Kategori: Medicin

Olika områden inom medicinsk vetenskap som inte direkt platser under andra områden. Ty medicin kan också ses som ett övergripande ämnet kring allt inom hälsa.

Publicerat

Förebygg smittspridning

Socialstyrelsen har långt innan Coronaviruset givit denna informationsblad om vad man ska tänka på för förebygga smittspridning. Naturligtvis är den aktuell nu med Coronviruset men även vid andra infektioner. Tillägg är tvätta händerna med tvål i 20-30 sekunder.

Tidigare inlägg av mig tar upp just problematiken för oss vårdgivare som arbetar med manuell undersökning och behandling. Boka av din tid när du har tecken på infektion som förkylning, feber och irritation i luftvägarna. Det gäller även mildare symtom. Återigen är det egentligen samma förhållningssätt som har gällt innan coronaviruset.

Med hopp en god hälsa

David Aston

Publicerat

Avboka din tid om du har en infektion

Jag vill egentligen inte bidra till att öka hysterin kring Coronavirus men allmänt förebyggande åtgärder mot infektioner är följande:

– att tvätta händerna ofta
– undvika att röra vid ansiktet eller ögon
– hosta och nys i armvecket
– stanna hemma vid pågående infektion
– att undvika nära kontakt med människor som har infektion

Det sistnämnande innebär att för mig som arbetar med undersökning och behandling med händerna att smittspridning inte kan förebyggas lika väl. Risk finns för smittspridning till mig som vårdgivare men även indirekt till efterföljande patienter som kommer även om behandlingsbrits rengörs efter varje besök. Det går av förståeliga skäl inte efter varje patientbesök desinficera och tvätta rent allt som dörrhandtag och stolar.

Även utan feber kan det finnas en infektion.

Om du således är förkyld och/eller febrig är det ett tecken på en infektion men även symtom som allmän trötthet och matthet kan vara tecken på en infektion. Omboka hellre din tid hos mig än att chansa på att komma på ett besök. Försök också att höra av dig så tidigt som möjligt till mig för att ändra din tid. Andra patienter kan i sådana fall erbjudas din tid. Du ska ha ett par friska dagar efter en infektion innan ett besök är lämpligt. Det innebär om du redan dagen innan eller par dagar innan ditt bokade besök hos mig inte mår helt bra då är det bättre att omboka din tid än att vänta till samma dag för att känna av hur du mår. Avbokningar ska för övrigt ske minst 24 timmar innan ett bokat besök.

Med hopp om en god hälsa

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Alternativ- och komplementärmedicin

Vad är då alternativ- eller komplementärmedicin? Det är inte så enkelt att definiera vad som räknas till alternativ- eller komplementärmedicin. Till alternativmedicin räknas behandlingsmetoder som inte är skolmedicinska och som sker istället för en skolmedicinsk behandling. Komplementärmedicinsk behandling sker inte istället för en skolmedicinsk behandling utan som ett tillägg.

Skolmedicin anses vara är den medicin som sker av den etablerade sjukvården och som undervisas vid statliga högskolor. Det är dock inte så lätt att kategoriskt beskriva skolmedicin enligt denna definition då det kan variera i olika länder vad som räknas som etablerad sjukvård och vad som undervisas på statliga högskolor. Exempelvis är akupunktur i Kina att betraktas som en skolmedicinsk behandlingsmetod. För att göra det hela än mer komplicerat kan enskilda skolmedicinska vårdgivare välja att använda behandlingsmetoder som ligger i gränstrakten för eller utanför skolmedicinen. Ett exempel är när sjukgymnaster använder akupunktur i mer än bara smärtlindrande syfte. Ett annat exempel är att i vissa länder är kiropraktik en integrerad del av hälsovården medan den i andra länder räknas som alternativmedicin.

Manuell undersökning av översta nacklederna vilket är tekniker som diverse olika vårdgivare och manuella terapeuter kan tänkas använda.

