Med hänsyn till att det finns en fortsatt svårighet för massörer och massageterapeuter att hitta anställning och det i stor omfattning kräver att verksamheten sker som egen företagare är den omfattande rapporten från Branschrådet Svensk Massage fortfarande aktuell.
Resultat i rapporten från 2013 kom fram till att drygt 40 procent av massörer/massageterapeuter arbetar primärt med massageterapi. Cirka 25 procent har inte massagen som huvudsaklig sysselsättning.
Frågan är om det är medvetet eller är oönskat att massagen inte är den huvudsakliga arbetsuppgiften för massören eller massageterapeuten.
I genomsnitt var massören verksam i sju år vilket är en förhållandevis kort tid jämfört med andra yrken. En del väljer att arbeta inom andra områden som ändå berör hälsa och där kunskapen med anatomi och fysiologi kommer till nytta. Det kan handla om personlig träning eller i andra terapiformer. I rapporten kan man läsa att relativt få massörer eller massageterapeuter läser vidare till exempelvis fysioterapeut eller kiropraktor vilket förvånar mig. Några fler massörer byter bana och utbildar sig till sjuksköterska.
I rapporten kan man även läsa att massörer och massageterapeuter ofta anger anledning till att de har slutat i yrket är på grund ekonomin. Det har varit svårt att helt enkelt få ihop verksamheten eller har de har tjänat betydligt mer på att tacka ja till andra anställningar.
Det kan inte nog betonas att rapporten har tagit upp är majoriteten certifierade massörer av Branschrådet Svensk Massage. Massörer som har gått andra kurser eller utbildningar är inte medtagna i rapporten.
Jag har nämnt det tidigare att mitt val av utbilda mig som massör år 1993 ångrar jag aldrig då det har fått mig in på karriären inom hälsovård där jag har arbetat med friskvård och sjukvård i över över 20 års tid. Samtidigt har jag alltid haft behandlingsbiten med manuell terapi däribland massage på deltid vilket har haft fördelar med mer variation.
David Aston