Kategori: Medicin

Olika områden inom medicinsk vetenskap som inte direkt platser under andra områden. Ty medicin kan också ses som ett övergripande ämnet kring allt inom hälsa.

Publicerat

Bestämda åsikter men utan djupare kunskap

Jag kom över en artikel i Sydsvenskan om allvetare som egentligen vet minst. I artikeln gällde det genmodifierade mat vilket är ett område jag inte kan något om men jag har inte så mycket åsikter om det heller. Ett par betänksamma citat kan man läsa om.

Phil Fernbach som är professor vid University of Colorado Boulder i USA säger: ”Extrema synpunkter härstammar ofta från människor som tror sig förstå komplexa ämnen bättre än vad de i själva verket gör”

I artikeln kan man läsa att där forskning presenteras tenderar att individer som har minst kunskap inom vetenskapliga ämnen kommer att vara okunniga eftersom de antagligen inte är öppna för andra argument och ny kunskap.

Nicholas Light vid University of Colorado Boulder säger följande: ”För att förändra människors åsikter, måste de till en början lära sig att uppskatta det de inte vet. Utan detta första steg kommer utbildningsinsatser antagligen inte att fungera särskilt bra för att få dem i linje med rådande vetenskaplig konsensus”

Samma situation kring exempelvis muskelspänningar

Majoriteten av patienter jag har mött på min klinik och massageterapeuter som jag har utbildat har varit öppna för kunskap och fakta som jag har förmedlat vilket är positivt. Inte sagt att man inte klan diskutera olika perspektiv på exempelvis behandlingsmetoder. Många jag möter är öppna och även ödmjuka där de säger att jag är ”specialisten” som vet.

Bilden visar ett ryggmärgssegment. Att förstå neurofysiologi är betydelsefullt för att även förstå de underliggande mekanismerna till muskelspänningar.

Men det händer några få gånger att vissa individer är väldigt bestämda i att exempelvis har man ont i muskler eller känner sig spänd så är det bara massage som är den enda och bästa metoden för att reducera muskelspänningarna och smärtan. Naturligtvis finns de människor som inledningsvis är av den åsikten att bara massage är det som gäller men som accepterar den information kring fysiologi som jag lyfter fram om varför olika metoder kan finnas för behandling av funktion störningar i muskler som yttrar sig som smärta, stelhet eller spänningar.

Malmö den 12 januari 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Gammalt ordspråk som även gäller modern fysioterapi

Det gamla ordspråket: ”Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet.” 

Egenvård behöver inte alltid innefatta träning med vikter eller gymträning. Det finns många olika metoder som kan ingå även om styrketräning oftast har en given plats.

Dagens fysioterapi och rehabilitering handlar många gånger om att ge patienten verktyg till egenvård  och information om förhållningssätt så att patienten kan hantera sina symtom och besvär självständigt. Även om jag som sjukgymnast är specialiserad på manuell terapi och behandlingar för reducera smärta och återställa funktion så är det frånsett vid akuta tillstånd sällan en långsiktig lösning. Ju mer du som patient får insikt och kunskap dina besvär och om hur rehabilitering ska ske på egen hand desto bättre brukar prognosen vara. 

Malmö den 1 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Vad gäller för icke legitimerad personal i behandling?

I Sverige fanns tidigare en lag som kallades ”Kvacksalverilagen”. (Lag 1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område). Men Kvacksalverilagen upphävdes 1999 och idag finns istället en gemensam lag hälso- och sjukvårdspersonal, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).Utdrag ur Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) för de som inte har legitimation:

5 kap. Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder

1 § Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte:

1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar,

2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning,

3. undersöka eller behandla någon annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos,

4. behandla någon annan med radiologiska metoder,

5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling,

6. undersöka eller behandla barn under åtta år, eller

7. prova ut kontaktlinser.

