Kategori: Hälsa

Övergripande om hälsovård från friskvård till sjukvård.

Publicerat

Arbetsplatsorganisationens betydelse för hälsan

En bra artikel att läsa om arbetsorganisation. Positivt att man tar upp problem som förekommer och leder till ohälsosam stress för individen. Viktigt anser jag att ledarskap är prestigelös och reflekterande. Jag har tidigare skrivit om SBU-rapporten som berör ämnet.

Jag har hört från andra ergonomer som blivit anlitade av företag för att analysera de anställdas arbetssituation att det har lett till rekommendation att det primära problemet inte har legat på individnivå hos de anställda utan det har varit rent organisatoriska problem.

Själv har jag varit anställd primärt inom den privata sektorn eller haft uppdrag som konsult åt privata företag där det i en del fall har varit exemplariskt skött vad gäller psykosociala faktorer medan det i andra företag har det funnits mer att önska under vissa perioder. Idag arbetar jag utöver min egen klinik på deltid inom hemsjukvården i Malmö Stad som är en stor organisation. Jag trivs mycket bra med kollegor, närmaste chef och patientkontakten men det finns organisatoriska problem i Malmö Stad vad gäller ledning som ansvarar för en mängd riktlinjer som medför att arbetet blir ineffektivt. Men mest beklämmande är att rutiner och system som finns inom Malmö Stad inte är till patientens bästa även om det säkert finns en god intention från ledningen.

Malmö

David Aston
Ergonom

Publicerat

”Haveri” av försäkringsmedicinska utredningar

I Läkartidningen kan man läsa en artikel om hur försäkringsmedicinska utredningar mer eller mindre stoppats i hela landet sedan mars månad i år. Jag har under några år arbetat i team med arbetsterapeut, läkare och psykolog i de två varianter försäkringsmedicinska utredningar som heter teambaserad medicinsk utredning (TMU) och aktivitetsförmågeutredning (AFU).

I artikeln man läsa om hur dessa oberoende medicinska utredningar har stoppats sedan mars i år och vilka risker detta medför. Sverige blir en av få länder i Europa som kommer sakna oberoende medicinska utredningar om inte utredningarna kommer igång igen vilket det finns en risk inte kommer ske förrän till nästa år. Utöver kompetens som kan försvinna och så finns det en överhängande risk att de försäkringsmedicinska team som finns i privat eller landstingsdriven regi inte kommer vilja fortsätta med dessa utredningar efter att ha vunnit en offentlig upphandling eller har fått uppdrag på ett antal år för att sedan helt abrupt upphör beställningar av ärenden. Blir svårt för verksamheter att planera vad gäller personal och lokaler.

Till saken hör att det handlar om cirka 4 procent av alla sjukskrivna som skickas till antingen AFU eller TMU i syfte att klargöra samband mellan diagnoser, nedsättningar och medicinska förutsättningar för arbete. Oftast sker dessa utredningar i de fall där patienten har en komplex besvärsbild.

Majoriteten av sjukskrivningar sker av den patientansvariga läkaren på exempelvis vårdcentral, specialistklinik eller sjukhus. Tyvärr finns ett stort problem som tagits upp i media tidigare att en hel del läkare måste komplettera sina intyg eller får patienten inte sjukskrivningen godkänd av Försäkringskassan. Meningen skulle i en del  fall då vara att FMU skulle kunna användas där mer tid finns för utredning och bedömning än i synnerhet vad som oftast kan finnas för en läkare på en vårdcentral. Som det ser ut nu finns inte denna möjlighet heller då Försäkringskassan budgetering inte gick ihop.

Återigen blir det patienten som bli lidande.

Malmö den 23 maj 2017

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Publicerat

Ändringar av vårdval MMS i Skåne

Med hänsyn till att jag själv arbetade under en period om drygt två år med multimodal smärtbehandling, MMS, är det intressant att läsa i Sydsvenskan om Region Skåned planer på att avsluta olika MMS-team i nuvarande form.

Tidigare var smärtkliniker kopplade till sjukhusen men 2009 öppnades det upp för att ackreditering av smärtrehabilitering kunde ske av team med läkare, KBT och fysisk rehabilitering. Hur teamen ser med olika vårdgivare och vilken exakt innehåll i smärtrehabilitering kan variera. Meningen är dock att patienten med långvarig smärta ska få genomgå ett program på minst 6 veckor där de får behandling och vägledning ur ett fysiskt och beteendemedicinskt perspektiv.

Personligen tror jag att det blir bättre att sjukhusen tar ansvaret för MMS vilket redan sker idag av de svårare patientfallen. Men jag tror även  de mindre komplexa patientfallen bör ske mer strukturerat på sjukhusen. Tanken att Region Skåne gör en upphandling där kraven kan specificeras mer tydligt behöver inte vara fel. Idag skiljer det sig ganska mycket mellan olika MMS-team vilket jag har fått erfara när jag arbetar med teambaserade försäkringsmedicinska utredningar och där träffar en hel del patienter som har genomgått MMS hos olika aktörer. Överlag har patienten varit nöjd men samtidigt har det inte alltid inneburit att patienten  har kunnat återgå till arbete. Ty annars hade patienten inte skickats av Försäkringskassan för en så kallad oberoende medicinsk utredning där vi team av läkare, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast ska bedöma patientens medicinska förutsättning för arbete.

Ett problem med MMS i Skåne har varit att när Region Skåne gjort uppföljning har man just sett att patienter som genomgått MMS inte på längre sikt har blivit bättre vilket naturligtvis vore målet.

Region Skåne har också ändrat avtalsvillkor för MMS-teamen med en lägre ersättning vilket har föranlett till att flera team har lagt ner sin verksamhet antagligen  för att det inte har blivit ekonomiskt hållbart.

 

Malmö den 12 maj 2017

David Aston

Publicerat

Psykisk ohälsa

Med hänsyn till dagens artikel i Sydsvenskan om ökade sjukskrivningar när det gäller psykisk ohälsa. För oss som arbetar inom sjukvården är detta inget nytt. Förr var den vanligaste kontaktorsaken inom primärvården besvär från rörelseapparaten men detta har ändrats. Nedanstående information är direkt hämtat från Försäkringskassan .

Psykisk sjukdom vanligaste diagnosen. 74 936 individer var sjukskrivna för psykisk sjukdom den sista september 2015. Det är 41 procent av det totala antalet pågående sjukfall. Sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos är ofta långvariga och står därför för en större del av de pågående än av de nya sjukfallen. Bland kvinnor står psykiska sjukdomar för 45 procent av de pågående sjukfallen och bland män 34 procent. Bland män står skador och hjärt-kärlsjukdomar för en större del av de pågående sjukfallen än bland kvinnor.

Av diagnoser inom psykisk ohälsa är stress som är det vanligaste orsaken vilket man också kan läsa om på Försäkringskassans webbplats. Detta ska förtydligas att detta gäller 2015 men situationen ser antagligen inte bättre ut 2016 och att detta är bara statistik för de som är sjukskrivna vilket innebär att de som mår dåligt men inte är sjukskrivna inte är med i statistiken vilket kan vara pensionärer och ungdomar som går i skolan men även de personer i arbetsför ålder väljer att fortsätta arbeta.

Publicerat

Företagsmassage sökes

Företagsmassör sökes i Malmö.

Finns det någon av mina tidigare elever som är intresserad av ett uppdrag på ett företag i Malmö?

Omfattningen är 1-2 dagar per månad. De anställda betalar privat för massagen.

Hör av er till mig så vidarebefordrar jag mer information om kontaktperson. Företaget önskar prisförslag senast till onsdag.

Måndag den 19 september 2016

 

David Aston

Publicerat

Fler sjukskrivna förlorar ersättning

I fredags upplaga av Sydsvenskan kan man läsa att Försäkringskassan drar in ersättning till fler sjukskrivna.

Den statliga Försäkringskassan Sverige har idag denna logotype.
Den statliga Försäkringskassan i Sverige har idag denna logotype.

Jag har i två omgångar arbetat för två olika företag som har agerat som underleverantörer åt Försäkringskassan. Jag har som ergonom/sjukgymnast då varit i team med andra legitimerad vårdgivare som läkare, arbetsterapeut och psykolog där vi har gjort vad som idag kallas för oberoende medicinska utredningar. Detta är en nischad inriktning inom försäkringsmedicin som kartlägger patienter oftast med mer komplexa besvär vad gäller förmågor fysiskt och psykiskt för att även se samband mellan diagnoser, nedsättningar som finns och hur en eventuell prognos ser ut. Underlaget eller intyget som Försäkringskassan får är det sedan upp till myndighetens handläggare att avgöra om ersättningen bevilljas eller ej.

I de flesta fallen är Försäkringskassan nöjd med de sjukintyg som läkare från vårdcentralen eller specialistsjukvården har skrivit. Men om patienten besvärsbild är mer komplicerad eller oklarheter finns om hur patientens förutsättningar för att klara någon form av arbete anlitas företag (via offentlig upphandling) som jag har arbetat på där mer resurser finns för att få en bättre helhetsbild om patienten. Detta system är betydligt bättre än när Försäkringskassans egna läkare gjorde sin bedömningar utan att ha träffat patienten.

