Vårdcentraler tjänar mer på fler diagnoser

När man ändå försökte gå över till vårdval så kan man undra hur beslutsfattare tänkte kring att vårdcentraler kan tjäna på att ställa fler diagnoser på deras patienter.

Se detta inslag och denna artikel från Sydnytt på SVT.

Det vore högst intressant att se vilka vårdcentraler som toppar denna icke beundransvärda lista med att ha ställt flest diagnoser. Frågan är vad som händer med vårdcentralerna om man kan fastställa medveten fusk. Kommer vårdcentralen bli av med deras ackreditering eller kan verksamhetsansvarig skylla på enskilda läkaren?

Betala för 10 behandlingar och få den elfte gratis

Jag håller nu i en vidareutbildning i Positional release, myofasciellt smärtsyndrom och långvarig smärta för diplomerade massageterapeuter. Det är alltid en intressant grupp elever att träffa och diskutera där jag får höra intressanta saker. En berättelse är från en duktig massageterapeut som nämnde att han hade varit på en klinik för hans ryggbesvär där receptionisten innan första besöket hos vårdgivaren ”erbjuder” honom att köpa ett 10 kort för behandling där den elfte behandling blir gratis.

Hur seriöst är detta? Nej, detta är naturligtvis direkt oetiskt. Hur kan man innan en undersökning överhuvudtaget ha en tanke om hur många behandlingar som är nödvändigt för en patient? Även efter en undersökning är gjord så är bedömningen svår att göra angående hur en patient ska svara på en behandling. Vilken kompetens har sedan receptionisten att avgöra patientens behov av vård?

klippkort

Det är en sak att köpa klippkort och få rabatt för tjänster som klippning eller avslappningsmassage men sjukvård bör  syfta till att med minsta möjliga insats ge bästa möjliga effekt, alltså kostnadseffektiv vård. Således rimmar det dåligt med att sälja klippkort till patienter.

Olika avtal och finnnasiering ger varierande vård

dagensmedicin

Ja, frågan är hur många i allmänheten som har förstått situationen där man nu från beslutsfattare börja se problemen med olika parallella system som finns. Här är några bra artiklar från Dagens Medicin:

Olika avtal med samma ersättning

Läkare på nationella taxan kan ta emot fler patienter

Ersättningssystemet tar för stor plats

De olika system som finns förenklat och finansieras av skattebetalare vid offentlig medel är:

– de vårdgivare som går på nationella taxan och har etableringstillstånd

– vårdgivare som har vårdavtal

– ackrediterade vårdcentraler (landstingsdrivna och privatägda)

För patienten är situationen den samma att frikort och högkostnadskort gäller och taxan per besök är densamma till samma typ av profession men ersättning för vårdgivare kan variera ganska mycket  vilket ger olika incitament att bedriva vården på.

Sedan finns det vårdgivare som jag som arbetar helt privat utan offentliga medel.

Ska patienten bara betala för behandlingsresultat?

sedlar

Jag hade en diskussion med en av mina elever som utbildar sig till medicinsk massageterapeut där en av hans patienter inte ville betala för sig efter en behandling med argumentet att behandlingen inte hjälpte. Eleven hade inte givit några garantier för behandlingen vilket är helt rätt. Naturligtvis ska en patient betala för besöket i synnerhet om en undersökning har gjorts.

Idag avstår jag endast ifrån att ta betalt av de få patienter där jag inte påbörjar en undersökning eller behandling vilket kan vara aktuellt om det finns tecken på skada eller sjukdom som inte får behandlas redan i första samtalet.

Det går däremot aldrig att garantera resultat av någon behandling oberoende vem som är terapeut eller vårdgivare. En rad olika faktorer påverkar hur ett behandlingsresultat i slutända blir. Det kan gälla:

– patientens  förväntningar

– vilken typ av besvär patienten lider av

– hur länge besvären har funnits

– vilka underhållande faktorer som finns.

Andra faktorer som inverkar är att vilken diagnos eller bedömning man kommer fram till men sedan vet man fortfarande inte vilken patient som svarar på en viss given behandling.

Generellt sätt får man som patienten se en eller ett par behandlingar som provbehandlingar där resultaten utvärderas. Sedan ska man som patient inte boka upp sig på ett flertal behandlingar hos en terapeut eller vårdgivare med utebliven förändring.

Somato-visceral reflex

Det finns vetenskapliga studier vars slutsats är att ledmanipulation av ryggraden är positivt för att minska smärta, normalisera rörlighet och funktion. Men det är dock i dagsläget oklart om ledmanipulation är bättre än andra rehabiliteringsåtgärder och de gäller det såväl andra manuella terapeutiska åtgärder men även andra aktiva åtgärder av patienten själv.