Paragraf 5 som berör behandling är nog ett område som det slarvas med bland en terapeuter men även tränare. Det är alltså inte utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, tillåtit att lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling. För oss med legitimation får vi ge råd om behandling och egenvård utan undersökning även om det i mitt fall sker extremt sällan. Men för en patient jag redan känner så kan vägledning också exempelvis ske via telefon på samma sätt som när du ringer sin vårdcentral eller sjukvårdsupplysning där samtal sker med sjuksköterska.

Malmö den 24 december 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Behandling av muskelspänningar med eller utan massage

Massage för minska muskelspänningar

Ibland kommer jag i kontakt med patienter vars fysioterapeut/sjukgymnast eller kiropraktor säger till dem att de ska söka sig till en terapeut för att få massage för deras muskelspänningar.  Om meningen är att du ska få mindre spänningar som ej bedöms vara en primär del av dina symtom kan avslappningsmassage vara helt i sin ordning. Men jag får ibland uppfattningen att patienter blir rekommenderade att de ska söka sig till en terapeut som ger massage i rent behandlande syfte för symtomgivande muskelspänningar. I detta avseende blir jag ledsen att det finns en okunskap i att det endast är massage som kan användas för att minska muskelspänningar.

Undersökning av muskler, leder och nervsystemet år väsentligt för att bedöma vilka behandlingsmetoder som kan användas.

Andra metoder än massage

Ska sanningen fram så är massage inte alltid ens den mest optimala behandlingsmetoden och det säger jag som i grunden är massör och som sedan år 2000 utbildat massageterapeuter.  Till det kan jag även tillägga att jag idag använder många gånger massage i mina sjukvårdande behandlingar inom ramen för fysioterapi. Jag arbetar med olika metoder som alla kan fungerar för att reducera muskelspänningar direkt eller indirekt. Men det finns även andra metoder så väl passiva där du som patient får behandling men även aktiva metoder där du som patient lära dig att med olika strategier och metoder minska dina spänningar. Vilka behandlingar som ska användas beror på vilken inriktning vårdgivaren eller terapeuten har samt vilken medicinsk bedömning som sker efter en undersökning. Den underliggande orsaken till dina muskelspänningar måste man försöka komma fram till för annars är risken att behandlingar i bästa fall bara ger tillfällig lindring. Handlar det om muskelobalans, nervpåverkan, stela leder, svaghet,  skada, stress, ensidiga arbetsmoment med mera?

Muskelbehandling kan innefatta andra metoder än bara massage som här en neuromuskulärteknik.

Du som patient bör fråga den vårdgivare som rekommenderar dig massage för dina muskelspänningar följande:

  • anser du att mina spänningar är av mindre betydelse och därför kan jag om jag vill söka massage för generell avslappning? Om svaret är ja här så är det kanske inte ens meningen att du ska ha massage som sjukvårdande behandling.
  • finns det andra metoder än massage för att minska mina muskelspänningar? Här är det bra för dig att veta vilka metoder som din nuvarande vårdgivare arbetar med.

Jag tar kontinuerligt emot nya patienter men inte som är under pågående behandling för sina besvär hos någon annan vårdgivare med undantag av läkare vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg.  Du kan även läsa mer här om vad som gäller om du tänker att söka mig för massage inom ramen för offentligt finansierad sjukvård (inom högkostnadsskyddet)

David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut

 

Publicerat

Foam roller som behandling?

Foam roller finns på  flera gym idag  och används av en del tränande. Vad är syftet och vad har foam roller eventuell fysiologisk effekt? Tanken generellt med foam roller är den bland annat kan användas som egenvård för muskelmassage eller så kallad myofascial release.  

Det finns några studier angående foam roller som har visat att redskapet kan bidra till bättre rörlighet i lårmuskler och minskad värk. Det går däremot inte uttala sig om redskapet och metoden är bättre än någon annan egenbehandlingsmetod. Cheatham och Stull [1]  studie med 30 friska vuxna fick slumpmässigt i två grupper där båda grupperna använde foam roller för lår framsida i 2 minuter men eller utan rörelser av ledrörelser.  Efter användning utvärderas smärttröskel och knärörligheten där det resultat visade att i gruppen där foam roller med aktiva rörelser genomfördes hade större effekt på rörelseomfånget än jämfört med att använda foam roller utan rörelser [1].

