När människan utsätts för fysisk överbelastning inom arbete svarar kroppen oftast med en inflammation vilket kan drabba bland annat muskler, senor, senskidor eller slemsäckar. Symtomen vid inflammation kommer smygande och varierar beroende på vilka strukturer som har drabbats men vissa gemensamma kännetecken finns. Hit hör en nedsatt funktion, smärta och ömhet. Utlösande faktorer är ensidiga moment på arbetet. Det kan vara upprepande arbete med låg belastning under en längre period som leder till en arbetsskada. Inflammationen kan bli mycket besvärande och fortsätter man irritera området finns det risk att det blir ett långvarigt problem. Mer om inflammationer kan läsas under idrottsskador till vänster. Belastningsskador inom arbetslivet har nämligen mycket gemensamt med överbelastningsskador inom idrottsvärlden.
Den psykosociala miljön vilket bland annat innefattar stress och arbetsorganisation är förknippad om besvär uppstår i rörelseapparaten. Det finns flera orsaker som kan leda till besvär med rörelseapparaten varav följande är påverkningsbara:
– Arbetsställningar
– Arbetsteknik
– Arbetsorganisation
Belastningens samband med de fysiologiska eller patologiska effekterna kan beskrivas som den yttre belastning i form exempelvis dålig arbetsställning, lyft, eller ensidiga rörelse leder till ökad muskelspänning eller effekter på leder. Kroppen reagerar med trötthet och värk men även stress. Detta i sin tur kan föranleda till en vävnadsskada men även i en träningseffekt. Det sistnämnda effekten förutsätter att det inte har blivit för mycket belastning. Här finns det likheter med överbelastningsskador inom idrottsmedicinen.
Den långvariga stressen där hormonet kortisol ökar så inverkar det på överbelastningsbesvär som kännetecknas av bland annat muskelspänning, ökad infektionskänslighet, sömnproblem, trötthet och minnesstörningar, koncentrationssvårigheter.
Risk vid långvarig stress finnas att man drabbas av högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom finns. Skillnader finns med den akuta stressreaktionen där det sympatiska nervsystemet aktiveras med påslag av hormonorna adrenalin och noradrenalin. Vid den akuta stressen (kamp- och flyreaktion) ökar puls, ökar blodtryck, andningsfrekvensen ökar, ökad blod till muskler och hjärna, minskad smärtkänslighet och ökad aktivitet av immunförsvaret.
Åtgärder som jag kan hjälpa till med kan vara är olika manuella medicinska behandlingsmetoder i kombination med rådgivning inom ergonomi och träning. Det är betydelsefullt att man diskuterar riskfaktorer som ska undvikas på arbete eller fritid. För råd vid bildskärmsarbete kan du läsa mer på denna webbplats vid ergonomi tips vid datorarbete.
Den arbetsrelaterade åkomman som kan uppstå vid datorarbete kan du läsa om specifikt vid musarm vid datorarbete vilket kan ha inslag av golfarm eller tennisarm.
Referenser arbetsskador
1. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). 2012. Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar – nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. Rapportnummer: 210. Mölnlycke; Elanders: 2012.
2. Holmström E, Eklund M, Ohlsson K. Människan i arbetslivet. Studentlitteratur; Lund: 1999.
3. Arbetskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1998:1. Belastningsergonomi. Erlanders Gotab. 1998
Malmö den 12 juli 2012
David Aston
Leg. sjukgymnast & Ergonom