Diagnosen artros som kallas förslitning

Artros är det som i folkmun slarvigt kallas för förslitning. Artrosen kallas även inom medicinen för osteoartrit. På svenska används nu även begreppet ledsvikt som inte är lika negativt laddad som ordet förslitning.

Artrosen kan drabba de flesta lederna som har brosk i. Brosket omger skelettändarna och den anatomiska funktionen är att minska friktionen vid rörelse och belastning av leden samt skydda skelettdelarna.

Höftleden och knäleden är de leder i vilka artros oftast sker i.  Vanligast är knäledsartros (gonoartros) där ungefär 13 procent drabbas och därefter är höftartros (coxaeartros) där cirka 6 procent drabbas.  Även fingrar och tummar kan drabbas av artros. Artros i händer och fingrar drabbar cirka 3 procent. Artros som tillstånd kommer öka i befolkningen med åren.

 Ur ett patologiskt synvinkel innebär artros en destruktion av ledbrosket men orsaken till detta vet man inte riktigt. I mer avancerade fall av artros som sker finns även inflammation av ledkapslar som omger leden. 

Symtom vid artros

Symtom från artros kan ske flera år innan fynd med bland minskad ledspringa och så kallade benpålagringar, osteofyter, kan synas i röntgen. Det finns samband med att övervikt, vissa arbetsställningar, tidigare ledskador, överrörlighet och felställningar ökar risken för att få artros. När det gäller övervikt är det samband med ökad risk för artros av knä och höft men inte i överkroppen. De typiska symtomen vid artros är smärta vid rörelse eller belastning för att därefter få inskränkt rörlighet i den drabbade leden. Det kan även vid svårare fall ge vilovärk (smärt i vila) och felställningar. Gradering av tillståndet kan vara lätt, måttlig och svår.

Det finns ett samband med att övervikt, vissa arbetsställningar, tidigare ledskador och felställningar ökar risken för att få artros. De typiska symtomen vid artros är smärta vid rörelse eller belastning för att därefter få inskränkt rörlighet i den drabbade leden. Det kan även vid svårare fall ge vilovärk (smärtor utan aktivitet eller rörelser) och felställningar.

 

Om artros drabbar halsryggen så kan det även leda till nervinklämningar med projicerad smärta och känselförändringar i armen. Om artros sker i ländryggen kan det istället ge smärta och känselförändring i benet, så kallad ischias. Artros som drabbar ryggraden eller mer korrekt ledutskotten mellan kotorna, kallas för spondylos.

Diagnostik av artros

Vanlig röntgenundersökning kan ge bevis för artros. Magnetkameraundersökning brukar sällan tillföra något mer för diagnos av  artros. Men vad du som patient bör känna till är att fynden från röntgen inte på något sätt behöver visaa ett samband med hur mycket smärta eller besvär du har. Oftast kan det räcka med undersökning av fysioterapeut eller läkare med samtal om dina symtom och  tester av rörlighet för att ställa diagnosen artros. 

Rehabilitering och fysioterapi vid artros

Den strukturella förändringen som skett vid artros kan inte påverkas med manuella medicinska behandlingsmetoder eller nålbehandling men jag kan ge smärtlindring och bibehålla eller vissa fall även förbättra rörligheten i den drabbade leden.

De flesta patienter med artros behöver hjälp med information och övningar medan några behöver tilläggsbehandling med läkemedel, manuell fysioterapi och smärtlindring samt hjälpmedel. Endast ett fåtal patienter med artros behöver opereras (kirurgi).

Anpassad styrketräning för omkringliggande muskler av den drabbade leden har en positiv effekt vid att lindra symtomen från artros. Det är här jag som sjukgymnast kommer in och kan vara till hjälp med vägledning inom träning för styrka och rörlighet men även med manuell behandling som kan lindra smärta och påverka rörligheten positivt.

Om det gäller viktbärande leder som knä och höfter är individen vikt också av betydelse där viktreducering kan bli rekommendation.

Digital artrosskola

För patienter som av olika anledningar inte kan besöka mig eller kan träna mer självständigt har jag samarbete med Joint Academy där du får vägledning via digitalt av fysioterapeut och får följa ett anpassat träningsprogram för artros i händer, höft eller knä. För en del patienter som besöker mig för smärtlindring och behandling kan även Joint Academy vara ett bra komplement. Läs mer genom att följa länken om digital fysioterapi och Joint Academy.

Joint Academy erbjuder hemträningsövningar enligt ett individuellt program framtaget av fysioterapeut.

Klicka här för att komma till Joint Academy

Icke konservativ behandling av artros

Vid mer långvariga besvär så kan operation bli nödvändigt. Idag har ortopedin en lång erfarenhet med artroplastik-operationer, det vill säga en konstgjord led som opereras in. Dessa kirurgiska ingrepp utförs primärt som sista alternativ för höftartros och knäartros när andra åtgärder inom bland annat fysioterapi/sjukgymnastik är uttömda. Men även när operation övervägs vid artros är det betydelsefullt att träna utifrån dina förutsättningar vilket jag även ingår som en del av den fysioterapi som jag bidra med. Läkare kan även hjälpa patienter som artros med ren smärtlindring genom olika läkemedel.

Inom den medicinska forskningen sker det försök med transplantation av broskceller vilket skulle kunna innebära att man kan ersätta de nedslitna broskcellerna.

Studier inom evidensbaserad åtgärd vid artros

Evidens för fysioterapi med vid artros

Titel: Strength training for treatment of osteoarthritis of the knee: a systematic review.