Somato-visceral reflex innebär förenklat via rörelseapparaten finns det reflexpåverkan till inre organ (viscera) och omvänt.

Mindre känt är att ledmanipulation även används av vissa terapeuter för behandling av annat än biomekaniska funktionsstörningar av rörelseapparaten. Bolton och Budgell från School of Biomedical Sciences & Pharmacy, Faculty of Health, University of Newcastle i Australien har granskat vetenskapliga studier om ledmanipulation kan ha en fysiologisk effekt på inre organ. Det fanns inte speciellt mycket vetenskapliga studier inom ämnesområdet. Författarna till studier som är gjorda om ledmanipulation inverkan på inre organ lyfter fram den somato-autonoma reflexer, det vill säga icke viljemässiga reaktioner via autonoma nervsystemet. Bolton och Budgell som menar även om att vissa studier kan bekräfta att manipulation av ryggraden ger viss stimulering av inre organ så saknas en mer övergripande rationell neurobiologisk förklaring för fenomenet. Bolton och Budgell till denna granskning lyfter fram att andra alternativa fysiologiska mekanismer skulle också kunna förklara reaktionerna av manipulation av ryggraden och inverkan på inre organ.

somato-visceral reflex

Vad man ska komma ihåg är att även om det finns belägg på att behandling av ryggraden skulle kunna påverka inre organ är det inte detsamma som om det har kommit fram någon evidens för att behandla olika medicinska tillstånd som berör inre organ med manipulation av ryggraden. En bok, Somatovisceral aspects of chiropractic – an evidence-based approach, som berör ämnet kan enligt titeln och innehållsförteckningen få en att tror att sambandet som somato-visceral reflex är ett faktum. Men det finns dock många tveksamma slutsatser i boken och det hamnar mer inom det pseudovetenskapliga fältet och titeln är egentligen inte speciellt passande.

Referens

Bolton PS, Budgell B. Visceral responses to spinal manipulation. J Electromyogr Kinesiol. 2012 Oct;22(5):777-84.

Dela och gilla min webbplats

Jag tillhandahåller denna webbplats på egen hand och får uppfattningen av många patienter som jag träffar uppskattar webbplatsen. För att fler ska kunna ta del av min webbplats och för visa din uppskattning vilket ger mig värdefull marknadsföring tycker jag om när du:

– delar med min webbplats eller någon undersida som du tycker är bra på din Google plus-sida eller Facebook-sida med någon kommentar.  Du hittar dela knappar längst ner på alla mina webbsidor.

google-Plus-icon    fb

alternativt att:

– skriver något positivt om min webbplats på något internetforum som berör hälsa på något sätt med en länk till min huvudsida eller någon undersida. Kontrollera naturligtvis reglerna som gäller på forumet med vad gäller utgående länkar.

Tack så mycket!

David Aston

 

Fel att avråda en patient från att söka en kiropraktor

Ibland händer det att jag hör att patientens läkare har avrått patienten från att gå till en kiropraktor. Det må vara hänt att patienter utan medicinsk utbildning har en lekmannaperspektiv på att se på vilken vårdgivare som ska sökas där klyschor som att kiropraktor går man till när man har ont i ryggen men en fysioterapeut går man till när man behöver träna.

ledmanipulation av halsryggen

Man kan däremot absolut kräva mer av en läkare i saklighet och avråder läkaren en patient från att söka en viss yrkesgrupp som kiropraktor visar det egentligen på okunskap då även naprapater och många fysioterapeuter (inklusive jag själv) arbetar med snarlika manuella behandlingsmetoder däribland ledmanipulation. Det är helt enkelt en väldigt stereotyp indelning på olika vårdgivare. Mer korrekt vore att läkaren diskuterar med patienten om en viss specifik behandlingsmetod inte är lämplig för just patientens tillstånd. Det kan handla om ledmanipulation (eller justering som det också kallas) vilket jag tror läkarna egentligen menar när de avråder patienter från att gå till kiropraktorer.

Hologram inom medicinen

Detta är bara för häftigt. Man har väl till nyligen bara sett detta i science fiction filmer.

hologram_medicin

Videoklipp från ett reportage – den lite kortare presentationen.

Nedan ett videoklipp är en lite mer utförlig film från det israeliska företaget som utvecklar produkten.

Som prylintresserad kan jag ju bara säga att jag vill ju också ha detta.

Motiv att inte ha kortläsare

Får ibland frågor från patienter om de kan betala med kort och nu senast från en tidigare elev som frågat om rutiner vid kortbetalning och kvitto. Därav detta inlägg.

Jag har valt att istället för ta emot kort skicka faktura utan extra avgift och med 10 dagars förfallotid så att patienten kan betala i lugn och ro där hemma. Kontantbetalning går också fortfarande bra.

Bokföringsmässigt blir det inte svårare eller enklare om jag tar emot kontanter eller hypotetiskt kort. Överstiger min omsättning 4 basbelopp från kontant- och kortbetalning (cirka 170 000 kr per år) då ska däremot ett certifierat kassaregister finnas vilket jag har i kliniken.

Det har sedan ingen betydelse om det gäller kontantbetalning och kortbetalning utan ett certifierat kassaregister ska användas. Kvitto ska även ges/erbjudas vid eventuell kortbetalning. Använder man inte ett integrerat och dyrt datasystem som butiker gör blir det alltså två kvitton som ges till kunden vid kortbetalning (ett från kortläsaren och ett från kassaregistret där det sistnämnda räknas som det riktiga kvittot). Nackdel med kortläsare.

Kortbetalning via olika mellanhänder innebär alltid någon transaktionsavgift och vid en del fall även månadshyra av själva kortläsaren. Detta är den största nackdelen med kortläsare där transaktionsavgift upptill 2.75  av finns eller där transaktionsavgiften är lägre men med fördyrande månadsabonemang.

I en del andra branscher förstår naturligtvis syftet med att kunna ta emot kort och jag själv använder mina kort mer och mer i butiker.

Om du jag skickar fakturor eller skulle skriva kontantfakturor så räknas det inte till kontant- eller korthantering och då slipper man ha ett certifierat kassaregister även om omsättning överstiger 4 basbelopp.

Jag har ett kassaregister även om min omsättning från kontanter är ganska liten. Många av min patienter skickar jag faktura till och det har inte varit något problem med betalningen på detta vis.

Kortläsare vill jag inte ha av principiella skäl då jag inte vill gynna företag som agerar mellanhänder av transaktioner. Även om jag rent hypotetiskt skulle ha 5-10 patienter per år som inte skulle betala deras fakturor så kostar en kortläsare mig mer per år. Jag har bara sedan 13 år haft en patient som inte betalt fakturan.

Tack patienter för att ni betalar fakturorna och på så vis behöver jag inte ha en kortläsare.

 

 

Ur led är tiden

Jag har läst en rapport från en myndigheten vid namnet Vårdanalys som har i uppgift att stärka patientens ställning genom att granska och analysera vården och omsorgen utifrån ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Att detta inte redan sker av den nya myndigheten Inspektion av Vård och Omsorg (IVO) eller Socialstyrelsen är enligt mitt tycke märkligt.

Men rapporten med namnet Ur led är tiden tar upp ett intressant fenomen att Sverige är landet tillsammans med Norge och Österrike som har flest läkare per invånare (1 per 277) medan allmänspecialisterna är något mindre än genomsnittet i OECD-länderna. Dilemmat är Sverige är också landet med näst minst antal läkarbesök där 25 länder har jämförts. I rapporten kommer det fram läkare i Sverige ägnar sig mer åt administrativa åtgärder. Rapporten lyfter bland annat fram ha bättre IT-stödsystem och fler renodlade administratörer.

Rapport från Vårdanalys om hur läkare i Sverigen ska användas effektivast

Rapporten är baserad på ett underlag, där Vårdanslys har använt olika metoder för att belysa frågan ur olika perspektiv. Vårdanalys har använt sig av
följande metoder:
– Litteratur- och dokumentstudie
– Intervjuer med tolv intressenter
– Intervjuer med elva experter
– Intervjuer med 49 landstingsföreträdare
– Enkätundersökningar med olika yrkesgrupper

Diskussion i rapporten är att andra vårdgivare som sjuksköterskor och sjukgymnaster skulle kunna ta mer av läkarens uppgifter vid patientkontakt. Det har redan provats och görs redan inom en del Landsting med bra resultat. De flesta sjukgymnaster inom den öppna vården arbetar som primärvårdsinstans vilket också naprapater och kiropraktorer gör. Likaså finns det duktiga massageterapeuter som är kvalificerade att göra undersökning patienters muskelstatus.

 

Tråkigt är att förändringsarbete tar tid och olika viljor från varierande vårdgivare med deras förbund och beslutsfattare drar år olika håll.