Ryggont

Bakgrund kring ryggens anatomi och ryggsmärtor

Omkring 80 procent drabbas av ryggont någon gång vilket gör symtom som smärtor och värk i ryggen till en av de absolut vanligaste orsakerna till att man söker vård.

Det är både ur ett individuellt mänskligt lidande med besvär från rygg men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ett stort problem med sjukskrivningar och förtidspensionering.

Ryggraden indelas i halsrygg (cervikal columna), bröstrygg (thorakal columna), och ländrygg (lumbal columna). Delen under ländryggen kallas sacral eller korsbenet (os sacrum). Längst ner finns svansbenet (os coccygis). Ryggraden stöds av muskler och en hel rad ledband. Det finns sju halskotor som uppifrån ner anges som C1 till C7 och det finns tolv bröstkotor som beskrivs upp till nedgående riktning som Th1 till T12. I ländryggen finns det fem kotor som namnges som L1 till L5.

Ryggraden, revbenen och bröstbenet bildar tillsammans bålskelettet vid vilka de båda extremitetsparen är förenade via skuldergördeln och bäckengördeln.

 

Ett rörelsesegment i ryggraden består av två kotor med mellanliggande disk, ledkapslar, muskler och nerver. Diskens funktion är att bromsa upp kotornas rörelse och det är kring facettleden som kotor kan glida gentemot varandra. Musklerna som påverkar rörelsesegmenten i sig och ryggraden har sina fästen på spinalutskott (processus spinosus) och transversalutskott (processus transversus).

Ett av det vanligaste orsakerna till smärtor och besvär från ryggen är så kallad mekanisk ryggvärk eller ospecifik ryggsmärta (på engelska kallas det för non specific back pain) vilket innebär att besvär härstammar från lederna eller musklerna i ryggen tillföljd av exempelvis överbelastning eller felbelastning. Inom sjukvården benämns ländryggsvärk med namnet lumbago och även i kombination med ischias. Symtomen kan uppstå snabbt som ett ryggskott. Symtomen vid mekanisk ryggvärk kan även komma smygande. Vad som kännetecknar dessa tillstånd är att röntgen och laboratorieprover inte visar något samt att smärtor provoceras fram mer i vissa aktiviteter eller rörelser men samtidigt finns det positioner och rörelser som avlastar smärtan.

Något som är värt att tänka på är om det finns förändringar som syns på röntgen eller med magnetkameraundersökning behöver de inte vara kopplade till de symtom och besvär du har. För göra saken ännu mer komplex så finns många olika orsaker varför ryggvärk uppstår.

Det finns sedan flertal sjukdomar och skador som även kan den drabba ryggen. Det kan röra sig om:

kotglidning – spondylolisthes
förträngning – spinal stenos
diskbråck – hernia disci intervertebra
infektion – spondylit

Även besvär från inre organ kan leda till smärtor kring rygg. En noggrann undersökning är således viktig vid de fall där någon lider av besvär med värk i rygg.

Hjälp med fysioterapi vid ryggont

Jag kan hjälpa dig som har värk och smärtor i rygg med såväl behandling som rådgivning. För det mesta kan manuella behandlingsmetoder som massage, manipulation, mobilisering, töjning och neuromuskulära tekniker hjälpa. En betydelsefull bit i behandlingen men även preventivt vid ryggbesvär är träning för styrka, stabilitet och koordination. Diskussion om ergonomi  vad beträffar arbetsteknik och arbetsställning kan också vara nödvändigt.

För en del kan även online rehabilitering med vägledning av egen fysioterapeut vara en god idé.

Klicka här för att komma till Joint Academy

När ska du söka läkarvård?

Om du har haft ont i ryggen länge och du trots olika försök med rehabilitering och behandling hos exempelvis fysioterapeut/sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor inte har blivit bättre bör du utredas vidare medicinskt av läkare. Har du ryggont samtidigt som du infektionskänsla i kroppen eller om du utan medveten satsning har börjat minska vikt bör du också söka läkarvård.

Är det skadligt med för mycket svank i ländryggen?

För mycket svank, eller hyperlordos som det egentligen kallas, behöver inte utgöra något problem. Det är nog mer en regel än undantag att vi människor har obalanser. Men om hållningsavvikelsen även är kopplat till ett annorlunda rörelsemönster och smärtor då får det anses som att en undersökning är på sin plats.

På en del röntgenutlåtanden lyfts det till och med fram om det är för lite svank i ländryggen (så kallad uträtad lordos) vilket kan förekomma vid en del ryggbesvär. Det gäller att se dessa hållningar med för mycket eller för lite svank som kanske i flera fall som något normalt och inte per automatik att det behöver vara någon koppling med värk eller symtom.