I åtanke ska man däremot ha att diagnostik och prognos även om ett team av olika vårdgivare träffar patienten är inte en hundra procentig vetenskap. Jag hoppas således innerligen att besluten som Försäkringskassan fattar är korrekta. Teamen som arbetar med oberoende medicinska utredningar får inte direkt uttala sig om arbetsförmåga eller sjukskrivningsgrad. Teamen får inte heller någon återkoppling om hur deras intyg tolkas av Försäkringskassans handläggare. Situationen kan vara annorlunda när oberoende medicinska utredningsteam har en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag som uppdragsgivare där önskemål mer konkret finns om patientens arbetsförmåga.

För den enskilde patienten kan det naturligtvis bli förödande om ersättningar dras in och det är extremt tragiskt om det sker på felaktiga grunder vilket inte går att utesluta.

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast 

Publicerat

Myter om ryggbesvär

Vi vårdgivare och terapeuter som träffar patienter med ryggbesvär får ganska ofta höra av patienten olika missuppfattning om anatomiska förklaringar till deras ryggsmärtor. Olyckligtvis bidrar även vi vårdgivare med att sprida vidare myter. Jag har sedan långt tillbaka en undersida på denna webbplats som berör fakta och myter där jag även har uppdaterat om behandlingsmyter. Här är några missuppfattningar som jag vill belysa med sammankoppling till ryggsmärtor:

Disken har hoppat ur sin position

Disken eller rättare sagt mellankotsskivan kan inte hoppa ur sitt läge men delar av den kan däremot bukta ut eller kan gå i sönder. Läs mer om diskbråck och diskprotrussion.

Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård.
Varken kotor eller diskar hoppar ur position. Skulle det ske att kotor är ur sitt läge är det mycket allvarligt och kräver akut sjukhusvård. Läs mer om missuppfattning kring felställningar av kotor här.

Bäckenet sitter fel och därför är jag sned i ryggen

Bäckenets leder är mycket stabila och om det inte är tal om större olyckor med benbrott sitter bäckenets delar på plats men den snedhet som kan finnas i ryggen och bäckenet är istället ett resulat av akuta muskelspänningar. Läs mer här.

stabilit_bäcken
Bäckenet med ryggraden. Bäckenet består av två höftben som är leddad mot korsbenet vilket ryggradens näst nedersta del.

I sammanhanget lever föreställningen kvar att terapeuten med manuella grepp kan återställa felställningar vilket är en annan skröna. Läs mer om manipulation.

Bålstabilitetsträning är viktigt vid ländryggsbesvär

Ska sanningen fram finns det inte mer vetenskapliga bevis för att specifika stabilitetsövningar är bättre än traditionell styrketräning eller träning generellt.

Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn.
Pilatesbolls, Bobathboll eller träningsboll. Kärt barn har många namn. Bollen har ibland blivit synonymt med stabilitetsträning.

Överlag är träning och fysisk aktivitet positivt men olika koncept inom träning förblir mer filosofiska ansatser än belägg för att en specifik träning är mer effektiv i rehabilitering eller preventivt syfte.

Det är farligt med att göra framåtböjningar av ryggen

Nej, inga rörelser som du själv kan genomföra är farliga. Med detta sagt kan kan det vid en en del ryggbesvärs mer akuta faser vara ogynsamt med att böja sig framåt i ryggraden. Sedan ska man alltid se dos-samband med repetitiva rörelser eller tyngre lyft som ett riskmoment. Men för en individ utan symtom från ryggen bör framåtböjningar av ryggen ses som en normal rörelse att kunna göra.

En specifik hållning är betydelsefull för att förebygga ryggbesvär

Det finns många åsikter men egentligen lite evidens för hållningens betydelse för uppkomsten ryggsymtom.

Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet och muskler.
Hållningen är beroende av olika faktorer som bland annat skelettet i sig och musklerna.

En del individer har exempelvis mer svank medan andra har mindre svank i ryggslutet. Andra har en mer hoppsjunken hållning med framåtlutade skuldror. Dessa faktorer i sig behöver inte enskilt utgöra en riskfaktor för utveckla ryggbesvär. Orsakssamband är långt ifrån entydigt vad gäller hållning och besvär.

Hälsningar

David Aston

Ergonom/ Leg. Sjukgymnast