I en litteraturöversikt av Schroeder och Best [2] omfattande 9 studier om foam roller där drar man slutsatsen att redskapet kan minska ömhet efter träning och påverka rörligheten.

Det finns inga studier som jag hittade där man jämför foam roller men andra metoder för reducera smärta och förbättra rörlighet.

En foam roller är cylinderformad med ett hård inre del medan den yttre delen kan vara mjukare.

Jag hörde nyligen två tränande diskutera att foam roller kunde användas för ländryggsbesvär. Jag gjorde nyligen en snabb sökning i en medicinsk databas och där fann jag inga studier som berör ländryggsbesvär och foam roller. Det går alltså inte att dra någon slutsats angående foam roller är effektivt som behandling av ländryggsbesvär. Däremot inte sagt att foam roller inte skulle kunna hjälpa enskilda individer. Ty avsaknad av studier är inte detsamma som att det finns belägg för foam roller är verkningslös.

Foam roller finns i olika storlek och form.

Sammanfattningsvis kan man säga om foam roller kan uppfylla ett syfte att påverka rörlighet och reducera smärta på kort sikt. Vid mer bestående tillstånd bör man naturligtvis undersöka och komma fram till en medicinsk bedömning där man lägger upp behandlingsplan. Det här kan oftast vi fysioterapeuter/sjukgymnaster bidra.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Referenser

  1. Cheatham SW, Stull KR. Comparison of a foam rolling session with active joint motion and without joint motion: A randomized controlled trial. J Bodyw Mov Ther. 2018 Jul;22(3):707-712.
  2. Schroeder AN, Best TM. Is self myofascial release an effective preexercise and recovery strategy? A literature review.Curr Sports Med Rep. 2015 May-Jun;14(3):200-8.
Publicerat

Kronisk smärta och rundgång i vården

Kronisk och långvarig smärta

Vi som arbetar med sjukvård möter patienter med  akuta och långvariga besvär. I det senare fallet när det gäller smärtproblematik och i synnerhet långvarig smärta  är det ett komplicerat område.  En del patienter kan vi hjälpa och ge lindring samt förbättra funktion hos medan andra blir inte hjälpta eller får i bästa fall en högst tillfällig lindring. Patienten har således en kronisk smärtproblematik.  Det är dessa patienter som av förståeliga skäl söker sig vidare till andra terapeuter och vårdgivare.

Rundgång i vården

I biomedicinska artiklar benämner man detta beteende med ”doctors shopping” som skulle kunna översättas att patienten konsumerar vård hos olika läkare. Jag vill även lägga till att dessa patienter söker sig till olika vårdgivare utöver läkare och terapeuter.  För en del patienter är det den ständiga jakten på att finna ett bot. Men det kan även vara att vissa patienter som söker sjukvården i hopp om hitta en diagnos som kan förklara smärtproblematiken. Någonstans finns det en sundhet i  detta att patienten vill bli frisk. Men hur många olika vårdgivare och terapeuter ska man söka?

Jag har i olika perioder och omfattningar i mer än 6 år arbetat med så kallade oberoende medicinska teamutredningar av sjukskrivna patienter för att ge ett underlag till Försäkringskassan. Här träffar jag med läkare, psykolog och arbetsterapeut i synnerhet patienter som har provat väldigt många olika behandlingsmetoder och även givit olika rehabiliteringsinsatser en chans men trots detta har patientens symtom och funktion inte förbättrats i något större grad. Frågan vi måste lyfta till försäkringskassan är det finns någon rehabiliteringspotential och prognos. Är det meningsfullt med mer rehabilitering eller ska patienter utredas mer inom specialistsjukvården.

Ortopedisk medicinsk ledundersökning av bröstryggen utförd av undertecknad som fysioterapeut.

Att tänka på för dig som smärtpatient

Jag får ibland frågor från patienter med långvarig smärtproblematik som inte bor i närheten av Malmö där jag är verksam med min klinik och dessa patienter undrar om jag känner någon på deras hemort som kan hjälpa dem.  Men här måste jag också understryka att  bara för att min webbplats är  informativ så innebär det inte jag per automatik är den mest lämpliga vårdgivaren att söka.

