i att det endast är massage som kan användas för att minska muskelspänningar.
Ska sanningen fram så är massage inte alltid ens den mest optimala behandlingsmetoden och det säger jag som i grunden är massör och som sedan år 2000 utbildat massageterapeuter. Till det kan jag även tillägga att jag idag använder många gånger massage i mina sjukvårdande behandlingar inom ramen för fysioterapi. Jag arbetar med olika metoder som alla kan fungerar för att reducera muskelspänningar direkt eller indirekt. Men det finns även andra metoder så väl passiva där du som patient får behandling men även aktiva metoder där du som patient lära dig att med olika strategier och metoder minska dina spänningar. Vilka behandlingar som ska användas beror på vilken inriktning vårdgivaren eller terapeuten har samt vilken medicinsk bedömning som sker efter en undersökning. Den underliggande orsaken till dina muskelspänningar måste man försöka komma fram till för annars är risken att behandlingar i bästa fall bara ger tillfällig lindring. Handlar det om muskelobalans, nervpåverkan, stela leder, svaghet, skada, stress, ensidiga arbetsmoment med mera?
Du som patient bör fråga den vårdgivare som rekommenderar dig massage för dina muskelspänningar följande:
Jag tar kontinuerligt emot nya patienter men inte som är under pågående behandling för sina besvär hos någon annan vårdgivare med undantag av läkare vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg. Du kan även läsa mer här om vad som gäller om du tänker att söka mig för massage inom ramen för offentligt finansierad sjukvård (inom högkostnadsskyddet)
David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut
Foam roller finns på flera gym idag och används av en del tränande. Vad är syftet och vad har foam roller eventuell fysiologisk effekt? Tanken generellt med foam roller är den bland annat kan användas som egenvård för muskelmassage eller så kallad myofascial release.
Det finns några studier angående foam roller som har visat att redskapet kan bidra till bättre rörlighet i lårmuskler och minskad värk. Det går däremot inte uttala sig om redskapet och metoden är bättre än någon annan egenbehandlingsmetod. Cheatham och Stull [1] studie med 30 friska vuxna fick slumpmässigt i två grupper där båda grupperna använde foam roller för lår framsida i 2 minuter men eller utan rörelser av ledrörelser. Efter användning utvärderas smärttröskel och knärörligheten där det resultat visade att i gruppen där foam roller med aktiva rörelser genomfördes hade större effekt på rörelseomfånget än jämfört med att använda foam roller utan rörelser [1].
I en litteraturöversikt av Schroeder och Best [2] omfattande 9 studier om foam roller där drar man slutsatsen att redskapet kan minska ömhet efter träning och påverka rörligheten.
Det finns inga studier som jag hittade där man jämför foam roller men andra metoder för reducera smärta och förbättra rörlighet.
Jag hörde nyligen två tränande diskutera att foam roller kunde användas för ländryggsbesvär. Jag gjorde nyligen en snabb sökning i en medicinsk databas och där fann jag inga studier som berör ländryggsbesvär och foam roller. Det går alltså inte att dra någon slutsats angående foam roller är effektivt som behandling av ländryggsbesvär. Däremot inte sagt att foam roller inte skulle kunna hjälpa enskilda individer. Ty avsaknad av studier är inte detsamma som att det finns belägg för foam roller är verkningslös.
Sammanfattningsvis kan man säga om foam roller kan uppfylla ett syfte att påverka rörlighet och reducera smärta på kort sikt. Vid mer bestående tillstånd bör man naturligtvis undersöka och komma fram till en medicinsk bedömning där man lägger upp behandlingsplan. Det här kan oftast vi fysioterapeuter/sjukgymnaster bidra.
David Aston
Leg. Sjukgymnast
Referenser