Ortopedi består av de latinska orden orto och pedi. Orto betyder göra rak medan pedi betyder barn och således betyder ortopedi göra barnet rakt.
Ortopedisk medicin är den del inom ortopedin där diagnostiken och terapin av rörelseapparaten sker men som inte kräver kirurgi, onkologisk, neurologisk eller reumatologisk behandling. Behandlingen inom ortopedisk medicin innefattar manuell terapi men även injektionsterapi. Det sistnämnda utförs av läkare. Den manuella terapin inom ortopedisk medicin omfattar både led- och muskelbehandling. På senare tid har även nervbehandling lagts till inom den ortopediska medicinen. I grunden kännetecknas ortopedisk medicin av ett biomekaniskt perspektiv på diagnostik och terapi. Det ortopedisk medicinska vårdgivaren ser också till förhållanden ur ett patofysiologiskt (hur olika sjukliga processer förekommer vid ett tillstånd) eller patoanatomiskst (hur skador eller sjukdomar påverkar kroppsliga strukturer) perspektiv.
ett skelett som görs rakt av ett träd (här i en
lite modernare tappning)
Inom den moderna ortopediska medicinen ingår det även träningsterapi, ergonomi samt beteendevetenskapliga metoder.
Åtgärder med manuella tekniker för test och terapi sker på ett systematiskt och strukturerat sätt inom den ortopediska medicinen. Tekniker relateras vetenskapligt med utgångspunkt till anatomiska och fysiologiska förhållanden. Ortopedisk medicin är en evidensbaserad metod och utvecklas ständigt. Tekniker och åtgärder tas bort om de inte kan försvaras eller anses ineffektiva. Det finns olika ortopediska medicinska koncept vilket också innebär att inte alla inslag av dessa koncept håller en hög evidensgrad.
Vad är då skillnaden mellan ortopedisk kirurgi och ortopedisk medicin?
Det finns olika inriktningar inom den ortopediska medicinen. Sjukgymnaster som jag har specialiserats sig inom ortopedisk medicin. En del utbildning inom ortopedisk medicin sker redan inom grundprogrammet för sjukgymnaster men primärt är det efter utbildning som fördjupning sker med diverse olika kurser. Inom den svenska läkarkåren är det främst några allmänspecialister som vidareutbildat sig inom ortopedisk medicin. Ortopeder är däremot generellt sätt specialiserade inom ortopedisk kirurgi och behandlar exempelvis tumörer, benbrott och medfödda skelettmissbildningar. Det förekommer också ortopeder och andra specialistläkare som vidareutbildat sig inom den ortopediska medicinen. Till stor är del är sjukgymnaster som jag där man arbetar med patienter som har besvär från rörelseapparaten som fördjupat sig inom den ortopediska medicinska biten. I en del av den moderna fysioterapin ingår det således ortopedisk medicin.
anatomi och fysiologi utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.
En del områden som berör olika tillstånd i muskler, senor och leder där överlappas det inom ortopedisk kirurgi med ortopedisk medicin.
Vem grundade den ortopediska medicinen?
Det finns inte en grundare till ortopedisk medicin utan det är olika läkare och sjukgymnaster som lagt grunderna för den moderna ortopediska medicinen och därför finns det idag olika skolor och inriktningar inom ämnet. En del läkare och många sjukgymnaster fördjupar sig inom detta område. Några av den ortopediska medicinens metodutvecklare har även studerat andra manuella terapier såsom kiropraktik och osteopati.
Idag vet man också att manuella behandlingsmetoder och träning i olika former har funnits sedan ”de gamla grekerna” men den moderna ortopediska medicinska utvecklingen har svenska sjukgymnaster och läkare att tacka som i början av 1800-talet lade grunderna. Detta var ett tiotal år innan utvecklingen i USA skedde av de manuella behandlingsfilosofierna kiropraktik och osteopati.
Malmö den 25 december 2013
David Aston
Leg. Sjukgymnast