Bor du i  en större stad finns det med all sannolikhet en mängd olika vårdgivare och terapeuter att söka. Naturligtvis har jag patienter som med långvariga smärtproblem som får lindring och förbättrad funktion hos mig samt i en del fall även blir återställda men samtidigt är komplexiteten i långvarig smärta att en del patienter blir inte hjälpta oberoende vad de provar för rehabilitering eller medicinska åtgärder.

Samtidigt kan det hända att du som patient tror att du har sökt allt som är möjligt och även betalt mycket för olika rehabiliteringsinsatser hos privata aktörer men vid närmare granskning kanske en del metoder inte har provats och mycket har varit snarlikt. Det kan hända att du som patient inte har valt mer än manuell terapier och omedvetet eller medvetet valt bort aktiva rehabiliteringsansatser som träning och kroppskännedomsövningar.

Det kan även vara så att under en viss fas med besvär svarar du som patient bättre på vissa metoder medan andra fall har du som patient fokuserat på vissa symtom men inte hur det påverkar dig i funktion. Exempelvis kanske rehabövningar har introducerats för tidigt och i en för hög intensitet eller svårighet. Ett annat scenario är att  du som patient ansett dina smärtor i ryggen blivit bättre medan domningar samt gångförmågan är sämre. Det förekommer också situationer där patienter anser att man har provat rehabträning men antingen en form av träning som just i det specifika fallet inte är det bättre alternativet eller så har träningen inte fullföljts långsiktigt nog.

Andra situationer är att patienter med viss rätt dömer ut en hel yrkeskår för att de har ansett att de exempelvis har varit hos några kiropraktorer, massörer eller fysioterapeuter. Här bör man ha i åtanke att det kan skilja sig en hel del inom samma yrkeskår vad beträffar omhändertagande.

Generell eller specifik rehab

Jag arbetade en period också i ett multimodalt smärtteam (MMS) där enskilda vårdgivare alla var högst kvalificerade men arbetsgivarens vision handlade om att effektivisera på bekostnad av individuellt omhändertagandet. I MMS ska det ingå gruppaktiviteter men i en del fall blir det till ett absurdum att tror att patienter med diverse olika medicinska tillstånd och bakgrund ska ha rehabträning i grupp. I en del fall kan mer generell egenvård gör stor nytta medan i andra fall behöver rehabiliteringen bli mer specifik och individuellt anpassad

Jag har på följande sida skrivit om vad du som patient kan tänka på när du söker dig till en vårdgivare,  råd vid vårdkontakt.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Evidens för manipulation av ländryggen

Evidens för manipulation vid långvariga ländryggsbesvär

En ny systemisk litteraturgranskning och metanalys om manipulation och mobilisering av patienter med långvarig ländryggssmärta visar på god resultat. Egentligen är detta vad som de senaste åren har varit tendensen att vi som arbetar med manuell terapi och mer specifikt med manipulation eller mobilisering av ryggen anser att dessa behandlingar kan vara betydelsefullt för patienter med långvariga besvär.

Titel: Manipulation and mobilization for treating chronic low back pain: a systematic review and meta-analysis.

Tidskrift: Spine J. 2018 May;18(5):866-879. doi: 10.1016/j.spinee.2018.01.013. Epub 2018 Jan 31.

Författare: Coulter ID, Crawford C, Hurwitz EL, Vernon H, Khorsan R, Suttorp Booth M, Herman PM.

Syftet: Att undersök effekt och säkerheten av ledmanipulation och ledmobilisering i behandling av långvarig ländryggssmärta.

Studiedesign: Metanalys och systematisk litteraturgranskning.

Metod och material: sökning i flera databaser från 2000 till 2017 , genomgång av referenslistor och kommunikation med specialister. Randomiserade kontrollerade studier valdes ut där man jämförde manipulation eller mobilisering med bluffbehandling, ingen behandling, andra terapier och multimodal tillvägagångsätt.

Resultat: Femtioen studier inkluderades varav nio studier var lika nog att ingå metaanalysen. Manipulation hade en signifikant effekt på att reducera smärta och funktionsnedsättning jämfört med andra aktiva åtgärder som träning. Mobilisering hade effekt på att reducera smärta men inte funktionsnedsättning jämfört med andra aktiva åtgärder som träning. Det finns enligt författaren en måttlig evidens att manipulation och mobilisering kan reducera smärta och förbättra funktion hos patienter med långvarig ländryggssmärta.

 

Publicerat

Effektiv rehabträning

Min väg in till arbeta inom sjukvård började när jag vara nitton år och arbetade fick ett jobb på ett av första Nautilusgymmen i Skåne. Jag har därefter varit mycket förtjust  i träningskonceptet som kallades för nautilusmetoden eller HIT (Hög IntensitetsTräning) där man rekommenderade kortare styrketräningspass med få set per muskelgrupp och oftast ett set per övning.

Som sjukgymnast har jag som många andra sjukgymnaster mött patienter där man av olika anledningar inte fullföljer de övningar som ordinerats. I en del fall har programmen varit för omfattande och jag har strävat efter att modifiera HIT med att träna färre övningar och oftast 1 set per övning men att inte träna till den utmattning eller muskelkollaps som HIT förespråkare för friska individer.

Träning i dragmaskin (pulldown) från Nautilus en motsvarande maskinövning ingick studien nedan.

Evidens om träna 1 set vid rehabilitering av ländryggsbesvär

Titel:  Randomized trial comparing the effects of one set vs two sets of resistance exercises for outpatients with chronic low back pain and leg pain.

Publicerat: European Journal of Physical Rehabilation Medicine. 2008 Dec; 44(4): 399-405.

Författare: Limke J. C. , Rainville J, Peña E  och Childs L. 

Syftet: Att utvärdera om ett eller två set påverkar smärtar, funktionsnedsättning hos patienter med  långvariga ländryggsbesvär.

Studiedesign: Randomiserad studie.

Metod:  Studie med 100 patienter (36 män och 64 kvinnor med medelåldern 46 år) slumpades till att träna ett  eller två set av progressiv styrketräning i ett för övrigt likvärdigt rehabiliteringsprogram.  I träningen ingick övningar i  maskin för ländryggen i extension, midja i rotation, drag till hakan och höfter samt lyfta bördor från golv till midjehöjd och från midjehöjd till axelhöjd.

Resultat:  Efter avslutat program fanns det ingen skillnad vad beträffar styrka, funktionsnedsättning eller smärta hos patienter  hos det två olika träningsgrupperna med långvariga ländryggsbesvär.

Mina kommentarer: Denna studie visar att det inte är någon skillnad för patienter med  långvariga ländryggsbesvär och att träna 1 set ger samma utfall som att träna 2 set i styrketräning när.  Det innebär att rehabiliteringsträning för ländryggspatienter kan många gånger blir mer tidseffekt.

Malmö den 17 juni 2017

David Aston

Publicerat

Patienter nöjda med sjukvården

En intressant artikel i Dagens Medicin där man tar upp att patienter överlag mer nöjda med sjukvården än allmänhet i stort. Det är lätt att glömma i dagens mediesamhälle där man kan läsa eller höra om tragiska patientfall som uppstått på grund av dålig organisation, resursbrist eller direkt slarv. Det är också lätt att falla för media och tro att allt  inom sjukvården är dåligt. Majoriteten av patienter som är i kontakt med sjukvården har oftast positiva upplevelser att berätta om.  Den enskilde vårdgivaren vill och gör oftast ett bra arbete med patienten. Sedan finns det situationer som patienter kan med all rätt bli frustrerande över så som långa väntetider, rundvandring mellan olika specialister och vid de medicinska tillstånd som orsaksinriktad behandling saknas och sjukvården i bästa fall endast kan erbjuda symtomlindring.

David Aston
Leg. Sjukgymnast