På senare tid har man inom hälsovården börjat lyfta fram ett begrepp som heter prehab som tillskillnad från det etablerade rehab innebär att med träning förebygga skador och sjukdomar. Det är i sig är inget nytt. Förebyggande åtgärder, prevention, har förkommit inom hälsovården under en lång tid. Exempelvis är oftast slutfasen av rehabilitering inriktad på vad du som patient kan göra för att förebygga återfall en skadan som rehabiliterats.
Det finns stöd för olika medicinska tillstånd och skador att träning har preventiv effekt. Fysisk träning i allra högsta grad medicinskt hälsobefrämjande och tiden är förbi där träning ansågs vara något som bara idrottare skulle ägna sig åt. Prevention med träning så kallad prehab eller åtgärder kan ske i:
– primärt redan innan en skada eller sjukdom uppstår
– sekundärt där symtom eller reaktioner redan har uppstått på en skada eller sjukdom
– tertiärt för att förhindra återfall eller försämring av en sjukdom eller skada
Jag som sjukgymnast med vidareutbildning inom bland annat arbetsmiljö och idrottsmedicin arbetar både med den sjukvårdande delen men även med prevention på olika nivåer. Här handlar det väldigt mycket om vad du som individ själv kan göra med olika former av träning och ergonomi. Det är lätt tro att det bara utbildningar inom friskvård som prioriterar förebyggande vård. Hälsopromotion är ett ämne som finns på diverse olika yrkesutbildningar inom sjukvård. Anledningen är att det finns ett intresse ur så väl individperspektiv att förebygga sjukdomar och skador men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
En viss paradox är att även om fysisk aktivitet som dedikerad träning eller i vardagsmotion har betydande hälsoeffekter så finns det en balansgång där tyvärr även skador sker vid överdriven träning och då tillkommer det även skador som sker på grund akuta trauma.
Prehab men även andra förebyggande åtgärder som manuell terapi kan användas men man måste vara medveten om på vilken nivå preventionen av varierande interventioner syftar till. Träning av fullt friska individer har vetenskapligt stöd att det kan förebygga en rad sjukdomar och även skador. Men det är tveksamt om manuell terapi, oberoende om det gäller exempelvis massage eller ledmanipulation, har preventiv effekt på att förebygga ohälsa. En del vårdgivare och terapeuter framhäver gärna att manuella metoder kan förebygga en rad olika tillstånd men då är det oftast på nivån sekundärt eller tertiärt när symtom redan finnas och man vill förhindra försämring. Det blir självklart en gråskala och en ganska subjektiv bedömning i många fall vad en förebyggande åtgärd ska räknas till. Är det prevention av fullt friska individer eller patienter som redan har fått en den symtom?
Malmö den 20 november 2013
David Aston
Leg. sjukgymnast