Töjning är det svenska namnet för stretching men båda begreppen används synonymt i Sverige. Töjning är en behandlingsmetod där muskeln ska sträckas ut och hållas kvar i det uttöjda läget. Töjning kan per definition även ske av andra struktur än muskulaturen varför det egentligen är mer korrekt att kalla töjningen för muskeltöjning om det är muskeln som ska behandlas. Terapeutisk töjning innebär att jag som vårdgivare utför töjning på dig som patient men detta kan oftast kompletteras med att du även lär dig töjning på egen hand, så kallad självstretching.
Målet är att efter en muskeltöjning ska rörligheten förbättras och muskelspänningar minskas. För många muskler kan du som patient själv lära dig att töja dem medan för en del muskler med många olika funktioner kan det vara svårt att hitta rätta position och en kunnig terapeut behöver göra dem åt dig. Töjningen av muskler leder till en normalisering i deras längd så även obalanser mellan olika muskelgrupper kan minska.
Det finns många olika åsikter bland terapeuter och vårdgivare om hur man ska töja. Det gäller allt från hur töjningen ska utföras men även hur länge den ska hållas kvar i ytterläget och hur ofta som man ska töja musklerna.
Stämmer det att stretching förbygger uppkomsten av träningsvärk?
Nej, tyvärr visar vetenskapliga studier på att träningsvärk som idag får anses som en naturlig kroppslig reaktion på träning, inte kan förebyggas med töjningar.
Vad är skillnaden mellan tänjningar och töjning/stretching?
Vid tänjningar stannar man inte kvar i muskelns uttöjda position utan gungar fram och tillbaka. Tänjning är en rytmisk rörelse. Effekten av tänjningar blir inte någon töjning av musklerna för då måste töjningen kvarhållas i minst 6-7 sekunder utan en tänjning ger mer en uppvärmningseffekt i berörd led och muskel. Inom engelsk litteratur kallar man töjning även för static stretching medan tänjningar heter balistic stretching.
Kan töjningar förebygga uppkomsten av skador?
Det är ur ett vetenskapligt perspektiv omtvistat om töjningar eller manuell behandling överhuvudtaget kan förebygga uppkomsten av till exempel överbelastningsskador som sker i musklerna. En del fall säger man att töjning sker i förebyggande syfte men egentligen är det behandling då den drabbade redan har fått lite besvär. Det blir en definitionsfråga om var gränsen går mellan åtgärd vid ett problem och att förebygga att problem ska uppstå. Inom ergonomin talar man om exempelvis om primär, sekundär och tertiär prevention. Primär prevention anses vara åtgärder innan symtom uppstår medan sekundär och tertiär prevention är åtgärder som sätts in i olika stadier när symtom redan har uppstått men i syfte att minska besvären.
Muskeltöjning bör primärt ses som en specifik behandlingsmetod för förkortade muskler och om det utgör ett problem för individen. En del människor stretchar inget medan andra stretchar väldigt mycket. Det är tyvärr ibland ett problem att de som verkligen hade behövt stretching inte gör det medan de människor som gör det mycket till och med gör det för mycket så att de får problem med överrörlighet.
Vad sker med muskelprestationen när man har stretcthat?
Detta är en komplicerad fråga då det beror på vilken fysisk prestation man vill utvärdera. Studier har visat stretching av muskler ska användas direkt för explosiva moment kommer leda till sämre tillfällig explosivitet när man till exempel hoppar. Samtidigt kan en förkortad muskel leda till sämre rörelesförmåga vilket i andra sammanhang skulle vara negativt.
Referenser om stretching
1. Herbert RD, de Noronha M, Kamper SJ. Stretching to prevent or reduce muscle soreness after exercise. Cochrane Database Systematic Review 2011 Jul 6;(7):CD004577.
2. da Costa BR, Vieira ER. Stretching to reduce work-related musculoskeletal disorders: a systematic review. Journal of Rehabilitation Medicine 2008; May 40(5): 321-8.
Malmö den 8 september 2014
David Aston
Leg. sjukgymnast