Ett relativt vanligt ryggbesvär är ryggskott. Ryggskott sker akut vid felaktiga lyft men även vid små till synes icke ansträngande rörelser. I vissa fall kan ryggskottet ske mer smygande. Men det vanliga är det plötsligt upplevs att ryggen låser sig med intensiv värk. Orsaken kan vara någon situation där man har böjt sig fram eller vridit kroppen som resulterar i ett ryggskott. Det finns olika teorier om vad som egentligen har hänt vid ett ryggskott som till exempel nedsatt rörlighet mellan ledytorna, muskelspasm eller problem med diskarna i ryggraden. Lumbago är den medicinska benämningen för ryggskott eller ryggvärk. I folkmun och även en del terapeuter kallar det för låsningar eller upphakningar. Dessa begrepp är förenklade förklaringsteorier och egentligen är det tal om en akut nedsatt rörlighet med värk mellan vissa segment i ryggraden. Vad man ska veta som patient är det vid ryggskott sällan är tal om någon regelrätt skada.
Ländryggen som ibland, dock felaktigt, även kallas för korsrygg består av fem kotor. Den nedersta ländkotan, L5, angränsar till korsbenet, sacrum. Den översta ländkotan, L1, angränsar till bröstryggen. Några av de muskler som fäster i området kan vara en del av problemet vid ryggskott. Det gäller ryggsträckarmuskeln, erector spinae som innefattar olika muskler med sitt ursprung från bäckenet och ryggraden samt quadratus lumborum som bland annat fäster på nedersta revbenet är några av musklerna.
Symtomen vid ryggskott är att muskulaturen i ländryggen oftast är spända samt att det finns en rörelseinskränkning med smärta. Smärta ner till höften eller benet, så kallad ischiassymtom, kan förekomma. Musklerna kring höften och sätet är oftast också spända. Huggsmärtor i vissa rörelser är inte ovanligt. Hållningen påverkas också i de flesta ryggskotten. Om ryggskotten drabbar bröstryggen kan det även påverka andningen vilket i en del situationer kan uppfattas som problemet kommer från hjärtat eller lungorna. Vid ryggskott i bröstryggen kan det vara smärta mellan skulderbladen och upplevas stelt vid rörelser av rygg eller nacke men även av armarna. Någon utstrålande smärta i ben eller armar förekommer dock inte vid ryggskott som drabbar bröstryggen.
Prognosen är oftast god vid olika ryggskott och manuell medicinsk behandling i kombination med rådgivning kan ge snabba förbättringar. Det är betydelsefullt att inte bli beroende av manuell medicinsk behandling vilket innebär att rådgivning inom egenvård med individuellt anpassat träningsprogram och ergonomiskt tänkande är nödvändigt.
Egentligen är det flera olika yrkesprofessioner som efter noggrann undersökning kan behandla ryggskott. Det kan vara en fysioterapeut (sjukgymnast), kiropraktor eller naprapat som är lämplig även om allmänheten och enskilda terapeuter kan ha väldigt bestämda åsikter om vem du som patient ska träffa.
Vid återkommande ryggskott måste utredning ske om orsak så att fler framtida ryggskott kan förebyggas. En noggrann undersökning är viktigt vid de fall där någon lider av långvariga besvär med värk i ryggen men ej har de rörelsesmärtor som vid ett ryggskott. Som sjukgymnast med erfarenhet från försäkringsmedicinska utredningar kan jag hjälpa dig med undersökning men även behandling av mer komplicerade ryggskott. Ryggskottsbehandling som jag ger är individuellt anpassad då det saknas en universalbehandling.
Egenvård vid ryggskott
Generellt sätt är det bäst för ryggen att vid akuta besvär att vara i rörelse men undvika positioner som framkallar smärta. Tyngre lyft och framåtböjningar ska initialt undvikas. I många fall kan sittande ge mer symtom och det bör då minimeras. Promenader på plant underlag är oftast positivt och liggande positioner kan också vara avlastande men det ska bara ske under kortare perioder när ryggvärken är som som värst. Ibland kan magliggande känns behagligt men det vid andra former av ryggskott kan det kännas skönt att ligga på rygg ibland med benen uppe på en pall eller stol som bilden visar här nedan. Positionen kallas psoasställning utifrån muskeln iliopsoas som utspringer från ländryggen och fäster på lårbenet. Iliopsoas är muskeln som många gånger blir spänd vid ryggskott.
En annan övningen som i vissa fall kan lindra vid ländryggsbesvär är en variant av en så kallad McKenzie-övning där man stående med bakåtböjning (extension) och avlastning (traktion) av eventuell disken som trycker på nervvävnaden. Övningen gör att disken flyttas i riktning framåt men också att det öppnar upp och separerar utrymmet mellan kotorna. Denna övning ska minska symtom från såväl rygg och eventuella ischiassymtom.
Observera att varken den modifierade McKenzie-övningen eller psoasställning ska ses som en universallösning för alla ryggbesvär. Om det gör ont eller förvärrar symtomen ska de naturligtvis inte utförs. Primärt bör egenvård göras efter att du har blivit undersökt av kvalificerad vårdgivare så att det mer specifikt går att bedöma vilka moment du kan göra för att lindra dina symtom.
Är det bra att använda korsett vid ryggskott?
Egentligen vill man undvika korsett då det inverkar på att den egna muskelkontrollen försämras. Vid ryggskott rekommenderas du ur ett långsiktigt perspektiv att du får råd om träning för att förbättra muskelfunktion kring bålen. I några fall kan däremot korsett vara rekommenderat under kortare perioder och vid svår akut smärta.
Allvarliga symtom
Majoriteten av ryggskotten har god prognos med eller utan behandling men det akut ryggsmärtor som ska tas på allvar och kräver läkarvård snabbat och det är:
- Om du har fått ryggskottet efter en större fallolycka eller i en trafikolycka.
- Om du har svårt att kontrollera din urin och avföring.
- Om du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
Ovanstående symtom kan innebära en större skada och nervpåverkan som ett diskbråck. Om du har ischias med smärtor, domningar, stickningar eller stor svagheter i benen så kan det också tala för diskbråck men är inte alltid nödvändigt med akut läkarvård.
Evidens mot smärtstillande tabletter
Titel: Efficacy of paracetamol for acute low-back pain: a double-blind, randomised controlled trial.
Tidskrift: Lancet. 2014 Jul 23. pii: S0140-6736(14)60805-9. doi: 10.1016/S0
Författare: Williams CM, Maher CG, Latimer J, McLachlan AJ, Hancock MJ, Day RO, Lin CW.
Syftet: Avgöra om paracetamol (smärtstillande och antiinflammatoriskt läkemedel) som vanligtvis rekommenderas vid akut ländryggssmärta är effektivt för återhämtning.
Studiedesign: Randomiserad kontrollerad dubbelblindad studie.
Metod: I Sydney, Australien mellan 2009 och 2013 gjordes studien på 235 primärvårdskliniker. Patienter med akut ländryggssmärta fördelades i tre grupper. En grupp på 550 personer fick en standard dos paracetamol och den andra gruppen på 546 personer fick paracetamol vid behov medan den tredje gruppen på 547 personer erhöll placebo. Patienter och personal på klinikerna var blindade och kände inte till vilken behandlings om gavs. Samtliga grupper fick rådgivning och uppföljning skedde efter 3 månader.
Resultat: Återhämtningen för patienterna var i genomsnitt 17 dagar i de två grupper som fick paracetamol men 16 dagar för de patienter som fick placebo. Någon statistisk säkerställd skillnad fanns inte mellan de tre grupperna. Paracetamol påverkar inte återhämtningen hos akuta ländryggspatienter.
Mina kommentarer: Vad som inte har undersökts i studien är om patienter under behandlingen med paracetamol upplevde att de hade mindre smärtor eller bättre funktion. Resultatet av studien visar att paracetamol inte påverkar återhämtningstiden.
Referenser om ryggskott
1. Grunnesjö MI, Bogefeldt JP, Blomberg SI, Strender LE, Svärdsudd KF. A randomized controlled trial of the effects of muscle stretching, manual therapy and steroid injections in addition to ’stay active’ care on health-related quality of life in acute or subacute low back pain. Clinical Rehabilitation 2011 Nov;25(11):999-1010.
2. Paatelma M, Kilpikoski S, Simonen R, Heinonen A, Alen M, Videman T, . Orthopaedic manual therapy, mckenzie method or advice only for low back pain in working adults: a randomized controlled trial with one year follow up. Journal of Rehabilitation Medicine 2008; 40: 858–863.
3. Bronfort G, Haas M, Evans R, Leininger B, Triano J. Effectiveness of manual therapies: the UK evidence report. Chiropractic & Osteopathy 2010 February 25. doi: 10.1186/1746-1340-18-3.
4. Danielson B, Willén J.Axially Loaded Magnetic Resonance Image of the Lumbar Spine in Asymptomatic Individuals. Spine 2001; 26: 2601–2606.
Malmö den 7 juli 2015
David Aston
Leg. Sjukgymnast & Ergonom