På senare tid används även begreppet integrativ medicin istället för komplementär- eller alternativmedicin. Integrativ medicin är en kombination av den västerländska skolmedicinen och andra alternativa och komplementära medicinska behandlingsmetoder. Integrativ medicin är också ett förhållningssätt som handlar om helhet och sammanhang.

En schism förekommer mellan terapeuter och vårdgivare inom alternativmedicin och skolmedicin. En del inom alternativmedicin kan vara raljerande om den etablerade sjukvården att de bara skriver ut recept på läkemedel men naturligtvis stämmer inte det då exempelvis fysioterapeuter arbetar med både behandling och vägledning kring övning. Metoder med exempelvis manuell terapi i olika former som används av vårdgivare med legitimation som fysioterapeuter och naprapater kan även användas av alternativmedicinska terapeuter. En del inom skolmedicin kan ha en nedsättande attityd till alternativmedicinare om bristfällig utbildningsnivå och ett icke evidensbaserat vård tillhandahålls.

Personligen tror jag schismerna som finnas många gånger handlar om okunskap. Faktum är att att alla vårdgivare och terapeuter oberoende yrkestitel träffar bara en del av alla patienter som finns och även om man lyckas hjälpa eller lindra symtom hos många av ”sina” patienter finns det också patienter som inte blir hjälpta. Sedermera arbetar man oftast kliniskt med ett urval av vissa patienter med relation vilken inriktning verksamheten har. Själv träffar jag olika smärtpatienter på min klinik men vissa diagnoser mer sällan och andra exempelvis mer renodlade neurologiska sjukdomar arbetar jag inte alls med. När jag arbetar med försäkringsmedicinska utredningar möter jag patienter som har provat väldigt många olika vård- och rehabiliteringsinsatser men utan nämnvärda förbättringar och de medicinska förutsättningar för arbete är fortsatt väldigt låga och även obefintliga.

Malmö den 21 november 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut

 

Publicerat

Samsjuklighet

Ibland träffar vi i sjukvården patienter som har olika symtom där patienten söker mer information om sina besvär oftast via Internet. Det är absolut inte fel att söka mer information kring sina besvär men att på egen hand försöka ställa en medicinsk diagnos på sig själv blir oftast fel. Många symtom för olika diagnoser sammanfaller med varandra och en del symtom är så kallade allmänna, det vill säga icke sjukdomsspecifika. Hit kan vara smärta, allmänpåverkad och trötthet. Symtom som dessa men även andra symtom stämmer nämligen in på väldigt många olika diagnoser.

I beaktning bör man har många diagnoser även ställs utöver symtombeskrivning på på objektiva fynd som sjukvårdens gör. Det kan handla om inspektion, känna på en struktur (palpation), rörelsetester, bilddiagnostik  med mera. Det också diagnoser som endast sker via anamnes (den redogörelse du gör till vårdgivaren).

Diagnostik eller snarare differentialdiagnostik där det handlar om utbildade personal inom vården försöker skilja på diagnoser med snarlika symtom är inte lätt. Exempelvis är inte avsaknad av en del symtom eller fynd per automatik detsamma som en diagnos kan avfärdas. Omvänt gäller också att bara för några eller fler symtom eller fynd kan konstateras är inte detsamma som att en diagnos kan fastställas.

Undertecknad har själv som sjukgymnast devis blivit mer ödmjuk med diagnostik inom mitt område vad gäller rörelseapparaten på grund av den svårighet som finns.

Problemet med att själv som lekman och patient att resonera kring olika diagnoser som man kan lida av är det blir lätt man kan tror att man lider av flera olika tillstånd samtidigt. Inom medicin finns förvisso ett begrepp som heter komorbiditet som betyder samsjuklighet. Vid en del tillstånd och diagnoser ser man att sannolikheten eller rättare sagt risken för att andra tillstånd ökar om en eller fler sjukdomar finns. Exempelvis vet man att diabetes ökar risken för hjärt- och kärlbesvär. Det blir däremot ganska dystert om du som patient tar för givit att för att en ökad risk kan finnas för andra sjukdomar på grund av den samsjuklighet som är dokumenterad innebär att just du även har de andra sjukdomarna. Det blir också lätt att du som patient glömmer att du inte är en diagnos och att hur en eller flera sjukdomar eller skador påverkar dig är individuellt. Vilka resurser och förutsättningar du har kan lätt missas och det kan bli kontraproduktivt för även hur du hanterar dina besvär med att bara se det från ett negativt perspektiv.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Vill verkligen vården hjälpa patienter?

Jag kom över ett inlägg på nätet där en person ifrågasatte läkemedelsindustrin och sjukvårdens intressen för att verkligen vilja hjälpa och bota patienter. Det skulle finnas en dold agenda i att tjäna på att inte bota patienter utan kvarhålla patienter i deras sjukdom.

Massage är en gammal metod som fortfarande används inom sjukvården även om effektiviteten diskuteras mer idag. Bilden är hämtad från läkarbok från 1900-talets början[/caption]

Jag är ganska övertygad om att styrande politiker som ansvarar för finansiering av stora delar av vården i inte har något att vinna på hypotesen att inte hjälpa patienten långsiktigt. Men i allra högst grad tror jag forskare som utvecklar läkemedel och vårdgivare som träffar patienter faktiskt vill bota och hjälpa deras patienter att bli friska. Däremot inte sagt alla företagsägare inom läkemedelsindustrin eller inom hälsovården har en god etik och moral.

Men visst förekommer det situationer med enskilda vårdgivare och terapeuter som överbehandlar. För min del som privatpraktiserande fysioterapeut med avtal enligt den så kallade nationella taxan med Region Skåne riskerar vi att vid granskning att bli fällda om vi inte kan motivera föra många återbesök.

Malmö den 6 februari 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

God vård och delaktighet

Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård år 2007 och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008. Idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som ett samlingsbegrepp för de faktorer en god vård ska innefatta. Totalt är det sex olika områden enligt Socialstyrelsens God vård och omsorg:

1. vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad och bygga på bästa tillgängliga kunskap

2. vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet

3. vården och omsorgen ska vara individanpassad och ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig

4. vården och omsorgen ska vara effektiv och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål

5. vården och omsorgen ska vara jämlik och tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla

6. vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg

Undertecknads klinik där anatomimodeller är en del i att undervisa patienter kring människokroppen och skador.

Personlig reflektion

En del faktorer som att vården ska vara individualiserad är självklart medan andra faktorer för god vård bör utvecklas och det gäller punkt fyra och sex.

Delaktighet i den vård som erhålls är betydelsefullt och förståelse för varför behandlingen eller rehabiliteringen ser ut som den gör. Sedan innebär inte delaktighet att du som patient kan kräver en viss medicinsk bedömning eller att rehabilitering ska ske på ett annat som jag som sjukgymnast anser den optimala med hänsyn till att vården ska vara effektiv. Naturligtvis har du patient alltid rätt att avböja en behandling eller rehabilitering.

Vården ska ges i rimlig tid. Själv arbetar jag ibland helger och många gånger efter normal kontorstid för att öka tillgängligheten samtidigt märker jag att trycket från patienter att komma till mig är så pass stor att väntetider från några till flera veckor finns. Det är aldrig något självändamål att ha längre väntetider men när det förekommer blir prioritering ibland nödvändigt. Här kommer däremot problematiken att det svårt inom rehabilitering om att värdera vem som ska ha förtur med olika smärt- och rörelsebesvär. Ska en patient med akut ryggskott där prognosen för det mesta är gynnsam oberoende av åtgärd eller patient med kroniska besvär ha förtur? Patienter som redan är i någon form av rehabilitering men vill byta för de inte har blivit hjälpta eller patienter som inte har påbörjat någon rehabilitering. Det finns inga givna svar här till skillnad från när sjukvården prioriterar allvarligt sjuka och skadade som ska ha förtur men då gäller det exempelvis på akutmottagningar på sjukhusen eller vid operation.

Malmö den 8 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Bestämda åsikter men utan djupare kunskap

Jag kom över en artikel i Sydsvenskan om allvetare som egentligen vet minst. I artikeln gällde det genmodifierade mat vilket är ett område jag inte kan något om men jag har inte så mycket åsikter om det heller. Ett par betänksamma citat kan man läsa om.

Phil Fernbach som är professor vid University of Colorado Boulder i USA säger: ”Extrema synpunkter härstammar ofta från människor som tror sig förstå komplexa ämnen bättre än vad de i själva verket gör”

I artikeln kan man läsa att där forskning presenteras tenderar att individer som har minst kunskap inom vetenskapliga ämnen kommer att vara okunniga eftersom de antagligen inte är öppna för andra argument och ny kunskap.

Nicholas Light vid University of Colorado Boulder säger följande: ”För att förändra människors åsikter, måste de till en början lära sig att uppskatta det de inte vet. Utan detta första steg kommer utbildningsinsatser antagligen inte att fungera särskilt bra för att få dem i linje med rådande vetenskaplig konsensus”

Samma situation kring exempelvis muskelspänningar

Majoriteten av patienter jag har mött på min klinik och massageterapeuter som jag har utbildat har varit öppna för kunskap och fakta som jag har förmedlat vilket är positivt. Inte sagt att man inte klan diskutera olika perspektiv på exempelvis behandlingsmetoder. Många jag möter är öppna och även ödmjuka där de säger att jag är ”specialisten” som vet.

Bilden visar ett ryggmärgssegment. Att förstå neurofysiologi är betydelsefullt för att även förstå de underliggande mekanismerna till muskelspänningar.

Men det händer några få gånger att vissa individer är väldigt bestämda i att exempelvis har man ont i muskler eller känner sig spänd så är det bara massage som är den enda och bästa metoden för att reducera muskelspänningarna och smärtan. Naturligtvis finns de människor som inledningsvis är av den åsikten att bara massage är det som gäller men som accepterar den information kring fysiologi som jag lyfter fram om varför olika metoder kan finnas för behandling av funktion störningar i muskler som yttrar sig som smärta, stelhet eller spänningar.

Malmö den 12 januari 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Gammalt ordspråk som även gäller modern fysioterapi

Det gamla ordspråket: ”Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet.” 

Egenvård behöver inte alltid innefatta träning med vikter eller gymträning. Det finns många olika metoder som kan ingå även om styrketräning oftast har en given plats.

Dagens fysioterapi och rehabilitering handlar många gånger om att ge patienten verktyg till egenvård  och information om förhållningssätt så att patienten kan hantera sina symtom och besvär självständigt. Även om jag som sjukgymnast är specialiserad på manuell terapi och behandlingar för reducera smärta och återställa funktion så är det frånsett vid akuta tillstånd sällan en långsiktig lösning. Ju mer du som patient får insikt och kunskap dina besvär och om hur rehabilitering ska ske på egen hand desto bättre brukar prognosen vara. 

Malmö den 1 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Vad gäller för icke legitimerad personal i behandling?

I Sverige fanns tidigare en lag som kallades ”Kvacksalverilagen”. (Lag 1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område). Men Kvacksalverilagen upphävdes 1999 och idag finns istället en gemensam lag hälso- och sjukvårdspersonal, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).Utdrag ur Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) för de som inte har legitimation:

5 kap. Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder

1 § Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte:

1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar,

2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning,

3. undersöka eller behandla någon annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos,

4. behandla någon annan med radiologiska metoder,

5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling,

6. undersöka eller behandla barn under åtta år, eller

7. prova ut kontaktlinser.

Paragraf 5 som berör behandling är nog ett område som det slarvas med bland en terapeuter men även tränare. Det är alltså inte utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, tillåtit att lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling. För oss med legitimation får vi ge råd om behandling och egenvård utan undersökning även om det i mitt fall sker extremt sällan. Men för en patient jag redan känner så kan vägledning också exempelvis ske via telefon på samma sätt som när du ringer sin vårdcentral eller sjukvårdsupplysning där samtal sker med sjuksköterska.

Malmö den 24 december 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast