Vill verkligen vården hjälpa patienter?

Jag kom över ett inlägg på nätet där en person ifrågasatte läkemedelsindustrin och sjukvårdens intressen för att verkligen vilja hjälpa och bota patienter. Det skulle finnas en dold agenda i att tjäna på att inte bota patienter utan kvarhålla patienter i deras sjukdom.

Massage är en gammal metod som fortfarande används inom sjukvården även om effektiviteten diskuteras mer idag. Bilden är hämtad från läkarbok från 1900-talets början[/caption]

Jag är ganska övertygad om att styrande politiker som ansvarar för finansiering av stora delar av vården i inte har något att vinna på hypotesen att inte hjälpa patienten långsiktigt. Men i allra högst grad tror jag forskare som utvecklar läkemedel och vårdgivare som träffar patienter faktiskt vill bota och hjälpa deras patienter att bli friska. Däremot inte sagt alla företagsägare inom läkemedelsindustrin eller inom hälsovården har en god etik och moral.

Men visst förekommer det situationer med enskilda vårdgivare och terapeuter som överbehandlar. För min del som privatpraktiserande fysioterapeut med avtal enligt den så kallade nationella taxan med Region Skåne riskerar vi att vid granskning att bli fällda om vi inte kan motivera föra många återbesök.

Malmö den 6 februari 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

God vård och delaktighet

Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård år 2007 och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008. Idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som ett samlingsbegrepp för de faktorer en god vård ska innefatta. Totalt är det sex olika områden enligt Socialstyrelsens God vård och omsorg:

1. vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad och bygga på bästa tillgängliga kunskap

2. vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet

3. vården och omsorgen ska vara individanpassad och ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig

4. vården och omsorgen ska vara effektiv och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål

5. vården och omsorgen ska vara jämlik och tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla

6. vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg

Undertecknads klinik där anatomimodeller är en del i att undervisa patienter kring människokroppen och skador.

Personlig reflektion

En del faktorer som att vården ska vara individualiserad är självklart medan andra faktorer för god vård bör utvecklas och det gäller punkt fyra och sex.

Delaktighet i den vård som erhålls är betydelsefullt och förståelse för varför behandlingen eller rehabiliteringen ser ut som den gör. Sedan innebär inte delaktighet att du som patient kan kräver en viss medicinsk bedömning eller att rehabilitering ska ske på ett annat som jag som sjukgymnast anser den optimala med hänsyn till att vården ska vara effektiv. Naturligtvis har du patient alltid rätt att avböja en behandling eller rehabilitering.

Vården ska ges i rimlig tid. Själv arbetar jag ibland helger och många gånger efter normal kontorstid för att öka tillgängligheten samtidigt märker jag att trycket från patienter att komma till mig är så pass stor att väntetider från några till flera veckor finns. Det är aldrig något självändamål att ha längre väntetider men när det förekommer blir prioritering ibland nödvändigt. Här kommer däremot problematiken att det svårt inom rehabilitering om att värdera vem som ska ha förtur med olika smärt- och rörelsebesvär. Ska en patient med akut ryggskott där prognosen för det mesta är gynnsam oberoende av åtgärd eller patient med kroniska besvär ha förtur? Patienter som redan är i någon form av rehabilitering men vill byta för de inte har blivit hjälpta eller patienter som inte har påbörjat någon rehabilitering. Det finns inga givna svar här till skillnad från när sjukvården prioriterar allvarligt sjuka och skadade som ska ha förtur men då gäller det exempelvis på akutmottagningar på sjukhusen eller vid operation.

Malmö den 8 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Google recension

För alla patienter som har varit hos mig på behandling och rehabilitering får gärna skriva en recension på Google. Det går snabbt och du för gärna även skriva några rader i kommentarsfältet. Många patienter hittar till mig via Internet men väldigt många kommer också via rekommendationer. Det är mycket uppskattat om jag kan få även din recension.

Tack på förhand!

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Outnyttjade gymkort för miljarder

En bättre artikel i Svenska Dagbladet om hur många som antagligen inte nyttjar sina gymkort i Sverige. Inte helt oväntat och även om infallsvinkeln i artikeln är mer ut ett ekonomiskt perspektiv. En ekonom ger tips om vad man bör tänka på för att inte förlora pengar på en låg eller utebliven följsamhet i träningen så finns en viktig poäng i att för ambitionsnivå en av riskerna.

Friskis & Svettis är öppna och berättar om träningsfrekvensen hos sina medlemmar men det mer oklart om andra gymkedjor delar med sig om denna statistik.

Här provtränar jag en styrketräningsmaskin på en mässa i Tyskland

Viktigt att förstå är att ändra beteende oberoende om det gäller att äta mer hälsosamt, sluta röka eller börja träna är processer som kan ta tid. Att få rätt motivation som är bestående kan ta lång tid. Jag har själv under 1990-talet arbetat som tränare på olika gym men även som ansvarig för personliga tränare på två gym i Malmö under 2000-talet när jag hade min rehabklinik på deltid. Lärdomen är att det är svårt att hitta rätt åtgärder för att förebygga en låg eller utebliven följsamhet i träning. När det gäller friskvårdsträning hade fler personer behövt hjälp från duktiga personliga tränare som är insiktsfulls i beteendeförändring. Egentligen blir mycket irrelevant vad gäller olika träningsfilosofier och övningsval om träningen ändå inte blir av på sikt. Här är det inte riktigt någon skillnad vad beträffar friskvård eller sjukvård som jag idag arbetar med även om rehabiliteringsträning i många tillstånd behöver vara specifikt.

Malmö den 7 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Gammalt ordspråk som även gäller modern fysioterapi

Det gamla ordspråket: ”Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet.” 

Egenvård behöver inte alltid innefatta träning med vikter eller gymträning. Det finns många olika metoder som kan ingå även om styrketräning oftast har en given plats.

Dagens fysioterapi och rehabilitering handlar många gånger om att ge patienten verktyg till egenvård  och information om förhållningssätt så att patienten kan hantera sina symtom och besvär självständigt. Även om jag som sjukgymnast är specialiserad på manuell terapi och behandlingar för reducera smärta och återställa funktion så är det frånsett vid akuta tillstånd sällan en långsiktig lösning. Ju mer du som patient får insikt och kunskap dina besvär och om hur rehabilitering ska ske på egen hand desto bättre brukar prognosen vara. 

Malmö den 1 januari 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Vad gäller för icke legitimerad personal i behandling?

I Sverige fanns tidigare en lag som kallades ”Kvacksalverilagen”. (Lag 1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område). Men Kvacksalverilagen upphävdes 1999 och idag finns istället en gemensam lag hälso- och sjukvårdspersonal, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).Utdrag ur Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) för de som inte har legitimation:

5 kap. Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder

1 § Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte:

1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar,

2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning,

3. undersöka eller behandla någon annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos,

4. behandla någon annan med radiologiska metoder,

5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling,

6. undersöka eller behandla barn under åtta år, eller

7. prova ut kontaktlinser.

Paragraf 5 som berör behandling är nog ett område som det slarvas med bland en terapeuter men även tränare. Det är alltså inte utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, tillåtit att lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling. För oss med legitimation får vi ge råd om behandling och egenvård utan undersökning även om det i mitt fall sker extremt sällan. Men för en patient jag redan känner så kan vägledning också exempelvis ske via telefon på samma sätt som när du ringer sin vårdcentral eller sjukvårdsupplysning där samtal sker med sjuksköterska.

Malmö den 24 december 2018

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Behandling av muskelspänningar med eller utan massage

Massage för minska muskelspänningar

Ibland kommer jag i kontakt med patienter vars fysioterapeut/sjukgymnast eller kiropraktor säger till dem att de ska söka sig till en terapeut för att få massage för deras muskelspänningar.  Om meningen är att du ska få mindre spänningar som ej bedöms vara en primär del av dina symtom kan avslappningsmassage vara helt i sin ordning. Men jag får ibland uppfattningen att patienter blir rekommenderade att de ska söka sig till en terapeut som ger massage i rent behandlande syfte för symtomgivande muskelspänningar. I detta avseende blir jag ledsen att det finns en okunskap i att det endast är massage som kan användas för att minska muskelspänningar.

Undersökning av muskler, leder och nervsystemet år väsentligt för att bedöma vilka behandlingsmetoder som kan användas.

Andra metoder än massage

Ska sanningen fram så är massage inte alltid ens den mest optimala behandlingsmetoden och det säger jag som i grunden är massör och som sedan år 2000 utbildat massageterapeuter.  Till det kan jag även tillägga att jag idag använder många gånger massage i mina sjukvårdande behandlingar inom ramen för fysioterapi. Jag arbetar med olika metoder som alla kan fungerar för att reducera muskelspänningar direkt eller indirekt. Men det finns även andra metoder så väl passiva där du som patient får behandling men även aktiva metoder där du som patient lära dig att med olika strategier och metoder minska dina spänningar. Vilka behandlingar som ska användas beror på vilken inriktning vårdgivaren eller terapeuten har samt vilken medicinsk bedömning som sker efter en undersökning. Den underliggande orsaken till dina muskelspänningar måste man försöka komma fram till för annars är risken att behandlingar i bästa fall bara ger tillfällig lindring. Handlar det om muskelobalans, nervpåverkan, stela leder, svaghet,  skada, stress, ensidiga arbetsmoment med mera?

Muskelbehandling kan innefatta andra metoder än bara massage som här en neuromuskulärteknik.

Du som patient bör fråga den vårdgivare som rekommenderar dig massage för dina muskelspänningar följande:

  • anser du att mina spänningar är av mindre betydelse och därför kan jag om jag vill söka massage för generell avslappning? Om svaret är ja här så är det kanske inte ens meningen att du ska ha massage som sjukvårdande behandling.
  • finns det andra metoder än massage för att minska mina muskelspänningar? Här är det bra för dig att veta vilka metoder som din nuvarande vårdgivare arbetar med.

Jag tar kontinuerligt emot nya patienter men inte som är under pågående behandling för sina besvär hos någon annan vårdgivare med undantag av läkare vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg.  Du kan även läsa mer här om vad som gäller om du tänker att söka mig för massage inom ramen för offentligt finansierad sjukvård (inom högkostnadsskyddet)

David Aston
Leg. Sjukgymnast & Dipl. Massageterapeut

 

Foam roller som behandling?

Foam roller finns på  flera gym idag  och används av en del tränande. Vad är syftet och vad har foam roller eventuell fysiologisk effekt? Tanken generellt med foam roller är den bland annat kan användas som egenvård för muskelmassage eller så kallad myofascial release.  

Det finns några studier angående foam roller som har visat att redskapet kan bidra till bättre rörlighet i lårmuskler och minskad värk. Det går däremot inte uttala sig om redskapet och metoden är bättre än någon annan egenbehandlingsmetod. Cheatham och Stull [1]  studie med 30 friska vuxna fick slumpmässigt i två grupper där båda grupperna använde foam roller för lår framsida i 2 minuter men eller utan rörelser av ledrörelser.  Efter användning utvärderas smärttröskel och knärörligheten där det resultat visade att i gruppen där foam roller med aktiva rörelser genomfördes hade större effekt på rörelseomfånget än jämfört med att använda foam roller utan rörelser [1].

I en litteraturöversikt av Schroeder och Best [2] omfattande 9 studier om foam roller där drar man slutsatsen att redskapet kan minska ömhet efter träning och påverka rörligheten.

Det finns inga studier som jag hittade där man jämför foam roller men andra metoder för reducera smärta och förbättra rörlighet.

En foam roller är cylinderformad med ett hård inre del medan den yttre delen kan vara mjukare.

Jag hörde nyligen två tränande diskutera att foam roller kunde användas för ländryggsbesvär. Jag gjorde nyligen en snabb sökning i en medicinsk databas och där fann jag inga studier som berör ländryggsbesvär och foam roller. Det går alltså inte att dra någon slutsats angående foam roller är effektivt som behandling av ländryggsbesvär. Däremot inte sagt att foam roller inte skulle kunna hjälpa enskilda individer. Ty avsaknad av studier är inte detsamma som att det finns belägg för foam roller är verkningslös.

Foam roller finns i olika storlek och form.

Sammanfattningsvis kan man säga om foam roller kan uppfylla ett syfte att påverka rörlighet och reducera smärta på kort sikt. Vid mer bestående tillstånd bör man naturligtvis undersöka och komma fram till en medicinsk bedömning där man lägger upp behandlingsplan. Det här kan oftast vi fysioterapeuter/sjukgymnaster bidra.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Referenser

  1. Cheatham SW, Stull KR. Comparison of a foam rolling session with active joint motion and without joint motion: A randomized controlled trial. J Bodyw Mov Ther. 2018 Jul;22(3):707-712.
  2. Schroeder AN, Best TM. Is self myofascial release an effective preexercise and recovery strategy? A literature review.Curr Sports Med Rep. 2015 May-Jun;14(3):200-8.

Kronisk smärta och rundgång i vården

Kronisk och långvarig smärta

Vi som arbetar med sjukvård möter patienter med  akuta och långvariga besvär. I det senare fallet när det gäller smärtproblematik och i synnerhet långvarig smärta  är det ett komplicerat område.  En del patienter kan vi hjälpa och ge lindring samt förbättra funktion hos medan andra blir inte hjälpta eller får i bästa fall en högst tillfällig lindring. Patienten har således en kronisk smärtproblematik.  Det är dessa patienter som av förståeliga skäl söker sig vidare till andra terapeuter och vårdgivare.

Rundgång i vården

I biomedicinska artiklar benämner man detta beteende med ”doctors shopping” som skulle kunna översättas att patienten konsumerar vård hos olika läkare. Jag vill även lägga till att dessa patienter söker sig till olika vårdgivare utöver läkare och terapeuter.  För en del patienter är det den ständiga jakten på att finna ett bot. Men det kan även vara att vissa patienter som söker sjukvården i hopp om hitta en diagnos som kan förklara smärtproblematiken. Någonstans finns det en sundhet i  detta att patienten vill bli frisk. Men hur många olika vårdgivare och terapeuter ska man söka?

Jag har i olika perioder och omfattningar i mer än 6 år arbetat med så kallade oberoende medicinska teamutredningar av sjukskrivna patienter för att ge ett underlag till Försäkringskassan. Här träffar jag med läkare, psykolog och arbetsterapeut i synnerhet patienter som har provat väldigt många olika behandlingsmetoder och även givit olika rehabiliteringsinsatser en chans men trots detta har patientens symtom och funktion inte förbättrats i något större grad. Frågan vi måste lyfta till försäkringskassan är det finns någon rehabiliteringspotential och prognos. Är det meningsfullt med mer rehabilitering eller ska patienter utredas mer inom specialistsjukvården.

Ortopedisk medicinsk ledundersökning av bröstryggen utförd av undertecknad som fysioterapeut.

Att tänka på för dig som smärtpatient

Jag får ibland frågor från patienter med långvarig smärtproblematik som inte bor i närheten av Malmö där jag är verksam med min klinik och dessa patienter undrar om jag känner någon på deras hemort som kan hjälpa dem.  Men här måste jag också understryka att  bara för att min webbplats är  informativ så innebär det inte jag per automatik är den mest lämpliga vårdgivaren att söka.

Bor du i  en större stad finns det med all sannolikhet en mängd olika vårdgivare och terapeuter att söka. Naturligtvis har jag patienter som med långvariga smärtproblem som får lindring och förbättrad funktion hos mig samt i en del fall även blir återställda men samtidigt är komplexiteten i långvarig smärta att en del patienter blir inte hjälpta oberoende vad de provar för rehabilitering eller medicinska åtgärder.

Samtidigt kan det hända att du som patient tror att du har sökt allt som är möjligt och även betalt mycket för olika rehabiliteringsinsatser hos privata aktörer men vid närmare granskning kanske en del metoder inte har provats och mycket har varit snarlikt. Det kan hända att du som patient inte har valt mer än manuell terapier och omedvetet eller medvetet valt bort aktiva rehabiliteringsansatser som träning och kroppskännedomsövningar.

Det kan även vara så att under en viss fas med besvär svarar du som patient bättre på vissa metoder medan andra fall har du som patient fokuserat på vissa symtom men inte hur det påverkar dig i funktion. Exempelvis kanske rehabövningar har introducerats för tidigt och i en för hög intensitet eller svårighet. Ett annat scenario är att  du som patient ansett dina smärtor i ryggen blivit bättre medan domningar samt gångförmågan är sämre. Det förekommer också situationer där patienter anser att man har provat rehabträning men antingen en form av träning som just i det specifika fallet inte är det bättre alternativet eller så har träningen inte fullföljts långsiktigt nog.

Andra situationer är att patienter med viss rätt dömer ut en hel yrkeskår för att de har ansett att de exempelvis har varit hos några kiropraktorer, massörer eller fysioterapeuter. Här bör man ha i åtanke att det kan skilja sig en hel del inom samma yrkeskår vad beträffar omhändertagande.

Generell eller specifik rehab

Jag arbetade en period också i ett multimodalt smärtteam (MMS) där enskilda vårdgivare alla var högst kvalificerade men arbetsgivarens vision handlade om att effektivisera på bekostnad av individuellt omhändertagandet. I MMS ska det ingå gruppaktiviteter men i en del fall blir det till ett absurdum att tror att patienter med diverse olika medicinska tillstånd och bakgrund ska ha rehabträning i grupp. I en del fall kan mer generell egenvård gör stor nytta medan i andra fall behöver rehabiliteringen bli mer specifik och individuellt anpassad

Jag har på följande sida skrivit om vad du som patient kan tänka på när du söker dig till en vårdgivare,  råd vid vårdkontakt.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Evidens för manipulation av ländryggen

Evidens för manipulation vid långvariga ländryggsbesvär

En ny systemisk litteraturgranskning och metanalys om manipulation och mobilisering av patienter med långvarig ländryggssmärta visar på god resultat. Egentligen är detta vad som de senaste åren har varit tendensen att vi som arbetar med manuell terapi och mer specifikt med manipulation eller mobilisering av ryggen anser att dessa behandlingar kan vara betydelsefullt för patienter med långvariga besvär.

Titel: Manipulation and mobilization for treating chronic low back pain: a systematic review and meta-analysis.

Tidskrift: Spine J. 2018 May;18(5):866-879. doi: 10.1016/j.spinee.2018.01.013. Epub 2018 Jan 31.

Författare: Coulter ID, Crawford C, Hurwitz EL, Vernon H, Khorsan R, Suttorp Booth M, Herman PM.

Syftet: Att undersök effekt och säkerheten av ledmanipulation och ledmobilisering i behandling av långvarig ländryggssmärta.

Studiedesign: Metanalys och systematisk litteraturgranskning.

Metod och material: sökning i flera databaser från 2000 till 2017 , genomgång av referenslistor och kommunikation med specialister. Randomiserade kontrollerade studier valdes ut där man jämförde manipulation eller mobilisering med bluffbehandling, ingen behandling, andra terapier och multimodal tillvägagångsätt.

Resultat: Femtioen studier inkluderades varav nio studier var lika nog att ingå metaanalysen. Manipulation hade en signifikant effekt på att reducera smärta och funktionsnedsättning jämfört med andra aktiva åtgärder som träning. Mobilisering hade effekt på att reducera smärta men inte funktionsnedsättning jämfört med andra aktiva åtgärder som träning. Det finns enligt författaren en måttlig evidens att manipulation och mobilisering kan reducera smärta och förbättra funktion hos patienter med långvarig ländryggssmärta.