Prognos vid ryggont

Prognosen vid mekaniska ryggsmärtor som kommer akut eller smygande är för det mesta god även om det finns en del patienter som får långvariga eller återkommande symtom från ländryggen vilket påverkar patienten i olika omfattningar.

Evidens för manuell terapi och träning vid ryggsmärtor

Titel: Does targeting manual therapy and/or exercise improve patient outcomes in nonspecific low back pain? A systematic review

Tidskrift: BMC Medicine. 2010; 8:22

Författare: Peter Kent, Hanne L Mjøsund, Ditte HD Petersen

Syftet: Att bedöma effekten av specifik behandling med manuell terapi och/eller träning som många kliniker tror på jämfört med generell behandling hos patienter med ospecifik ländryggsmärta hos vuxna utan nervpåverkan. Gravida vara exkluderade.

Studiedesign: Systematisk litteraturgranskning.

Metod: Sökning i olika biomedicinska databaser. Utvärdering bedömdes utifrån patientens egenupplevda smärta och aktivitetsnivå. Formulär som användes i de granskade studierna var Roland Moris och Oswestry. Smärtskala fanns också med i bedömningen.

Resultat: Fyra randomiserade kontrollerade studier av hög kvalitet uppnådde inklussionskriterierna. Patienterna vara mellan 18 och 65 år och de olika studierna hade de haft besvär akut, subakut och mer långvarigt. Manuell terapi som innefattade mobilisering, manipulation och traktion togs med och så även terapeutisk träning togs med databassökningarna. Viss kortsiktig effekt för specifik behandling kunde ses för patienter inom vissa subgrupper. Med träning var det i synnerhet övningar för egenvård enligt McKenzie-metoden visade på statisk säkerställd effekt.

Mina kommentarer: Denna litteraturgranskning baseras bara på 4 studier vilket kan göra det något svårt att dra större konklusioner. Detta är något författarna till litteraturgranskningen även anger som en svaghet.

Evidens mot kiropraktik

Titel: Combined chiropractic interventions for low-back pain.

Publicerat: Cochrane Database of Systematic Reviews 2010, Issue 4. Art. No.: CD005427. DOI: 10.1002/14651858.CD005427.pub2

Författare: Walker BF, French SD, Grant W, Green S. 

Syftet: Att undersöka effekten av kiropraktik på smärta, funktion, generell förbättring och patientnöjdhet hos vuxna med ryggbesvär.

Studiedesign: Systematisk litteraturgranskning.

Metod: Sökning i olika biomedicinska databaser från 1966 till 2009. Randomiserade kontrollerade studier söktes där kiropraktik jämfördes med annan terapi eller ingen behandling.

Resultat: Tolv randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 2887 patienter ingick i denna granskning. Kiropraktik hade liten effekt vid akut och subakut ländryggssmärta på kort sikt men inte på lång sikt. Stor risk för bias (det vill säga metodfel eller snedvridning där exempelvis felaktig tolkning av resultat har presenterats) fanns i samtliga studier. När kiropraktik jämfördes med andra terapiformer såsom hemövningar, träning, lätt massage, rådgivning, värmebehandling och kylbehandling. Med det fanns ingen skillnad i effekt hos patienter med långvarig ländryggsvärk.

Mina kommentarer: Denna litteraturgranskning visar att kiropraktik inte på något sätt är någon överlägsen behandlingsmetod vilket man kan få uppfattningen av när man läser vissa vårdgivares webbplatser. I beaktning bör man ha att denna granskning inte jämfört kiropraktik med annan manuell terapi frånsett massage och man har inte heller jämfört med läkemedelsbehandling. Själv arbetar jag också med manuell terapi som vid en del ryggbesvär på kort sikt kan vara effektivt.

Referenser om ryggont

1. Petersen T. Non-specific low back pain – classification and treatment [dissection]. Lunds Universitet.; 2003.

2. Bronfort G, Haas M, Evans RL, Bouter LM. Efficacy of spinal manipulation and mobilization for low back pain and neck pain: a systematic review and best evidence synthesis. Spine Journal 2004 May-June; 4(3): 335-56.

3. Bronfort G, Haas M, Evans R, Leininger B, Triano J. Effectiveness of manual therapies: the UK evidence report. Chiropractic & Osteopathy 2010 February 25. doi: 10.1186/1746-1340-18-3.

4. Sowah D, Boyko R, Antle D,  Miller L,  Zakhary M, Straube S. Occupational interventions for the prevention of back pain: Overview of systematic reviews. Journal of Safety Report.  2018 (66) 39-59.

Malmö den 9 oktober 2022

David Aston

Leg. sjukgymnast & Ergonom