Tidskrift: Arthritis & Rheumatism (Arthritis Care & Research). 2008; 15: 1488-1494.

Författare: Lange A, Vanwanseele B, Fiatarone Sing MA

Syftet: En litteraturgranskning för att bedöma styrketräningens effekt på symtom, fysisk prestation och psykologisk funktion hos patienter med artros i knäleden.

Studiedesign: Litteraturöversikt

Metod: Databassökning över randomiserade kontrollerade studier där två granskare oberoende av varandra bedömde studierna. Sökningen skedde Medline, PEDro, AMED och CINAHL i december 2007. Inklusionskriterierna var randomiserade kontrollerade studier skrivna på engelska där försökspersonerna var över 18 år med primärt knäartros. Styrketräningen kunde ske i maskiner, fria vikter, gummiband enskilt eller i kombination med varandra. Styrketräningen kunde även ske som ett komplement annan terapi. Exkluderades gjordes studier som innefattade artros som uppstått sekundärt till olika artriter.

Material: 18 randomiserade studier med sammanlagt 2832 försökspersoner. Åldern hos försökspersonerna var mellan 55 och 74 år. Styrketräningen i de olika studierna varade mellan 10 och 60 minuter. Intensiteten i de studier som innefattade dynamisk träning var i 7 fall lätt till moderat och var i 3 fall hög. I de studier som berörde isokinetisk eller statisk träning hade tre studier maximal intensitet medan en studie skedde träningen submaximalt. I totalt sju studier framkom inte vilken intensitet som träningen bedrivs.  I 14 av de 18 studierna genomfördes träningen progressivt där majoriteten ökade motståndet. Följsamheten redovisades i 6 av de 18 studierna till mellan 50 och 84 procent

Resultat:  10 studier av 18 påvisade på en tydlig minskning av smärta. 11 studier av 14 där självupplevd handikapp hade mätts visade på tydlig om än lite förbättring. En del studier i litteraturöversikten visade på förbättring av styrka, uthålligt och rörlighet.

Kontrollgrupper fick i en del studier fortsätta med sina dagliga rutiner medan andra hade placebointerventioner med exempelvis rörelseträning, icke belastande träning eller el-terapi.

Slutsatsen var att all form av styrketräning kan förbättra styrka där den genomsnittliga ökningen var 17.4 procent. En eventuell anledning till den lilla styrkeförbättringen kunde vara att den generellt låga intensiteten. De studier som innehöll maximal och högre intensitet gav bättre styrkeutveckling. Quadriceps femoris (lårets framsida) svaghet anses vara en viktig faktor vid knäartros. Det fanns positiva samband med ökad styrka och funktionell förmåga.

Min kommentar: Det framkommer inte hur intensiteten har bedömts och hur många repetitioner eller set som gjorts. Frågan är om styrketräningen har en förebyggande effekt för utvecklingen av artros vilket dock inte låg inom ramen för denna litteraturgranskning att svara på. En del metodologiska brister fanns i några av de olika studierna som granskats som till exempel att blindning av försökspersoner endast skedde i 3 av 18 studier. Det fram inte heller hur intensiteten hade bedömts eller hur många set eller repetitioner som hade gjorts vid styrketräningen. Någon slutsats om styrketräningens effekt vid artros i andra leder än knäna eller förebyggande syfte ger inte denna litteraturöversikt (vilket inte var inom ramen för denna studie).

Evidens för manuell fysioterapi med vid artros

Titel: The Efficacy of Manual Therapy in Patients with Knee Osteoarthritis: A Systematic
Review

Tidskrift: Medicina 2021, 57, 696.

Författare: Tsokanos A, Livieratou E, Billis E, Tsekoura M, Tatsios P,
Tsepis E, Fousekis K T.

Syftet: En systematisk litteraturgranskning för att bedöma manuell fysioterapeutiska teknikers effekt på symtom hos patienter med artros i knäna.

Studiedesign: Systematisk litteraturgranskning.

Metod: Databassökning över randomiserade kontrollerade studier där sammanlagt valdes som 6 studier granskades.

Material: Totalt 6 randomiserade studier gick igen urvalet och exklusionskriterierna.

Resultat:  Visst stöd för att på kortare sikt ge smärtlindring med manuell ledmobilisering finns vid knäartros.

Kontrollgrupperna i de granskade studierna fick TENS, ultraljud, läkemedel, träningsövningar och akupunktur. Interventionsgrupperna i vissa studier ficka samma behandling som kontrollgruppen med tillägg av olika manuella ledmobiliseringtekniker för knäleden.

Slutsatsen var manuell terapi med mobilisering utförd av fysioterapeut hade effekt på utfallsmått smärta och självskattningsformulär för aktivitetsbegränsningar.

Min kommentar: Det framkommer inte vilken nivå av artros patienterna hade och manuell terapi får ses som ett komplement i behandling för en del patienter.

Referenser om artros

1. Eubanks JD, Lee MJ, Cassinelli E, Nicholas, Ahn NU. Prevalence of lumbar facet arthrosis and its relationship to age, sex, and race – An anatomic study of cadaveric Specimens. Spine 2007; 32(19): 2058-2062.

2. Lindgren U, Svensson O. Ortopedi. 3 uppl. Stockholm: Liber; 2007.

3. Turkiewicz, A.  Epidemiology of osteoarthritis in Sweden. Register and cohort studies on prevalence and mortality. 2016; Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Malmö den 10 oktober 2022

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast