Inflammation som är kroppens reaktion på bland annat en infektion eller en skadlig irritation. Inflammation kan ske akut efter en skada men även smygande på grund av en överbelastning. Det senare fallet är vanligt förekommande inom idrott och arbete. Ordet inflammation kommer från latin inflammare som betyder tända på.
Den patofysiologiska reaktionen blir att kapillärerna vidgar sig och blodvätska tränger ut. En förutsättning för att en inflammation ska kunna ske är att vävnaden har kärlförsörjning. Den drabbade vävnaden blir svullet. En större mängd blod transporteras till de vidgade kapillärerna så att huden blir varm och rodnar. De vita blodkropparna ökar i antal och strömmar till området. Det inflammerade området upplevs som ömt och smärtsamt. Sammanfattningsvis talar talar man om tydliga tecken på inflammation där:
- calor = värme
- rubor = rodnad
- tumor = svullnad
- dolor = smärta
- functio laesa = nedsatt funktion
Inflammationen kan bli mycket besvärande och fortsätter man irritera området finns det risk att det blir ett långvarigt problem. Man ska komma ihåg att de så kallade kardinaltecknen för inflammation är sällan entydiga och alla symtom kan inte uppfattas och det gäller i synnerhet om inflammationen sitter djupare i kroppen.
Tillståndet kan leda till nedbrytande förändringar i vävnaden som tidigare kallades för kronisk inflammation. Idag vet man att den process som kan ske efter en akut inflammation saknar kardinaltecken för en inflammation och därför har man idag vanligtvis valt att inte använda begreppet kronisk inflammation.
En vanlig mjukdelsinflammation är den som sker i muskelsenan och kallas för tendinit. Begrepp som tendinos och tendinopati används också i synnerhet vid mer långvarig besvär där man kan utesluta en renodlad inflammatorisk process. Smärttillstånd i själva senfästet kallas entesopati. Inflammation i slemsäcken kallas för bursit medan en inflammation i senskidan kallas för tendovaginit. En renodlad muskelinflammation, myosit, är dock relativt ovanligt. It är suffixet som används medicinsk för att klassificera att det är tal om en inflammation.
Som sjukgymnast kan jag hjälpa med diagnosticering och rehabiliteringsträning som anpassas beroende på vilken fas skadan befinner sig i. Det kan också bli aktuellt med manuell behandling men sällan i det mesta akuta fasen. Behandling sker däremot av de funktionsstörningar som anses medverka till kvarhålla inflammationsreaktionen. En av de viktigaste åtgärderna som jag kan hjälpa dig med är att analysera varför inflammation har uppstått och vad du kan göra föra att förebygga detta. Det handlar ganska mycket om att du som patient med pågående inflammation ska få insikt och kunskap om tillståndet. Exempelvis kan inte inflammation i rörelseapparaten sprida sig vilket är en vanlig missuppfattning.
Rekommendation att söka läkare kan också bli aktuellt då intag av antiinflammatoriska läkemedel eller kortisoninjektion tillsammans med vila av området i det mer akuta fasen kan vara effektiva behandlingar. Kortisoninjektion har är ganska omdebatterad och absolut inte lösningen för allt och det finns även vetenskapliga studier som ifrågasätter långtidseffekten av kortisoninjektion för inflammatoriska tillstånd.
Referenser om inflammation
1. Mölne J, Wold A. Inflammation. Stockholm: Liber; 2007.
2. Kjær M, Krogsgaard M, Magnusson P, Engelbretsen L, Roos H, Takala T, Woo S LY. Textbook of sports medicine – basic science and clincial aspects of sports injury and physical activity. USA: Blackwell Science; 2003.
3. Senburs G, Baltaci G, Atay A. The effectiveness of manual therapy in supraspinatus tendinopathy. Orthopaedica et Traumatologica Turcica journal 2011; 45(3): 162-167.
Malmö den 21 mars 2019
David Aston
Ergonom & Leg. Sjukgymnast