Varje patient har ett unikt problem, även om symtomen hos olika patienter ibland liknar varandra. En noggrann undersökning är nödvändig för att diagnosticera orsaken till problemet innan en behandling påbörjas.
Vid det första besöket hos mig tar jag en fullständig anamnes (du berättar om dina besvär, din arbetssituation, eventuella mediciner du använder med mera). I anamnesen ställer jag även frågor kring levnadsvanor som exempelvis träningsaktivitet. Vid nybesök, första gången du besöker mig, får alla mina patienter börja med att fylla i en hälsodeklaration som ligger till grund för anamnesen och därefter undersöker jag bland annat hållning, rörlighet, nerv- och muskelstatus. Vid undersökning av rörlighet kan det handla om rörelseomfång i muskler och större leder men även intersegmentell rörlighet, det vill säga mellan olika kotor. Svikten i leder analyseras via joint-play-tester och musklernas ytterlägen, så kallad end-feel, bedöms. Nervstatus utvärderas via känsel, styrka, reflexer men även via palpation och specifika sträckningstester. Palpation betyder att jag känner med fingrarna på bland annat muskler, bindvävnad och ledband. Jag använder mig också av specifika ortopediska och neurologiska tester för att finna eventuella funktionsnedsättningar och skador. Såväl smärtprovocerande och avlastningstester kan ingå tillsammans med funktionella tester. Ibland kan även formulär användas för att mer objektivt dokumentera resultatet av en behandlingsserie.
Kompletterande undersökning kan vid behov ske vid återbesök. Det sker om till exempel det förväntade resultatet från föregående besök inte varit bra. Annars är det främst vid första besöket som mer tid läggs ner på själva undersökningen. Vid återbesök sker en uppföljning av symtom och några så kallade återtester kan ske för att konkret se hur din nuvarande status är och var och hur eventuella förbättringar har skett. Förändringar i dina symtom behöver inte bara vara smärtminskning utan det kan även handla om exempelvis förbättringar i rörlighet, styrka, uthållighet eller kondition men även mer övergripande som funktion i olika situationer.
Det är viktigt att man inte bara utför diverse tester utan man måste ta hänsyn till tillförlitligheten och noggrannheten i ett specifikt test. Testet kan annars leda till en felaktig bedömning om vilken diagnos eller problem som du lider av. Det finns 1000-tals olika tester som anses kunna användas för att fastställa en diagnos men långt ifrån alla är så specifika som man hade önskat.
Förbundet Fysioterapeuter i Sverige har sammanställt en lista över olika tester och om deras tillförlitlighet och noggrannhet. Detta tillsammans med de utbildningar jag har, egen sökning i litteratur och medicinska databaser såsom Medline ligger till grund för hur jag ska undersöka patienter med olika besvär. Som undersökande vårdgivare gäller det att inte ha någon stolthet eller prestige. Det kan vara svårt att ställa en korrekt diagnos och man får vara öppen för att förkasta en del tester som man har använt tidigare om det visar sig att den medicinska forskningen inte stödjer dem längre. Sedan får man inte ha någon övertro till diverse instrument som säljs, oberoende hur häftiga och dyra de är. Instrumenten är sällan så bra som säljarna hävdar.
instrument som kan användas vid
mätning av leders rörelseomfång.
Vad är målet med undersökningen?
Syftet med den ortopedisk-medicinska, neurologiska och fysioterapeutiska undersökningen som jag utför är att den ska leda till en mer individuell och specifik behandling som i sin tur leder till en effektivare behandling med färre besök hos mig. Syftet med undersökningen är även att ta hänsyn till olika differentialdiagnoser, det vill säga skilja på olika diagnoser med snarlika symtom. Men undersökningens syfte är också för din säkerhet där man utesluter skada eller sjukdom som inte kan behandlas med manuell medicin. Det finns tillstånd som inte ska behandlas med varken sjukgymnastik eller manuell terapi och genom en systematisk anamnes och undersökning kan man många gånger se dessa varningssignaler. I förekommande fall rekommenderas du kontakta läkare för vidare utredning.
Jag försöker ta reda på de bakomliggande orsakerna till besvären så att behandlingen om möjligt inte bara blir symtominriktad.
Jag strävar efter att ge saklig information om dina besvär och vad som eventuellt kan göras.
Som patient har du rättighet att utifrån min undersökning och bedömning få veta:
– om möjligt en diagnos
– vad som står i din journal
– övergripande behandlingsplan
– vad som kan orsaka dina problem
– vad du själv som patient kan göra i form av egenvård
– hur du skulle kunna förebygga uppkomsten av besvären igen
I vissa fall sker undersökningen också för att du som patient behöver en ”andra åsikt” om du redan har varit hon andra vårdgivare men undersökningen kan även ligga som ett underlag där en skriftlig bedömning eller journalutskrift kan användas i kontakt med läkare som ansvarar för vidare medicinsk utredning.
Det är viktigt för den medicinska säkerheten att du som patient ger korrekta och fullständiga upplysningar om din hälsostatus.
Undersökningen som jag använder bygger till stora delar på ortopedisk manuell terapi där jag har den högsta examensnivån (steg 3).
Hur lång tid tar en undersökning?
Det beror på vad du har för besvär. Upp till en halv timme kan en undersökning ta. Men i vissa komplicerade fall kan det ta upp till 40 minuter medan det i andra mindre komplexa besvär kan ta cirka 10 minuter. Ett nybesök har tiden avsatts till cirka 45 minuter med hänsyn till att hinna med undersökning och även behandling. Behandlingen är betydelsefull för utvärdera om min bedömning om dina besvär stämmer.
Är diagnostik enkelt?
Nej, det är det sällan, så oberoende vilka tester och hur avancerad utrustning som används finns det felkällor. Det finns ytterst sällan något test som är 100 procent korrekt och som enskilt kan bekräfta eller avfärda en diagnos.
Ännu ett dilemma med diagnostik är man som undersökande terapeut måste ta hänsyn till att flera olika diagnoser kan ge snarlika symtom och det är viktigt att man skiljer på diagnoserna (kallas för differentialdiagnostik). En förutsättning för en korrekt differentialdiagnos är goda kunskaper inom medicin, patologi och vetenskapsmetodik.
Du bör som patient ha i åtanke att jag aldrig kan garantera att jag i varje fall kan finna orsaken till just dina besvär. Det vore oetiskt av såväl mig eller någon annan vårdgivare att kunna garantera något sådant.
Som sjukgymnast letar jag inte bara efter en medicinsk eller strukturell (vilken anatomisk nivå som är påverkad) diagnos utan jag bedömer också det som kallas för funktionsdiagnos. Med funktionsdiagnos innebär att jag utreder hur dina besvär påverkar dig som patient i det stora hela men även vilka kroppsliga strukturer (exempelvis leder, muskler och nerver) som har en felaktig eller störd funktion. Ibland kan symtom i ett område vara orsakad av ett problem i ett helt annat och det är därför det kan ta tid att undersöka grundligt.
Men om du som patient vet att du har spänningar i muskeln – måste diverse tester och undersökning ske ändå?
Ja, det måste ske för att verkligen konstatera vad som är orsaken till dina symtom. Oftast reagerar kroppen exempelvis med muskelspänningar vid olika besvär och skulle en behandling bara inriktas på muskelspänningarna ger den inga långvariga resultat. Många besvär kan ha sin förklaring. Det kan handla om olämpliga arbetsställningar, svag muskulatur, inskränkt ledrörlighet eller förkortade muskler.
Tillstånd som utmattning, stress och ångest kan också ge muskulära påslag vilket sällan gör det meningsfullt att rikta in behandling på det muskulära symtomen om inte psykologiska insatser eller psykosomatiskt inriktad rehabilitering sker först.
Grunderna för undersökning bygger på rörelselära och mekanik på biologisk vävnad, det vill säga kinesiologi och biomekanik men även på kliniskt resonemang.
Videoklipp med delar av undersökning som jag utför
Malmö den 20 januari 2021
David Aston
Ergonom & Leg. sjukgymnast