David Aston - Legitimerad sjukgymnast

Innehållsförteckning

Smärta

Definitionen av smärta enligt av International Association for the Study of Pain som: ”En obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse, associerad med upplevd eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan”

Det innebär att smärta alltid en är subjektiv upplevelse utan relation till omfattningen på eller ens förekomst av skada. En individ kan ha värk av mer akut inslag men man kan även drabbas av långvarig smärta. Långvarig perioder av värk som pågått i mer än 3 månader kallas för kronisk smärta men idag försöker man hellre tala om långvarig smärta. Den långvariga icke cancerrelaterade värken är komplicerad och oftast svårbehandlad. Smärtan som är långvarig har sällan en tydlig orsak till varför den finns. Vid akut smärtan där finns det för det mesta ett tydlig orsak som kan behandlas. Den akuta smärta ska ses som en varningssignal att något inte står rätt till och som ett svar på en vävnadsskada med inflammation medan den långvariga smärtan inte har några tecken på vävnadsskada.

Nerver förmedlar smärtar

Smärta har en neurofysiologisk komponent.

Varför får man ont?

Det finns en mängd olika orsaker om varför vi drabbas av värk. Det kan vara överbelastning, monotona arbetsuppgifter, ogynnsam hållning, skador, sjukdomar, stress etcetera. Smärta är ett komplext ämne där psykosociala och kulturella faktorer också har en inverkan.

Fysiologiskt kan smärta indelas i följande kategorier:

– Nociceptiv smärta som innebär att smärtreceptorer från hud, muskler, leder eller inre organ aktiveras. Denna form av smärta är kopplad till en skada eller sjukdom vilket ska tas hänsyn till. Den akuta smärta finns av anledning. Nervsystemet är dock i sig inte drabbad vid nociceptiv smärta.

– Neuropatisk smärta som innebär att nervvävnaden är påverkad eller skadad. Patienten med neuropatisk smärta har rörelsebegräsningar och är belastningspåverkad. Kraft och känsel kan vara påverkade. Provokation av den drabbade nervvävnaden via tryck eller töjning framkallar symtom.

– idiopatisk smärta vilket innebär att någon orsak inte kan hittas till smärta. Många patienter med långvarig smärta kan ingå i denna kategori.

– dysfunktionell smärta är ett nyare begrepp där en nedsättning existerar i det centrala nervsystemets förmåga att minska långvarig värk. Flertalet patienter med långvarig och/eller kronisk smärta ingår i denna kategori.

En viktig del av att förstå smärtans fysiologi är att ha kunskap om nervsystemet. Det är olika delar av nervsystemet som förmedlar och registrerar smärtan. Förr i tiden såg man det väldig enkelt att allt handlade som smärtsignaler som förmedlades av nervtrådar till hjärnan. Idag är vetskapen betydligt större och samtidigt är smärta mer komplicerat.

Bedömning av smärta

Jag kan hjälpa dig med smärtor genom att först göra en smärtanalys och undersökning för att försöka fastställa orsaken till din värk. I de fall där manuell terapi eller fysioterapi kan vara lämpliga åtgärder så läggs en behandlingsplan upp. Annars hänvisas du som patient till läkare för vidare medicinsk utredning. Generellt sätt kan sägas att akuta smärtor som härstammar från rörelseapparaten kan lindras med manuell terapi. Vid långvariga smärtor ska inte passiva metoder användas för mycket utan det är även betydelsefullt med rådgivning om egenvård, aktivitet och ergonomi

Vad betyder egentligen smärttröskel?
Begreppet smärttröskel definieras som den minsta intensitet av ett viss smärta som individer uppfattar som smärtsam. Ett annat begrepp är smärttolerans vilket istället definieras som hur mycket av en viss smärta som kan tolereras. Två individer kan således ha samma smärttröskel men olika tolerans för samma typ av smärta.

Är det något jag som patient ska tänka på om jag söker vård för mina smärtor?
Det är nödvändigt att vårdgivaren inriktar behandlingen på att minska smärtan och inte bara lägger in åtgärder för andra symtom. Ty det förekommer att patienter till exempel kan uppleva sig rörligare efter behandling men smärtsymtomen kvarstår.

Hur ska jag som patient förhålla mig till smärtstillande läkemedel?
I en del situationer är läkemedel som minskar smärta och inflammation nödvändigt för att du som patient ska kunna sova och hantera din vardag. Även om smärtstillande läkemedel inte tar bort orsaken så är det ändå ett bra och kostnadseffektivt sätt att minska dina symtom och bryta en ond cirkel. Men observera att intag av läkemedel ska diskuteras med läkare och det gäller i synnerhet om du redan har någon sjukdom eller medicinskt tillstånd oberoende om du får medicin för detta.

 

Referenser om smärta

1. Dardzinski JA, Ostrov BE, Hamann LS. Myofascial pain unresponsive to standard treatment: successful use of a strain and counterstrain technique with physical therapy. Journal of Clinical Rheumatolology 2000 Aug; 6(4):169-74.

2. Brosseau L, Wells GA, Tugwell P, Casimiro L, Novikov M, Loew LO et al. ttawa panel evidence-based clinical practice guidelines on therapeutic massage for neck pain. Journal of Bodywork and Movement Therapy 2012 Jul; 16(3):300-25.

3. Bronfort G, Evans R, Andersson AV, Svendsen KH, Bracha Y, Grim RH. Spinal manipulation, medication, or home exercise with advice for acute and subacute neck pain: a randomized trial. Annals of internal medicine 2012 Jan 3; 156:1-10.

4. Ladeira CE. Evidence based practice guidelines for management of low back pain: physical therapy implications. Revista Brasileira de Fisoterapia 2011 May-Jun;15(3):190-9.5. Moseley GL. A pain neuromatrix approach to patients with chronic pain. Manual Therapy 2003; 8(3): 130-140.

 

Malmö den 27 september 2014

David Aston

Leg. sjukgymnast & Ergonom