Kategori: Hälsa

Övergripande om hälsovård från friskvård till sjukvård.

Publicerat

Kliniken är fortsatt öppen

Precis som alla andra hoppas jag att så få människor som möjligt drabbas av Corona och att antalet döda inte blir för högt.

Min klinik håller som många andra små företagare fortsatt öppet och jag tar emot patienter så länge du är frisk från infektioner och naturligtvis inte befinner dig i någon riskgrupp vad beträffar Coronaviruset. På grund av rådande situationer sker lite fler avbokningar hos mig vilket innebär att jag har kortare väntetider än normalt.

Du är välkommen att kontakta mig för att boka en tid.

Jag följer de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har och där man för närvarande anser att sjukvårdsinrättningar som min kan fortsatt vara öppna.

Malmö den 23 mars 2020

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Kliniken är öppen

Jag har öppet och med hänsyn till Corona som jag skrivit ett par inlägg om tidigare att du som har en pågående infektion ska omboka din tid tills du är frisk igen vad vid bör tänka kring smittspridning. Människor som sedan tillhör riskgrupper där Coronaviruset kan ha alvarliga konsekvenser ska naturligtvis överväga att avboka sina tider och jag för en dialog med alla. Men för majoriteten av befolkningen som är under pensionsåldern och inte har ett försvagat immunförsvar eller tillhör någon av riskgrupperna går det bra att boka tid hos mig . Riskgrupperna är uppdaterad nu i mitten av april 2020:
– cancersjuk
– multisjuk
– neurologiska sjukdomar som ALS, MS & Parkinson
– hjärt- och kärlsjuk
– diabetes
– lungsjukdomar
– intellektuella funktionsnedsättningar i kombination med rörelsenedsättning
– fetma med ett BMI på 40 eller mer

Jag kommer troligen också ha fler akuta tider än vad har kunnat erbjuda tidigare eftersom avbokningar kommer att ske.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Förebygg smittspridning

Socialstyrelsen har långt innan Coronaviruset givit denna informationsblad om vad man ska tänka på för förebygga smittspridning. Naturligtvis är den aktuell nu med Coronviruset men även vid andra infektioner. Tillägg är tvätta händerna med tvål i 20-30 sekunder.

Tidigare inlägg av mig tar upp just problematiken för oss vårdgivare som arbetar med manuell undersökning och behandling. Boka av din tid när du har tecken på infektion som förkylning, feber och irritation i luftvägarna. Det gäller även mildare symtom. Återigen är det egentligen samma förhållningssätt som har gällt innan coronaviruset.

Med hopp en god hälsa

David Aston

Publicerat

Avboka din tid om du har en infektion

Jag vill egentligen inte bidra till att öka hysterin kring Coronavirus men allmänt förebyggande åtgärder mot infektioner är följande:

– att tvätta händerna ofta
– undvika att röra vid ansiktet eller ögon
– hosta och nys i armvecket
– stanna hemma vid pågående infektion
– att undvika nära kontakt med människor som har infektion

Det sistnämnande innebär att för mig som arbetar med undersökning och behandling med händerna att smittspridning inte kan förebyggas lika väl. Risk finns för smittspridning till mig som vårdgivare men även indirekt till efterföljande patienter som kommer även om behandlingsbrits rengörs efter varje besök. Det går av förståeliga skäl inte efter varje patientbesök desinficera och tvätta rent allt som dörrhandtag och stolar.

Även utan feber kan det finnas en infektion.

Om du således är förkyld och/eller febrig är det ett tecken på en infektion men även symtom som allmän trötthet och matthet kan vara tecken på en infektion. Omboka hellre din tid hos mig än att chansa på att komma på ett besök. Försök också att höra av dig så tidigt som möjligt till mig för att ändra din tid. Andra patienter kan i sådana fall erbjudas din tid. Du ska ha ett par friska dagar efter en infektion innan ett besök är lämpligt. Det innebär om du redan dagen innan eller par dagar innan ditt bokade besök hos mig inte mår helt bra då är det bättre att omboka din tid än att vänta till samma dag för att känna av hur du mår. Avbokningar ska för övrigt ske minst 24 timmar innan ett bokat besök.

Med hopp om en god hälsa

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Relevanta frågor från patienter

För inte så länge sedan fick jag en fråga av en patient som innan hen ville boka en tid förhörde sig om mina väntetider men också hur jag arbetar med de besvär och den diagnos hen hade. Det är positivt att patienten som i detta fall redan hade varit hos en fysioterapeut men inte blivit hjälpt förhör sig inför nästa vårdgivare hur behandling kan se ut. Det är sällan så att vi vårdgivare har standardprotokoll att följa vid ett visst tillstånd. Oftast avgör undersökning och medicinska bedömning vid gör vilken form av rehabilitering som kan vara meningsfull att prova och under rehabilitering som utvärderas kan omprövning för andra metoder ske. Men hursomhelst anser att jag det är mycket positivt med patient kommer dessa genomtänkta frågeställningar. För situationen kan vara att en patient redan har provat en viss specifik behandling som exempelvis stötvåg som inte hjälpt och då med alla rätt och logik vill träffa en vårdgivare som inte använder stötvåg för den typ av problem som hen har. Sedan ska man ha i beaktning att det kan vara skillnader som är stora mellan olika terapeuter även om du som patient har fått övningar att göra eller manuell behandling.

Problemet som finns idag inom rehabilitering är att oberoende av vilken inriktning vi har även inte så kunniga som vi hade hoppats på att vi inte ens alltid efter en undersökning kan veta hur en patient svarar på olika åtgärder.

Malmö den 24 februari 2020

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Nu är jag på plats i min nya klinik

Precis som vid tidigare flytt har allt gått bra och relativt snabbt är jag igång i min nu större klinik i fräscha lokaler och ett trevligt centralt område i Malmö.

Jag tar fortsättningsvis emot nya och tidigare patienter med i synnerhet långvariga besvär från muskler, leder och nerver. Med hänsyn till att jag har ganska högt söktryck av patienter till mig och att jag i år går en längre vidareutbildning så finns det endast ibland tider för patienter med akuta besvär.

Välkommen

David Aston

Publicerat

Alternativ- och komplementärmedicin

Vad är då alternativ- eller komplementärmedicin? Det är inte så enkelt att definiera vad som räknas till alternativ- eller komplementärmedicin. Till alternativmedicin räknas behandlingsmetoder som inte är skolmedicinska och som sker istället för en skolmedicinsk behandling. Komplementärmedicinsk behandling sker inte istället för en skolmedicinsk behandling utan som ett tillägg.

Skolmedicin anses vara är den medicin som sker av den etablerade sjukvården och som undervisas vid statliga högskolor. Det är dock inte så lätt att kategoriskt beskriva skolmedicin enligt denna definition då det kan variera i olika länder vad som räknas som etablerad sjukvård och vad som undervisas på statliga högskolor. Exempelvis är akupunktur i Kina att betraktas som en skolmedicinsk behandlingsmetod. För att göra det hela än mer komplicerat kan enskilda skolmedicinska vårdgivare välja att använda behandlingsmetoder som ligger i gränstrakten för eller utanför skolmedicinen. Ett exempel är när sjukgymnaster använder akupunktur i mer än bara smärtlindrande syfte. Ett annat exempel är att i vissa länder är kiropraktik en integrerad del av hälsovården medan den i andra länder räknas som alternativmedicin.

Manuell undersökning av översta nacklederna vilket är tekniker som diverse olika vårdgivare och manuella terapeuter kan tänkas använda.

På senare tid används även begreppet integrativ medicin istället för komplementär- eller alternativmedicin. Integrativ medicin är en kombination av den västerländska skolmedicinen och andra alternativa och komplementära medicinska behandlingsmetoder. Integrativ medicin är också ett förhållningssätt som handlar om helhet och sammanhang.

En schism förekommer mellan terapeuter och vårdgivare inom alternativmedicin och skolmedicin. En del inom alternativmedicin kan vara raljerande om den etablerade sjukvården att de bara skriver ut recept på läkemedel men naturligtvis stämmer inte det då exempelvis fysioterapeuter arbetar med både behandling och vägledning kring övning. Metoder med exempelvis manuell terapi i olika former som används av vårdgivare med legitimation som fysioterapeuter och naprapater kan även användas av alternativmedicinska terapeuter. En del inom skolmedicin kan ha en nedsättande attityd till alternativmedicinare om bristfällig utbildningsnivå och ett icke evidensbaserat vård tillhandahålls.

Personligen tror jag schismerna som finnas många gånger handlar om okunskap. Faktum är att att alla vårdgivare och terapeuter oberoende yrkestitel träffar bara en del av alla patienter som finns och även om man lyckas hjälpa eller lindra symtom hos många av ”sina” patienter finns det också patienter som inte blir hjälpta. Sedermera arbetar man oftast kliniskt med ett urval av vissa patienter med relation vilken inriktning verksamheten har. Själv träffar jag olika smärtpatienter på min klinik men vissa diagnoser mer sällan och andra exempelvis mer renodlade neurologiska sjukdomar arbetar jag inte alls med. När jag arbetar med försäkringsmedicinska utredningar möter jag patienter som har provat väldigt många olika vård- och rehabiliteringsinsatser men utan nämnvärda förbättringar och de medicinska förutsättningar för arbete är fortsatt väldigt låga och även obefintliga.

Malmö den 21 november 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut

 

Publicerat

Samsjuklighet

Ibland träffar vi i sjukvården patienter som har olika symtom där patienten söker mer information om sina besvär oftast via Internet. Det är absolut inte fel att söka mer information kring sina besvär men att på egen hand försöka ställa en medicinsk diagnos på sig själv blir oftast fel. Många symtom för olika diagnoser sammanfaller med varandra och en del symtom är så kallade allmänna, det vill säga icke sjukdomsspecifika. Hit kan vara smärta, allmänpåverkad och trötthet. Symtom som dessa men även andra symtom stämmer nämligen in på väldigt många olika diagnoser.

I beaktning bör man har många diagnoser även ställs utöver symtombeskrivning på på objektiva fynd som sjukvårdens gör. Det kan handla om inspektion, känna på en struktur (palpation), rörelsetester, bilddiagnostik  med mera. Det också diagnoser som endast sker via anamnes (den redogörelse du gör till vårdgivaren).

Diagnostik eller snarare differentialdiagnostik där det handlar om utbildade personal inom vården försöker skilja på diagnoser med snarlika symtom är inte lätt. Exempelvis är inte avsaknad av en del symtom eller fynd per automatik detsamma som en diagnos kan avfärdas. Omvänt gäller också att bara för några eller fler symtom eller fynd kan konstateras är inte detsamma som att en diagnos kan fastställas.

Undertecknad har själv som sjukgymnast devis blivit mer ödmjuk med diagnostik inom mitt område vad gäller rörelseapparaten på grund av den svårighet som finns.

Problemet med att själv som lekman och patient att resonera kring olika diagnoser som man kan lida av är det blir lätt man kan tror att man lider av flera olika tillstånd samtidigt. Inom medicin finns förvisso ett begrepp som heter komorbiditet som betyder samsjuklighet. Vid en del tillstånd och diagnoser ser man att sannolikheten eller rättare sagt risken för att andra tillstånd ökar om en eller fler sjukdomar finns. Exempelvis vet man att diabetes ökar risken för hjärt- och kärlbesvär. Det blir däremot ganska dystert om du som patient tar för givit att för att en ökad risk kan finnas för andra sjukdomar på grund av den samsjuklighet som är dokumenterad innebär att just du även har de andra sjukdomarna. Det blir också lätt att du som patient glömmer att du inte är en diagnos och att hur en eller flera sjukdomar eller skador påverkar dig är individuellt. Vilka resurser och förutsättningar du har kan lätt missas och det kan bli kontraproduktivt för även hur du hanterar dina besvär med att bara se det från ett negativt perspektiv.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Vill verkligen vården hjälpa patienter?

Jag kom över ett inlägg på nätet där en person ifrågasatte läkemedelsindustrin och sjukvårdens intressen för att verkligen vilja hjälpa och bota patienter. Det skulle finnas en dold agenda i att tjäna på att inte bota patienter utan kvarhålla patienter i deras sjukdom.

Massage är en gammal metod som fortfarande används inom sjukvården även om effektiviteten diskuteras mer idag. Bilden är hämtad från läkarbok från 1900-talets början[/caption]

Jag är ganska övertygad om att styrande politiker som ansvarar för finansiering av stora delar av vården i inte har något att vinna på hypotesen att inte hjälpa patienten långsiktigt. Men i allra högst grad tror jag forskare som utvecklar läkemedel och vårdgivare som träffar patienter faktiskt vill bota och hjälpa deras patienter att bli friska. Däremot inte sagt alla företagsägare inom läkemedelsindustrin eller inom hälsovården har en god etik och moral.

Men visst förekommer det situationer med enskilda vårdgivare och terapeuter som överbehandlar. För min del som privatpraktiserande fysioterapeut med avtal enligt den så kallade nationella taxan med Region Skåne riskerar vi att vid granskning att bli fällda om vi inte kan motivera föra många återbesök.

Malmö den 6 februari 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Publicerat

God vård och delaktighet

Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård år 2007 och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008. Idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som ett samlingsbegrepp för de faktorer en god vård ska innefatta. Totalt är det sex olika områden enligt Socialstyrelsens God vård och omsorg:

1. vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad och bygga på bästa tillgängliga kunskap

2. vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet

3. vården och omsorgen ska vara individanpassad och ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig

4. vården och omsorgen ska vara effektiv och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål

5. vården och omsorgen ska vara jämlik och tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla

6. vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg

Undertecknads klinik där anatomimodeller är en del i att undervisa patienter kring människokroppen och skador.

Personlig reflektion

En del faktorer som att vården ska vara individualiserad är självklart medan andra faktorer för god vård bör utvecklas och det gäller punkt fyra och sex.

Delaktighet i den vård som erhålls är betydelsefullt och förståelse för varför behandlingen eller rehabiliteringen ser ut som den gör. Sedan innebär inte delaktighet att du som patient kan kräver en viss medicinsk bedömning eller att rehabilitering ska ske på ett annat som jag som sjukgymnast anser den optimala med hänsyn till att vården ska vara effektiv. Naturligtvis har du patient alltid rätt att avböja en behandling eller rehabilitering.

Vården ska ges i rimlig tid. Själv arbetar jag ibland helger och många gånger efter normal kontorstid för att öka tillgängligheten samtidigt märker jag att trycket från patienter att komma till mig är så pass stor att väntetider från några till flera veckor finns. Det är aldrig något självändamål att ha längre väntetider men när det förekommer blir prioritering ibland nödvändigt. Här kommer däremot problematiken att det svårt inom rehabilitering om att värdera vem som ska ha förtur med olika smärt- och rörelsebesvär. Ska en patient med akut ryggskott där prognosen för det mesta är gynnsam oberoende av åtgärd eller patient med kroniska besvär ha förtur? Patienter som redan är i någon form av rehabilitering men vill byta för de inte har blivit hjälpta eller patienter som inte har påbörjat någon rehabilitering. Det finns inga givna svar här till skillnad från när sjukvården prioriterar allvarligt sjuka och skadade som ska ha förtur men då gäller det exempelvis på akutmottagningar på sjukhusen eller vid operation.

Malmö den 8 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast